Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Distomum - Distorsion - Distrahera - Distrait. Se Distrd - Distraktion - Distretto,it. Se Distrikt - Distribuent. Se Distribuera - Distribuera - Distribution - Distributiv - Distributvr. Se Distribuera - District - District of Columbia. Se Columbia 2 - Distrikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej tillstädes, går larven under. I det inre
af snäckan utbildas larven till den blåsformiga
s. k. sporocysten (fig. 3—4). I hvarje sporocyst
utvecklas en generation cylindriska "redier" (fig. 5),
hvilka äro utrustade med en lång tarmkanal. Ur
"groddkorn" i rediernas inre utvecklas en ny
generation, "cercarierna" (fig. 6); dessa, som
hafva utseendet af helt små grodlarver, bestå af en
framkropp och en svans och hafva — med undantag af
könsapparaten — redan uppnått i det närmaste samma
organisation som de utbildade lefvermaskarna. Genom
en särskild öppning träda cercarierna ut ur redian
och lämna snäckan för att, utkomna i vattnet, fästa
sig vid grässtrån e. d., afkasta svansen och afsöndra
ett slemlager, som hårdnar till ett fast skal (de
inkapsla sig). För att kunna utveckla sig vidare måste
de med fodret nedsväljas af betande kreatur. Sedan
kapseln upplösts af magsaften i den nya värden,
vandrar den unga lefverigeln in i gallgångarna,
där den uppnår könsmognad (fig. 7). Den af denna
parasit förorsakade sjukdomen börjar i regeln på
sensommaren med en ansvällning af lefvern; under
hösten och vintern lida de inficierade djuren af den
störda gallafsöndringens följder: de visa förhöjd
kroppstemperatur, magra och blifva anemiska; lefvern
atrofieras, ödem och bukvattusot inställa sig, och
djuren dö. — Ej sällan beledsagas denna lefverigel
af en annan, D. lanceolatum Mehl., hvilken likaledes
lefver i gallgångarna, men är mindre farlig, enär
den är blott 1 cm. lång och 1,5—2,5 mm. bred. Litt.:
R. Blanchard, "Traité de zoologie médicale" (bd 1,
1889), och M. Braun, "Die thierischen parasiten des
menschen" (3:e uppl. 1903).
L—e.
Distorsion (lat. distorsio, af distorquere,
vrida isär). 1. Med., ett slags ledvrickning, som
uppkommer genom yttre våld eller genom ett fall,
hvars verkan är sådan, att de benytor, hvilka
sammansätta en ledgång, drifvas isär, men utan att
lämna hvarandra. (Om benytorna aflägsna sig från
hvarandra, uppkommer ett annat slags ledvrickning,
en verklig luxation.) Äfven de band (ligament), som
på sidorna skydda leden, blifva vid distorsionen
mer eller mindre tänjda samt kunna delvis eller
helt och hållet brista. Därpå kan följa en ganska
betydlig smärta, svullnad omkring och inuti leden
samt t. o. m. verkliga ledgångsinflammationer. Äfven
i lindrigare fall blir ledens funktion lidande, så
att rörelserna hindras; i svårare eller försummade
fall kan detta hämmande af rörligheten fortfara länge
eller för alltid. Fordom behandlades detta tillstånd
uteslutande med antiflogistiska medel: iglar,
koppning, köld och framför allt hvila. Ett i alla
afseenden bättre medel är massagen. Denna ej allenast
medför en hastigare hjälp, utan tillåter patienten
att redan i början begagna den sjuka extremiteten,
hvarigenom styfheten lätt förebygges. Någon gång
förekommer distorsion jämte brott af ben i ledens
närhet.
Rsr.*
2. Fotogr., ett fel, som vidlåder en del fotografiska
objektiv och optiska linser och som visar sig
därigenom, att raka linjer hos föremålet på den
optiska bilden återgifvas mer eller mindre böjda. Hos
fotografiska objektiv uppträder distorsionen störande
endast hos s. k. enkla eller mycket osymmetriska
objektiv.
J. Htzg.
Distrahera (af lat. distrahere, draga
åtskils), afleda någons uppmärksamhet, göra tankspridd,
störa; förströ. Jfr Distraktion och Disträ.
Distrait [distrǟ], fr. Se Disträ.
Distraktion (fr. distraction), tankspriddhet,
förströddhet; förströelse. Jfr Distrahera och Disträ.
Distretto, it. Se Distrikt.
Distribuent. Se Distribuera.
Distribuera (lat. distribuere), fördela, utdela,
sprida. Särskildt användes detta ord om den
verksamhet, som en bokhandlare utöfvar, när han
åtagit sig att på vissa villkor till allmänheten
befordra (men ej bekosta) ett litterärt alster
(s. k. distributionsaffär) . Jfr Bokhandel. —
Distribuent (Distributör), den, som befordrar
spridning (af en bok o. s. v.).
Distribution (se Distribuera), fördelning,
spridning. — Distributionsaffär. Se Distribuera.
Distributiv (se Distribuera), fördelande. Distributiva
tal. Se Räkneord.
Distributör (fr. distributeur). Se Distribuera.
District, eng. 1. I England ett förvaltningsområde,
som skapats af 1894 års kommunallag, men som
i allt väsentligt motsvarar den allra äldsta
förvaltningsenheten i England, den angelsaxiska tidens
"hundred" (härad). Man skiljer på landtdistrikt
(rural d.) och stadsdistrikt (urban d.). Till
landtdistriktets befogenhet hör fattig- och
hälsovård; det omfattar ett fattigvårdsområde (poor
law union) och styres af ett d. council, valdt på tre
år. Om stadsdistriktet i sin omfattning sammanfaller
med stadskommunen, har det ingen särskild förvaltning;
i annat fall styres det af ett urban d. council, valdt
på tre år. Till stadsdistriktets befogenhet hör endast
hälsovården. Indelningen i stadsdistrikt bestämmes
af grevskapsrådet eller i särskilda fall af "Local
government board". Jfr County.
E. Hkr.
2. I Brittiska Indien namn på den lägsta
förvaltningsenheten, en underafdelning af en
division. Det styres af en ämbetsman (collector,
magistrate l. deputy-commissioner), som utöfvar
kontroll öfver distriktet i alla afseenden och är
ansvarig inför provinsens guvernör. Omkr. 254 sådana
distrikt finnas i Indien.
District of Columbia. Se Columbia 2.
Distrikt (af lat. distringere, spänna, draga
åtskils), landsträcka, område. I åtskilliga
länder är det officiell benämning på administrativa
indelningar för särskilda ändamål. Detta är t. ex. i
Sverige förhållandet inom skogsstaten, bergsstaten,
tullstaten, poststaten, statsbanorna o. s. v.
I N. F. användes distrikt som gemensam benämning
på ett mellanled i förvaltningen, som förekommer
i flera länders förvaltning, men saknas i Sveriges
administrativa indelning. Det motsvarar i det närmaste
Frankrikes arrondissemang och bildar i administrativt
hänseende en enhet mellan hvad vi kalla län och
kommun. Med ordet distrikt öfversättas sålunda
ry. ujezd och ry. okrug l. otdjel, det i Österrikes
kronländer förekommande bezirkshauptmannschaft,
ung. kerület (ty. stuhlbezirk), it. circondario
och distretto, sp. partido, turk. mutessariflik
l. sandjak, bulg. okolija, rum. plasă, grek. eparchia,
eng. district (se d. o.), jap. ken, det i Chile som
underafdelning af en subdelegacion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
