- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
667-668

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domicella ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Litt.: Ripoll o. Brémond, "Bullarium ordinis
prædicatorum" (8 bd, 1729—40), Quétif o. Échard,
"Scriptores ordinis prædicatorum" (2 bd, 1719—21),
Danzas, "Études sur les temps primitifs de l’ordre
de S:t Dominique" (3 bd, 1873—88), Heimbucher,
"Die orden und kongregationen der katholischen
kirche" (1896, 1897), Wedel-Jarlsberg, "Une page
de l’histoire des frères-prêcheurs. La province de
Dacia" (1899), K. H. Karlsson, "Handlingar rörande
dominikanerprovinsen Dacia" (i "Hist. handl.", bd
18), och Silfverstolpe, "De svenska klostren före
klostret i Vadstena" (i "Hist. tidskr.", bd 22, 1902).
T. H—r.

Dominikanska republiken (officiellt República
Dominicana
), en af de båda republikerna på Haïti
(se d. o.) i Västindien, omfattar öns mellersta
och östra del jämte de mindre öarna Saona, Beata
m. fl. Areal 48,577 kvkm. Omkr. 416,000 inv. (9
på 1 kvkm.), en blandning af hvita och indianer,
mulatter och negrer, de sistnämnde tämligen
fåtaliga. De hvite, eller ättlingar af spanjorer,
äro jämförelsevis många, och till följd af deras
inflytande är spanskan hufvudspråket, ehuru i städerna
äfven engelska och franska talas. Statsreligionen
är den romersk-katolska (med en ärkebiskop), men
andra religionsformer äro med vissa inskränkningar
tillåtna. Primärundervisningen är afgiftsfri och
obligatorisk. 1884, då den sista skolcensus företogs,
funnos 201 kommunalskolor med primärundervisning med
7,700 lärjungar; nu anses antalet uppgå till 300 med
10,000 lärjungar. Äfven finnas några högre skolor,
tekniska skolor, normalskolor och en fackskola
med karaktären af universitet. — Sockerröret,
som varit hufvudprodukten, synes nu öfvergifvas
för bomullsplantager. Äfven odlas mycket tobak
samt kaffe, kakao och bananer. Amerikanskt kapital
placeras i bananodling, i ladugårdsskötsel samt i
grufindustri (järn, guld, koppar, salt m. m.) och
skogsafverkning. Mineralolja finnes i några trakter
och har börjat tillgodogöras. Utförseln hade 1901
ett värde af 5,224,000 pesos (doll.) och införseln
2,987,000. Till Förenta staterna importerades 1905
från D. för 4,66 mill. doll. (mest socker), och från
dem exporterades till D. för 1,66 mill. doll. (mest
födoämnen och bomullsvaror). Hamnarna Puerto Plata
och Monte Cristi besöktes 1902 af 235 fartyg om
381,200 ton. Landet lider brist på vägar. Ett
engelskt bolag eger en järnvägslinje mellan
Sanchez vid Samanáviken och La Vega (100 km.), och
denna har fortsatts af staten till Santiago; hela
längden är 209 km. D. tillhör världspostföreningen
sedan 1880; 1902 funnos 69 postanstalter, som
befordrade 1,3 mill. inländska och 302,000 utrikes
försändelser. Telegraflinjerna hafva en längd af 690
km. — Republikens författning är af 18 nov. 1844,
med flera förändringar (senast 1896). Lagstiftande
makten tillkommer nationalkongressen (1 kammare),
bestående af 24 medlemmar (2 för hvar och en af de
6 provinser och 6 kustdistrikt, hvari republiken
är indelad), valda för 4 år indirekt af folket, med
begränsad rösträtt. Verkställande makten utöfvas af
en president, som väljes för 4 år af ett valkollegium
och utöfvar regeringen genom ministrar, cheferna
för departementen. Hvarje provins och kustdistrikt
styres af en af presidenten utnämnd guvernör. Högsta
domstolen består af en president och 4 medlemmar,
utnämnda af kongressen för presidentperioden;
generalprokuratorn (ministro fiscal) utnämnes
af presidenten. Statsinkomsterna för 1903—04 (hufvudsakligen
tullar å in- och utgående varor) beräknades till
2,535,000 doll. Statsskulden till utlandet uppgick
1904 (inberäknadt obetalda räntor) till 3,885,350 pd
st., den inländska skulden till 9,800,690 doll.

Trupperna, som nyorganiserades enligt lag af 1901,
skola bestå af aktiva trupper och nationalmilis (2
armékårer om 2 divisioner om 2 brigader), förlagda i
provinsernas hufvudstäder. Flottan räknar 2 kanonbåtar
om resp. 750 och 888 ton.

Flaggan är genom ett hvitt kors delad i 4 lika stora
rektanglar, af hvilka de diagonalt mot hvarandra
befintliga hafva samma färg: öfre vänstra och
nedre högra blå, öfre högra och nedre vänstra
röd. Krigsflaggan har därjämte i korsets midt
riksvapnet. Detta är en af ett silfverkors fyrdelt
sköld, med fyra hvarandra korsande fanor, en uppslagen
bibel och ett svart kors, det hela omgifvet nedtill
af gröna kvistar, upptill af ett band med devisen:
Dios, Patria, Libertad. Hufvudstad är Santo Domingo.

Historia. Östra delen af spanska kolonien Haïti
lösslet sig 1821 från moderlandet och förenade sig
med den öfriga delen af ön till en själfständig
republik (se Haïti). Men under kreolen Jimenes’
ledning proklamerade en revolutionär junta 27 febr.
1844 republiken Santo Domingo, hvars förste president
blef don Pedro Santana och hvars författning, efter
Förenta staternas mönster, antogs af en konstituerande
nationalförsamling 6 nov. s. å. (sedermera ofta ändrad
och senast 12 juni 1896). Under franskt skydd häfdade
den nya staten sitt oberoende, och Santanas seger,
under Jimenes’ presidentskap, öfver den haïtiske
kejsaren Soulouques negerhorder vid Savana-Numero 22
april 1849 friade den en tid från repressalier från
Haïtis sida. För att få sin själfständighet erkänd
gick republiken 1854 in på att afträda Samanábukten åt
Förenta staterna, men denna uppgörelse omintetgjordes
genom Frankrikes och Englands protester. Under sitt
andra presidentskap (1853—56) tillbakaslog Santana ett
nytt anfall af Soulouque 1855. Hans efterträdare och
fiende Bonaventura Baez, förut president 1849—53,
tvangs genom ett uppror att abdikera, hvarpå
Santana bemäktigade sig styrelsen 1858 och utöfvade
den tyranniskt och godtyckligt. Detta i förening
med den af Spanien för erkännande af republikens
själfständighet betingade "immatrikulationsklausulen",
som gaf de forne spanske undersåtarna rätt att genom
inregistrering i af spanska staten utlagda rullor
återfå sin kastilianska medborgarrätt, gjorde en stor
del af folket benägen för en återförening med Spanien,
hvilket verkställdes genom Santanas proklamation
af 18 mars 1861 och Isabella II:s godkännande
däraf s. å. Men ett uppror bröt ut mot spanjorerna,
som i grund besegrades af general Cabral vid Canela
(nära Neyba) 4 dec. 1864, hvarpå ett spanskt dekret
af 5 maj 1865 erkände D:s själfständighet och Cabral
provisoriskt intog makten. 14 nov. s. å. valdes Baez
på nytt till president, men tvangs af en revolution
under general Pimentel att lämna landet (juni
1866). Cabral, hans efterträdare, blef likaledes
förjagad genom ett uppror (jan. 1868), och Baez
återfick presidentskapet. Efter honom kom Gonzales
(20 dec. 1873), som trots förnyade uppror innehade sin
post i sex år. Men hans efterträdare, general

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free