- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
601-602

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Docka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är fäst vid patronskifvan. Se i öfrigt Svarfstol.

4. En viss myckenhet tråd, af silke, ull, bomull etc. (t. ex. brodergarn), upphärfvad och hoplagd efter längden i ordning, hopviken och ofta sammanvriden. I större myckenhet benämnes en sådan samling tråd härfva.

5. Sjöv. En ur stranden utgräfd eller utsprängd bassäng i sådan förbindelse med en
hamn (en flod), att fartyg kunna ingå i densamma (fast docka), eller ock en förening
af pontoner, så beskaffade, att fartyg kunna medelst dem upplyftas ur vattnet (flytande docka).

illustration placeholder
Fig. 1. Torrdocka med stöttadt pansarfartyg uti.

I. Fasta dockor äro antingen sådana, där lossning och
lastning äfvensom ut- och afrustning af fartyg kan
ske utan att störas af tidvatten (handelsdockor l. våta dockor), eller sådana, i hvilka fartyg kunna ställas torra för undersökning, målning och
reparation af undervattenskroppen (torrdockor).
Torrdockor begagnas äfven till byggande
af fartyg. I handelsdockor l. våta dockor (eng. wet
docks
) göres man oberoende af tidvattnet vanligen
därigenom, att man vattentätt afstänger förbindelsen
med ytterhamnen medelst dockportar (förut af
trä, numera af järn eller stål), som röra sig omkring
vertikala gångjärn samt nedtill stöda med rullar på
en bana. Portarna pressas af vattentrycket såväl mot
en i bottnen af sten uppförd tröskel och mot falsar
i kajens stenklädsel som mot hvarandra, hvarigenom
täthet erhålles. Om inloppet till dockan har blott
ett par portar, kunna fartyg endast vid högt vatten
in- eller utlöpa; dessemellan äro portarna stängda
för att hindra vattnet i dockan att afrinna. För
att undvika denna olägenhet låter man ofta — under
förutsättning att själfva hamnen utanför dockan är navigabel äfven vid
andra tillfällen än vid högt vatten — dockans inlopp
bilda en sluss med dockportar vid båda ändarna,
så att fartyg på vanligt sätt och oberoende af
tidvattnet kunna slussas från dockan till ytterhamnen
eller omvändt. Om djupet i dockan är så stort, att
fartygen förblifva flytande vid lågt vatten, äfven
om dockan icke afstänges från ytterhamnen, kan sådan
afstängning utelämnas. Detta förekommer företrädesvis
å platser med ringa skillnad i vattenhöjden vid högt
och lågt vatten. Exempel på en mycket stor lastdocka
är Royal Albert dock vid Thames med en vattenyta
innanför dockportarna af 35,2 har och ett djup
af 9,75 m.; dockans längd är 2,480 m. och längden
af dess kajer 5,258 m.; dockslussen har en längd
af 167,6 m. och en bredd af 24,4 m. — Torrdockor
(eng. graving docks l. dry docks; fig. 1. Torrdocka)
hafva alltid stenklädda sidor och botten, då de ej
äro sprängda ur klippan. Bottnen är försedd med en
eller flera rader stapelblock, på hvilka fartyget
hvilar; dessutom användas trästöttor för att uppbära
fartyget och stötta det sidovägen. Vanligen är dockan
byggd i afsatser (pallar), smalast i bottnen. Vid
ena kortsidan är den öppen och kan där stängas
med ett par dockportar, försedda med slussluckor
för vattnets genomsläppande. I stället för vanliga
portar, rörliga kring gångjärn (se ofvan), användes
ofta en flyttbar s. k. sättport l. sätt, ett slags
ponton, byggd förr af trä, numera af järn eller stål,
ungefär som ett fartyg. Då sätten skall nedsänkas på
sin plats mot tröskel och falsar, insläppes vatten i
densamma; den borttages genom att vattnet utpumpas,
hvarvid sätten flyter upp och kan dragas undan. —
För länsning af en docka användes kraftigt pumpverk;
i hamnar med starkt tidvatten kan man dock begagna
sig af ebben för att tömma dockan.

F. n. (1906) finnas i Sverige 18 torrdockor af
nedanstående dimensioner, hvarjämte planlagts
nybyggnad af åtskilliga stora torrdockor.
Största längd m. Bredd i porten m. Vattendjup på tröskeln m.
Göteborg (Lindholmen) 117,00 17,82 6,00
Hälsingborg 81,95 11,88* 4,75
Malmö 64,13 10,39 3,71
Limhamn 35,63 8,31 1,78
Sölvesborg 89,07 17,81 4,45
Karlskrona (flottans varf)Polhemsdockan71,00 15,18 5,41
» dockan n:r 1 61,82 15,24 6,00
» » 2 80,85 15,34 6,00
» » 3 63,69 15,35 6,00
» » 4 64,53 15,34 6,00
» » 5 64,42 15,27 5,92
» Oscar II:s docka 125,1 20,78 7,5
Oskarshamn 87,69 13,66* 4,45
Oskarshamn 48,10 10,00 2,38
Norrköping 74,23 10,84 3,00
Stockholm Flottans varf 125,00 17,81 6,98
Stockholm Beckholmen 100,06 16,63 5,34
Stockholm » 97,98 10,69 3,56

* Bottenbredd.

I Malmö docka kunna 71,26 m. långa fartyg intagas,
om sätt användes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:02 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free