Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djurornamentik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undervisningen är vidare sörjdt genom
"folkbildningsföreningens" föreläsningskurser. D. och
kringliggande trakt ha som sitt organ "Djursholms
tidning" (hvilken tryckes i Stockholm). Förbindelsen
med hufvudstaden uppehålles dels genom ångbåt,
dels genom 29 tåg dagligen i hvardera riktningen å
en Stockholm—Rimbo järnvägsbolag tillhörig järnväg,
hvilken sedan maj 1895 drifves med elektrisk kraft
och har sin slutstation i Stockholm vid nedre delen
af Engelbrektsgatan (Östermalm).
Djursholmsbanan. Se Stockholm—Rimbo
järnvägar.
Djurskyddsföreningar, föreningar, som hafva till
ändamål att främja en mild behandling af djuren,
särskildt af dem, som äro människan till nytta
eller nöje. Sådana föreningar hafva bildats i
de flesta civiliserade länder. I Sverige var
lektor A. L. Nordwall i Strängnäs den förste,
som offentligt bragte djurskyddets idéer på tal. I
"Pedagogisk tidskrift" 1866 framlade han nämligen en
utredning om hvad som kunde göras för att förhindra
misshandel af djur. Den första djurskyddsföreningen
stiftades år 1869 i Göteborg af professor A. W. Malm
och kallade sig "Småfåglarnas vänner". 1870 bildades
i Strängnäs af Nordwall en djurskyddsförening
med ett mera omfattande program än denna. Svenska
allmänna djurskyddsföreningen stiftades 1875 af rektor
P. A. Siljeström m. fl. Ur denna utbröts 1880 såsom en
särskild afdelning Svenska allmänna kvinnoföreningen
till djurens skydd, som 1885 gjorde sig fullt
själfständig. På initiativ af prinsessan Eugenie kom
1882 till stånd Sveriges till medlemsantalet största
djurskyddsförening, Nordiska samfundet till bekämpande
af det vetenskapliga djurplågeriet. S. å. bildades
i Stockholm Djurvännernas nya förening. Till de mera
bemärkta föreningarna i landsorten höra Dalarnas (i
Falun, bildad 1884), Jönköpings (s. å.), Linköpings
(1885), Svenska allmänna djurskyddsföreningen för
barn och ungdom (s. å.), Örebro djurskyddsförening
(1887), Sundsvalls (s. å.), Nordiska (1889,
med säte i Stockholm och Uppsala) samt Växjö
(s. å.), Sköfde (1891) och Norrbottens läns
(1892). Dessutom finnas mindre djurskyddsföreningar
på ännu ett stort antal platser i landsorten, men
många af dem föra en tynande tillvaro. Flertalet
svenska djurskyddsföreningar sammanslöt sig
1897 till De svenska djurskyddsföreningarnas
centralförbund för vinnande af större enhetlighet i
arbetet. Centralförbundets sträfvanden hafva framför
allt gått ut på att genom lagstiftningsåtgärder
motverka djurplågeriet. De enskilda föreningarna hafva
däremot mest sökt vinna sitt mål på öfvertygelsens
väg genom att påverka ungdomen, sprida broschyrer
och flygblad och påverka pressen samt anordna
diskussioner; vidare genom att utdela belöningar,
anordna undervisningskurser för slakterielever
och sprida redskap för bedöfningsslakt, genom
utställningar, genom att direkt hänvända sig till
djurskötare, till polis och andra myndigheter, genom
inrättande af anstalter för smärtfritt aflifvande
af smärre husdjur o. s. v. De periodiskt utkommande
tidskrifterna "Djurskyddet" och "Djurvännernas
tidning" äro organ för den svenska djurskyddsrörelsen.
Ett världsförbund till skydd för djuren och emot
vivisektionen bildades i Paris 1900, och vid dess
kongress i Frankfurt a/M. 1903 öfverlämnades högsta
ledningen af detsamma för en tid af tre år åt Nordiska
samfundet, som 1906 anordnade en internationell
djurskyddskongress i Hälsingborg.
Hj. D—m.
Djursland l. Den östjylländska halfön skjuter ut i
Kattegatt mellan Randers fjord i n. och Aarhus bukt
i s. 740 kvkm. 32,900 inv. (1906). Från södra delen,
Mols, utskjuter halfön Helgenæs (med D:s högsta
punkt, Ellemandsbjerg, 99 m.); den var 1849 sista
reträttplatsen, för O. Ryes härafdelning, innan den
öfverfördes till Fredericia. På D. ligga städerna
Grenaa och Æbeltoft; utanför den senare ligger ön
Hjelm, marsk Stigs fasta borg under striderna efter
konungamordet 1286.
E. Ebg.
Djursnäs (Jursnäs), kyrkoherdeboställe i Mogata
socken, Hammarkinds härad, Östergötlands län, vid
Slätbaken, 10 km. från staden Söderköping. I nämnda
stad och på D. underhandlade enligt rimkrönikan
drotsen Krister Nilsson (Vase) i slutet af år
1436 med danska herrar om ordnandet af unionella
angelägenheter före mötet i Söderköping. Huruvida
äfven norrmän varit närvarande och därvid på
D. utarbetats det s. k. unionsförslaget af år 1436,
är osäkert. Se härom "Sverges traktater" (III,
s. 168—169).
Djursten, en på Gräsön, vid Öregrundsgrepen, belägen
fyr. Redan omkr. 1759 kom en öppen s. k. vippfyr till
stånd därstädes, och 1765 byggdes där ett stentorn
för öppen stenkolsfyr. 1838—39 ändrades fyren till
spegelfyr och 1882 till klippfyr. Fyrljusets höjd
öfver vattenytan är 20 m. (67 f.) och lysvidden 14
à 13 minuter.
A. G.*
Djurström, Erik Vilhelm, teaterdirektör, dramatisk
skriftställare, f. 1787, d. 17 sept. 1841 (genom
olycksfall) i Jönköping, hette först Strandberg,
men bortlade detta namn, när han 1807 ingick
vid teatern. Efter några års anställning vid
Djurgårdsteatern tillhörde han F. V. Ståhlbergs
sällskap, hvilket innehade de privilegier, som blifvit
meddelade åt teaterföreståndaren J. P. Lewenhagen,
och i början af 1820-talet fick D. nämnda privilegier
öfverflyttade på sig samt började med egen trupp
fara omkring i landsorten. Hans sällskap gjorde
epok inom svenska landsortsteaterns historia,
i synnerhet genom förträffligt framförande
af högromantiska dramer. Repertoaren var till
större delen öfversatt och bearbetad af D. själf,
bl. a. Grillparzers "Stamfrun" (1820), Calderóns
"Lifvet en dröm" (1828) och Schillers "Orleanska
jungfrun", vidare "Donaufrun", "Enfalden från landet",
Raimunds "Slösaren", Scribes tre komedier "Förtalet",
"Kväkaren och dansösen" samt "Smekmånaden", sångspelen
"Studentputsen" och "Den resande studenten". D. egde
akademisk bildning, fin smak och varm kärlek till
konsten. — Hans hustru, skådespelerskan Hedvig
Charlotta D., född Hoffman, f. 1807, d. 1877,
var i yngre år vidtbeundrad som framställarinna af
Orleanska jungfrun.
Djursvik, lastningsplats i Söderåkra socken,
sydligaste delen af Kalmar län.
Djursätra, brunns- och badinrättning i Värsås socken,
Skaraborgs län, på högslätten mellan Billingen
och Hökens-ås, ungef. 118 m. ö. h., midt emellan
Sköfde och Hjo, 7 km. från Igelstorps station vid
Sköfde—Karlsborgsbanan och lika långt från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
