- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
539-540

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ditters, von Dittersdorf - Dittes, Friedrich - Dittmar, Heinrich - Dittografi - Dittologi - Dittrich, Ottmar - Ditymoldijodid, kem. farm. Se Aristol - Dityramb - Diu - Diures - Diuretica

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och skickligt; han förstod förträffligt att genom
kontraster åstadkomma öfverraskande och komiska
verkningar, och hans ensemblestycken äro ofta af
stor liflighet. Också utbredde sig hans operor öfver
alla länder, och ännu lefva åtminstone "Doctor und
apotheker" (1786; den gafs i Stockholm 1858 och
1901 under titeln "Doktorn och apotekaren"),
"Hieronymus Knicker" och "Rothkäppchen". —
D. skref musikuppsatser i "Allgemeine musikalische zeitung"
och författade en själfbiografi, som utgafs 1801.
Jfr Krebs, "Dittersdorfiana" (1900).

A. L. (E. F—t.)

Dittes, Friedrich, tysk pedagog, f. 1829 i
sachsiska Vogtland, d. 1896 i Wien, var först
folkskollärare, studerade 1851—52 samt 1858—60
vid Leipzigs universitet och blef 1860 subrektor
vid realläroverket i Chemnitz, 1865 skolråd och
seminarierektor i Gotha och 1868 föreståndare för
lärarpedagogium i Wien, från hvilken befattning
han genom de klerikales angrepp föranläts taga
afsked 1881. D. var 1873—79 medlem af österrikiska
riksrådet (riksdagen) och verkade där nitiskt för
frisinnade reformer i och lyftning af det offentliga
skolväsendet. I filosofiskt afseende stödde D. sig
på Beneke, i praktisk-pedagogiskt på Pestalozzi och
Diesterweg. Bland D:s utgifna arbeten må nämnas
Das ästhetische nach seinem grundwesen und seiner
pädagogischen bedeutung
(1854) och Schule der
pädagogik
(1876; 6:e uppl. 1901). Han redigerade
1873—85 "Pädagogischer jahresbericht"
och utgaf sedan 1878 månadsskriften "Pädagogium".
Se Goerth, "F. D., in seiner bedeutung für mit- und nachwelt" (1899).

Dittmar, Heinrich, tysk skolman och författare,
f. 1792 i Ansbach, d. 1866 som rektor för gymnasiet
i Zweibrücken, inrättade i Würzburg och Nürnberg
uppfostringsanstalter i Pestalozzis anda och utgaf
en mängd arbeten af stort värde, särskildt historiska
verk för skolan.

Dittografi (af grek. dittos, dubbel, och grafein,
skrifva), språkv., dubbelskrifning; felaktig
upprepning af samma bokstaf, stafvelse eller ord.

Dittologi (af grek. dittos, dubbel, och logos,
lära), språkv., felaktig upprepning af ett fonem;
begagnas äfven liktydigt med synonym och tautologi.

Dittrich, Ottmar, tysk språkvetenskapsman,
f. 1865 i Wien, docent i allmän språkvetenskap vid
universitetet i Leipzig och redaktör i Bibliographisches
institut, har författat bl. a.
Über wortzusammensetzung (1898—1904),
Grundzüge der sprachpsychologie (I, 1903) och
Die grenzen der sprachwissenschaft (1905).
D. utgår från Wundt och söker i sitt filologiska system
framför allt tillämpa psykologiens metod och resultat.

R—n B.

Ditymoldijodid, kem. farm. Se Aristol.

Dityramb (grek. dithyrambos, ordets etymologi
osäker) betecknade ursprungligen en sång till
vingudens ära, som sjöngs vid Dionysosfester i
Aten. Då man vid vingudens fester släppte alla tyglar
lösa, blef dityramben en den yrande hänryckningens
sång, ömsom klagosång — passionssång öfver Dionysos’
lidande — ömsom ett festjublande kväde. Ur dityramben
— ofta en växelsång mellan en föresångare och en kör —
utvecklade sig i Attika den grekiska tragedien. Såsom
dityrambens konstnärlige ordnare nämner traditionen
Arion; i 6:e—4:e årh. f. Kr. utvecklades konstarten
vidare af skalder och
tonsättare, som Simonides från Keos, Lasos, Pindaros
m. fl., och dityramben blef ej blott en sång till
Dionysos’ utan äfven till andra gudars pris. Af
forntidens rika dityrambdiktning återstå endast
fragment (Bergk, "Poetæ lyrici græci"). I den
moderna poetiken användes uttrycket dityramb om
sånger, som utmärka sig för en hög grad af lyrisk
berusning, hvilka flamma af stark inspiration
samt i oregelbundna strofer eller i rapsodisk form
besjunga lifvets njutningar eller öfversinnliga,
himmelska intryck. Som exempel på moderna dityramber
må anföras Goethes "Wanderers sturmlied" och
"Harzreise im winter", Schillers bekanta dityramb
"Nimmer, das glaubt mir"; slutet af Tegnérs "Svea"
och hans "Sång till solen", Wallins dityramb "O
lyssnen, o hörden I ljuden", Stagnelius, "Gläd
dig o yngling", Nyboms "Fatta kristallen". Äfven
i Bellmans diktning äro många dityrambiska inslag.

K. W—g.

Diu (sanskr. Dvipa, ö), portugisisk ö vid södra
kusten af halfön Kathiawar, Bombay, Indien, skild från
fastlandet genom ett blott för fiskarbåtar farbart
sund, har en areal af 3,7 kvkm. (med den ännu mindre
ön Gogola 4,8 kvkm.) och 13,206 inv. (1894). På östra
ändan af ön ligger den befästa staden D., med en god
hamn. Omkr. 11,000 inv. Portugiserna besatte D. 1515
och försvarade det under två belägringar (1539 och
1545), hvilka räknas bland de ärofullaste bragderna i
Portugals historia. 1670 stormades ön af araber från
Maskat. Efter sikh-kriget förlorade Portugal sina
dittills betydliga inkomster af opiumhandeln, hvilken
nu står under noggrann engelsk kontroll. Numera är
ock hamnen föga besökt.

Diures (lat. diuresis, af grek. dia, genom,
och uron, urin), den vetenskapliga benämningen på urinafsöndringen.

Diuretica (lat., se Diures), "urindrifvande medel",
sådana läkemedel, som kunna öka urinens mängd. Denna
effekt kan åstadkommas på flera olika sätt: 1)
Genom att körtelcellerna i njurarna retas till
ökad verksamhet. Så verkar en hel mängd ämnen,
som vid aflägsnandet (eliminationen) ur kroppen
passera njurarna, t. ex. kaffein och teobromin,
vissa metallföreningar, såsom kalomel, åtskilliga
aromatiska droger och medel, innehållande flyktiga
oljor, såsom enbär, persiljefrukter, terpentinolja
o. s. v. — 2) Genom att vatten föres från blod
och väfnader samt ledes i ökad mängd ut genom
njurarna. Så verka åtskilliga salter (ättiksyradt
kali och natron, salpeter, kolsyradt natron och kali,
bikarbonater, koksalt m. m.), äfvenså urinämne. — 3)
Genom att hjärtverksamheten och blodtrycket vid behof
förbättras samt därigenom äfven blodtillförseln till
njurarna. Så verka digitalis, Strophanthus, Scilla
o. d. Vissa af de under de bägge första grupperna
nämnda ämnena torde därjämte verka fördelaktigt
på blodtillförseln till njurarna. Slutligen är det
möjligt, att en del diuretica verkar hindrande på den
återuppsugning af vatten, som enligt mångas åsikt eger
rum i de slingriga njurkanalerna och hvarigenom annars
urinen blir mer koncentrerad och minskad till sin
mängd. Betydelsen af sistnämnda faktor är ännu föga
känd. — Diuretica användas — utom vid otillräcklig
njursekretion — äfven vid åtskilliga förgiftningar,
då gift inkommit i blodet, hvarur man önskar aflägsna
det genom njurarna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free