- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
593-594

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D. M. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längd fylld af otaliga klippor och stenblock,
hvarjämte lutningen ökas, så att forsar och
strömhvirflar uppstå, de tre största med en fallhöjd
af 3,6—2,7 m. Dessa kallas, om de sträcka sig öfver
hela flodens bredd, porogy (eg. "trösklar"), men
zabory (eg. "stängsel"), om de upptaga endast
en del däraf. Man räknar i allt 11 poroger och
6 zaborer. Under vårflödet (mars—juni) blifva de
klippbildningar, som förorsaka forsarna, täckta
af vatten, och det är då möjligt att fara igenom
åtminstone de flesta af dessa. D:s poroger hafva ett
mycket stort historiskt intresse, enär deras gamla
namn äro ett bland bevisen för det ryska namnets
svenska härkomst. Den grekiske kejsaren Konstantin
Porfyrogennetos, som författat ett geografiskt arbete,
berättar, att de flesta porogerna hade ett "ryskt"
och ett slaviskt namn. Det visar sig nu, att de
namn han uppgifver som ryska äro svenska till sin
rot, hvilket ådagalägger, att man då ännu under
namnet ryssar förstod svenskar. (Se V. Thomsen,
"Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna",
1882). — Ehuru D:s lopp är hastigare än Dons
och Volgas, aflagrar den så mycket sand, att
sjöfarten besväras af sandbankar, i synnerhet
mellan Kiev och Jekaterinoslav. Seglationstiden
varierar i medeltal mellan 200 och 300 dagar. —
D:s viktigaste bifloder nedanför Kiev äro
Psiol, Vorskla, Orel och Samara (fr. v.) samt
Ingulez (fr. h.). — Genom Dnjepr—Bug-kanalen
och Berezina—Oginskij-kanalen står D. i en,
om ock bristfällig, förbindelse med Östersjön;
planer på en fullständigare kanalförbindelse
mellan dessa vatten föreligga. Varutransporten
(företrädesvis af trävaror, spannmål och
salt) är ganska betydande. Passagerartrafiken
ombesörjes af olika bolag för olika sträckor. —
Vid D. drifves ett lönande fiske, framför
allt i dess nedersta del, nedanför Cherson.
J. F. N.

Dnjeprbergen, en höjdsträckning längs högra
stranden af floden Dnjepr, i de ryska guvern. Kiev,
Jekaterinoslav och Cherson. Största höjden är 242 m.

Dnjepr—Bug-kanalen l. Kungskanalen går från Pripets
biflod Pina ofvanför Pinsk till Bugs biflod Muchavets
med en längd af 80 km., en ytbredd af 10,6 m. och ett
djup af 1,5 m. Den påbörjades under senare hälften af
1700-talet, men fullbordades först 1841 och användes
företrädesvis vid transport af spannmål och trävaror
till Warschau, Danzig och Pillau. Afståndet från
Svarta hafvet till Östersjön denna väg är 2,614 km.

Dnjeprstäppen är benämning dels (i vidsträcktare
mening) på en stor slätt, som utbreder sig i södra
Ryssland på båda sidor om nedre Dnjepr — mellan Svarta
hafvet, Azovska sjön, floderna Dnjestr och Don samt
guvernementen Charkov, Poltava och Kiev — och dels
(i inskränktare betydelse) på den del af nämnda
stäpp, som ligger i guvern. Jekaterinoslav, mellan
Dnjepr och Don. Man kallar då stäppen v. om Dnjepr i
guvern. Cherson för Otjakovska stäppen och stäppen
mellan Dnjepr och Azovska sjön, i guvern. Taurien, Nogaiska stäppen samt stäppen vid Donets och Don Donska stäppen. Till sitt utseende likna alla dessa
stäpper hvarandra. I de inre delarna är marken ofta
fet, humusrik s. k. svart jord samt bär rik grönska;
åt hafvet till blir den sandigare, torrare och för
kultur mindre lämplig. Sydligast komma saltsjöar och
träsk, och växtligheten består endast
af halofyter, som föga höja sig öfver marken. Skog
fattas alldeles, träd växa blott enstaka, där marken i
flodernas närhet urlakats. Vid floderna ligga också
de betesplatser, som gifva denna del af stäppen
öfver hufvud något kulturvärde. Boskapsskötseln är
stäppens hufvudnäring.

Dnjestr (hos antikens folk Tyras, i 4:e årh., hos
Ammianus Marcellinus, Danaster, turk. Turla), flod
i sydöstra Europa. Den rinner upp på Karpaterna,
i Galizien, flyter sedan i sydöstlig riktning mellan
de ryska guvern. Podolien och Cherson på ena sidan
och Bessarabien på den andra samt faller ut vid
Akjerman i en 28 km. lång och 7 km. bred "liman"
af Svarta hafvet. D. har ett mycket snabbt lopp,
som på några ställen störes genom klippor och
strömhvirflar. Dock är flodfarten på D. af stor
vikt för sydvästra Ryssland, emedan floden strömmar
igenom Galiziens, Podoliens och Bessarabiens
spannmålsrika trakter; också har densamma genom
af den ryska regeringen de senare åren företagna
strömregleringsarbeten betydligt ökats, på de sista
åren fyrdubblats. Ångbåtar gå fyra gånger i veckan
mellan Mohilev och Vadlui—Vody. D:s längd är 1,387
km. och flodområdet 76,860 kvkm.; till Ryssland höra
827 km. af floden och 42,751 kvkm. af flodområdet. I
Galizien mottar D. fr. h. bifloderna Stryi, Swica,
Lomnica och Bystrzyca, fr. v. Złota-Lipa, Strypa
och Sereth. Inom ryskt område erhåller den endast
mycket obetydliga tillflöden. Flodens vanliga bredd
är 150—225 m. D. är på sina ställen mycket djup och
fiskrik, hvarför också, i synnerhet i Podolien,
fiske är en hufvudnäring för många orter på dess
stränder.
(J. F. N.)

d:o, förkortning af dito (detto).

Do [då], it., mus., i solmisation detsamma som ut,
d. v. s. tonen c.

Doab l. Duab (af pers. do, två, och ab, vatten), i
norra Indien bruklig persisk beteckning på landtungan
mellan tvenne floder, som förena sig, särskildt på
landskapet mellan Ganges och Jumna.

Doadum. Se Doué.

Doan (Wadi D.), lång, djup dal i sydarabiska
landskapet Hadramaut, hittills besökt endast af Wrede
1843 och L. Hirsch 1893. Den har enligt den förre
olika namn i olika delar: Wadi Minua, Wadi Hadjarin,
Wadi Kasr och slutligen Wadi Mesile, under hvilket
namn den mynnar ut i Indiska hafvet v. om orten
Sihut. Dalen är märklig icke endast genom sin längd
och sitt djup, utan äfven för sin på vissa ställen
stora bredd och, i sin öfre del, för sina många städer
och byar. På sträckan från Ribat till Seif, 8 timmars
väg, räknade Wrede 14 städer och 10 byar, flera af de
förra med ända till 10,000 inv. Vid vallfartsorten
Kabr Hud uppstiga svafvelångor ur en naturlig håla,
hvilken af araberna betraktas som nedgången till
helvetet, en mycket gammal åsikt, ty redan Ptolemaios
förlade dit, under berget Klimax, en af Styx’ källor.

Doane [då͡u’n], Edward Topping, amerikansk missionär,
f. i Tompkinsville, New York, graduerad 1848 vid
Illinois college, Jacksonville, och prästvigd 1854,
utsändes s. å. till Mikronesien och stationerades
på Ponape. Han arbetade där med kortare afbrott
som en verklig banbrytare till 1887, då spanjorerna
bemäktigade sig ön, fängslade honom och förde honom
till Filippinerna. Infödingarna uppretades öfver
denna våldshandling, reste sig och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free