- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
591-592

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D. M. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gånger af Kasimir IV i diplomatiska uppdrag och var
en tid lärare för hans söner. Kort före sin död
blef han utnämnd till ärkebiskop i Lemberg. Hans
förnämsta verk är Historia polonica (1614; 2:a
uppl. 1615; i fullständigt skick i Leipzig 1711
o. 1769; fullständig polsk öfv., af K. Mecherzyński,
1867—70), hvarpå han arbetade alltifrån 1455 till sin
död. Omfattande 12 band, behandlar det Polens historia
från äldsta tid och betraktas såsom det yppersta af
polsk historieskrifning under medeltiden. De två
sista delarna (tiden efter 1410) hafva särskildt
värde på grundvalen af D:s egna iakttagelser och
upplefvelser. För äldre tider begagnade D. sig af
en mängd in- och utländska sagesmän, äfven ryska,
hvilket språk han lärde sig på sin ålderdom. D:s
samlade skrifter utgåfvos 1863—87 af grefve
A. Przezdziecki. Den polska historiska litteraturen om
D. är ganska rik. Bland utländska forskare märkas:
Zeissberg, "Die polnische geschichtschreibung
im mittelalter" (1873), "Herda, "Questiones de
fontibus..." (1865), Perlbach, "Dlugosz’s quellen
für die deutsche geschichte" (i "Neues archiv",
XIV). Girgensohn, "Kritische untersuchung über das
VII. buch der historia polon. des Dlugosz" (1872).
A—d J.

D. M., förkortning för 1) lat. Diis Manibus, (helgadt)
åt de aflidnes själar; 2) eng. Doctor of Music,
doktor i musikvetenskap.

d. m., förkortning för 1) lat. dignus memoria,
åminnelsevärd, eller dolo malo, med arg list,
i ondt uppsåt; 2) it. destra mano, mus., (med)
högra handen; 3) denna månad.

dm., officiell svensk förkortning för decimeter. Som
förkortningar för kvadratdecimeter och kubikdecimeter
användas stundom dm² och dm³ i st. f. kvdm. och kbdm.

Dmitriev, Ivan Ivanovitj, rysk statsman och skald,
f. 1760, d. 1837, var först militär, inträdde sedan
på den civila ämbetsmannabanan och var 1810-14
justitieminister. I förening med sin vän Karamzin
bekämpade han den gamla "klassiska" smakriktningen,
slöt sig till den romantiska rörelsen och arbetade
för en ny, friare utveckling inom litteraturen. Många
af hans visor, som i allmänhet äro sångbara, voro på
sin tid mycket populära. Särskildt förtjänar nämnas
den dramatisk-lyriska dikten Jermak, förhärligande
Sibiriens eröfring af ryssarna. D. författade äfven
utmärkta fabler och satirer. Hans första diktsamling
utkom 1795. Hans samlade skrifter utkommo 1823 med
biografisk inledning af furst P. A. Vjazemskij.
A—d J.

Dmitrievsk, fordom namn på staden Kamysjin.

Dmitrij, namn på flera ryska furstar. Se Dimitrij.

Dmitrov, distriktsstad i ryska guvern. Moskva, 52
km. n. om Moskva. 4,550 inv. (1897). Staden har många
kyrkor, bl. a. den präktiga Uspenskijdomen, martyrerna
Boris’ och Gljebs munkkloster, några läroanstalter
och flera fabriker, företrädesvis för läder, kläde
och tvål. I sept. hålles en stor årsmarknad.

Dmitrovsk, distriktsstad i ryska guvern. Orel,
vid Desnas biflod Nerusa. 5,259 inv. (1897). D, var
fordom en kronsloboda, som hörde till det godskomplex,
hvarmed Peter den store 1711 begåfvade den moldaviske
hospodaren och fursten Dimitrij Kantemir (se Kantemir), efter hvars död det 1723
återföll till kronan. Jämte ryssar bo där många
greker och rumäner, afkomlingar af de af Kantemir
ditförda kolonisterna.

Dmochowski, Franciszek Ksawery, polsk politiker
och författare, f. 1762, d. 1808 som professor i
poesi och retorik i Warschau. Såsom sekreterare
i nationalrådet vann han stort inflytande i sitt
fädernesland. Efter Polens fall (1795) flydde han
till Venezia och Paris, där han blef medlem af
den polska nationalkommittén. 1800 återvände han
till Polen och stiftade i förening med Niemcewicz
"Vetenskapsvännernas sällskap" i Warschau, hvilken
förening spelade en mycket betydande roll ända
till 1831. Den polska litteraturen har att tacka
D. för många utmärkta öfversättningar, såsom af
Iliaden (3:e uppl. 1827), några sånger af Odyssén,
spridda stycken af Miltons "Förlorade paradis" och
Eneiden (fullbordad af Jakubowski, 1809). Vidare
utgaf D. en imitation af Horatius’ "Ars poetica"
(3:e uppl. 1827) och många för sin klassiska
stil berömda tal. Största delen af hans arbeten
utkom 1826, under titeln Pisma rozmaite (Blandade
skrifter). — Äfven hans son Franciszek Salezy D.,
f. 1801, d. 1871, är känd i den polska litteraturen
såsom flitig, ehuru mindre talangfull öfversättare
och utgifvare af populära historiska skrifter.
(A—d J.)

D moll (fr. ré mineur, eng. d minor), mus.,
den molltonart, som har d till grundton och
företecknas med ♭ för h (parallelltonart: f dur).
A. L.*

D. M. S., förkortning för Diis Manibus Sacrum,
helgadt åt de aflidnes själar.

D. N., förkortning för 1) lat. Dominus Noster,
Vår herre; 2) lat. Dei Nomine, i Guds namn (fordom
öfverst på recept).

Dnjepr (hos antikens folk Borysthenes, turk. Usu
l. Usy, tatar. Exi, i 4:e årh., hos Ammianus
Marcellinus, Danapris, i 16:e årh. Lussem), näst
Volga och Donau Europas största flod. Dess källor
ligga 283 m. ö. h., söder om Volokonskiskogen (se
Valdaibergen) vid byn Klezevo i guvern. Smolensk
under 55° 52′ n. br., endast några få km. från några
af Dünas och Volgas källor. D. har först sydligt
lopp, men böjer sig vid Dorogobuzj, 130 km. från
källan, åt v. samt därefter vid Orsja mot s., hvilken
riktning den behåller till Kiev. Därunder mottager
D. fr. h. de betydande bifloderna Berezina och Pripet,
hvilken senare afvattnar Europas största träskområde,
Rokitnoträsken. Efter att vid Kiev hafva mottagit den
segelbara Desna (fr. v.) böjer sig D., liksom Don,
mot s. ö. och lämnar samtidigt det skogsland, som
den dittills flutit genom, samt utträder på Ukrajnas
stäpp. Från Krementsjug gräfver floden sig djupt ned
i den från Karpaterna utgående platå, som tvingar
dess lopp åt ö., och flyter, i synnerhet nedanför
Jekaterinoslav, mellan höga klippstränder. Från denna
stad flyter floden under en sträcka af 100 km. åt s.,
men vrider sig därpå åt s. v. och utmynnar med en 60
km. lång och ända till 17 km. bred "liman" i Svarta
hafvet. Dess hela lopp har en längd af omkr. 2,150
km.; dess flodområde beräknas till omkr. 527,000
kvkm. (däraf 3,280 i Galizien), och den segelbara
delen af D. och dess bifloder stiger till 6,400
km. och sträcker sig till 14 guvernement. Bekvämast
för segelfarten är sträckan mellan Dorogobuzj och
Jekaterinoslav, men nedanför denna stad är dess bädd
under 75 km.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free