Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diuretin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kugghjuls förfärdigande. — 3. Boktr. Se Divisor 2.
Divodurum, latinska namnet på Metz.
Divona, latinska namnet på Cahors.
Divonne [divå’n] l. D.-les-Bains [läbä̃’],
gränsort i franska dep. Ain vid den i Genèvesjön
utmynnande floden Versoix, på Juras östra
sluttning. 1,665 inv. (1901). Där finnes
en 1848 grundad kallvattenkuranstalt, öppen
hela året om. Kurplatsen ligger 410 m. ö. h.
Ln.
Divortium, lat. (af divertere, skiljas),
äktenskapsskillnad, skilsmässa. Se Äktenskap.
Divoto [-åtå], Devoto l. Divotamente, it.,
mus., med andakt. Jfr Con devozione.
Divra (Dibra), landskap i Albanien, vilajetet
Monastir, i Drindalen, n. om Ochrida-sjön, består
af Divrapost ("nedre D.") med den något ö. om Svarta
Drin belägna staden D. (med omkr. 12,000 inv. och säte
för en grekisk biskop) samt Divrasipere ("öfre D."),
som har endast några bergsbyar. Invånarna i D. äro
muhammedanska och grekiska albaneser, som höra till
Turkiets oroligaste undersåtar.
Divrapost. Se Divra.
Divrasipere. Se Divra.
Divre hajjamim. Se Krönikeböckerna.
Divus, lat., gudomlig, "den gudomlige", den förgudade,
i det forna Rom hedersepitet på människor, hvilka
efter sin död dyrkades som gudar, särskildt på aflidne
romerske kejsare. Jfr Diva.
Dix [di’ks], John Adams, nordamerikansk militär
och politiker, f. 1798 i Boscawen, New Hampshire,
d. 21 apr. 1879 i New York, deltog som yngling i
kriget mot England 1812—15, blef 1820 praktiserande
advokat och 1833 statssekreterare och superintendent
öfver skolväsendet i staten New York, där han
tillhörde det kotteri inflytelserika demokratiska
politiker, "Albany-regenterna" (Seward, Thurlow Weed
m. fl.), hvilka under 1830-talet behärskade denna
stats politik. Han beröfvades sina ämbeten genom
republikanernas seger 1840, men var 1845—49 medlem af
Unionens senat och blef 11 jan. 1861 finansminister i
Buchanans kabinett, detta på uttrycklig fordran af de
store finansmännen i New York, som för statskreditens
skull kräfde en fullt pålitlig man på denna post
under den kris sydstaternas begynnande secession
framkallat. Under dessa sista månader af Buchanans
presidentskap var den trots sin demokratiska
partiåskådning varmt unionsvänlige D. den ende
kraftige och behjärtade mannen i kabinettet. Berömd
är hans order vid underrättelsen om, att kaptenen på
en tullkutter i New Orleans vägrade återvända till
New York; han befallde löjtnanten att taga befälet
och tillade: "Om någon försöker hala den amerikanska
flaggan, skjut honom på fläcken!" Vid krigets utbrott
organiserade D. som ordförande i "Union defence
committee" och sände till fronten ej mindre än 17
regementen frivilliga. Utnämnd till generalmajor och
befälhafvare i Maryland, inlade han stor förtjänst
om denna stats och särskildt det oroliga Baltimores
unionstrohet. Med lika kraft förde han sedan befälet i
New York. D. var 1866—69 Förenta staternas minister
i Paris och, vald som republikanernas kandidat,
1873—75 guvernör i staten New York. Hans Speeches
and occasional addresses utkommo i 2 bd 1864.
Sonen Morgan D. utgaf "Memoirs of John Adams D." (2 bd, 1883).
V. S-—.
Dixcove [di’ks-kå͡uv], Unfuma l. Nfuma, ort i
brittiska Guldkustkolonien i Väst-Afrika, ö. om kap
Three points, har ett fort, en protestantisk mission,
kolstation och omkr. 1,000 inv.
Dixi, lat., "jag har talat", nyttjas stundom för
att angifva, att ett muntligt föredrag är slut. —
Dixi et salvavi animam meam, lat., "jag
har talat och räddat min själ", d. v. s. plikten har
bjudit mig att tala som jag gjort, och jag bär intet
ansvar, om min varning icke beaktas. Uttrycket ledes
tillbaka till profeten Hesekiel 3: 18—21, och 33: 8—9.
Dixmuiden [-möjden] l. Diksmuide (fr. Dixmude),
arrondissemangshufvudstad i belgiska
prov. Västflandern, vid den kanaliserade Yser och
vid den från Brügge utgående järnvägen, som vid
D. grenar sig till Nieuport och Dunkerque. 3,696
inv. (1902). Handel med boskap, smör och ost.
Dixon [di’ksn], stad i nordamerikanska
staten Illinois, vid Rock river och en viktig
järnvägsknut. 7,917 inv. (1900). Kvarnar, sågverk
och järnindustri.
Dixon [di’ksn], George, engelsk sjöfarande,
f. omkr. 1750, d. omkr. 1800, tjänstgjorde på
"Resolution" under Cook på dennes tredje expedition,
utforskade på uppdrag af ett handelskompani 1785—88
nordvästra kusten af Amerika samt upptäckte därunder
bl. a. Drottning Charlottas öar, Port Mulgrave,
Norfolk bay och Dixons arkipelag. 1789 utgaf han A
voyage round the world, but more particularly to
the north-west coast of America, med utmärkta kartor
och vittnande om stor observationsförmåga, äfven i
etnografiskt hänseende.
Dixon [di’ksn], William Hepworth, engelsk
författare, f. 1821, d. 1879, väckte uppseende genom
artikelserierna On the literature of the lower orders
och London prisons (i "Daily news"). 1853—69 var han
hufvudredaktör af "Athenæum". D. författade flera
lefnadsteckningar, t. ex. John Howard, a memoir
(1849, ny uppl. 1854), William Penn, a biography
(1851, ny uppl. 1872), hvilken vänder sig emot
Macaulays uppfattning af den berömde kväkaren,
Personal history of lord Bacon (1860) och History
of two queens: I. Catharine of Aragon; II. Anne
Boleyn (1873—74). D. företog många och vidsträckta
resor till olika delar af jorden och nedlade sina
erfarenheter i en följd intressanta reseskildringar,
bl. a. The holy land (1865; "Heliga landet", 1869),
New America (1867, 8:e uppl. 1869; "Vår tids Amerika",
1868), Spiritual wives (1868; "Andliga äktenskap",
1869), en kritik af det pietistiska sektlifvet, Free
Russia (1870; "Fria Ryssland", s. å.), The switzers
(1872; "Schweizarne", s. å.) och White conquest
(1875). Vidare skref han Her majesty’s Tower (1869—71;
"Towerns minnen", 1869—71). D:s framställning var
fängslande, men ej absolut pålitlig. En roman af D.,
Diana (1877; sv. öfv. s. å.), är obetydlig.
Dixon [di’ksn], Richard Watson, engelsk präst
och skriftställare, f. 1833 i London, d. 1900 i
Warkworth, uppsatte som student i Oxford, där han
1899 blef doktor, tillsammans med målaren Burne-Jones
och skalden W. Morris, tidskriften "The Oxford and
Cambridge magazine", ett språkrör för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
