- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
697-698

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domän ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

baklår. Täckvingarna äro metallglänsande gröna
eller violetta, med i längsrader intryckta
punkter. Kroppens undersida är tätt klädd med ett
silkesglänsande ludd. Rörbaggarna lefva alltid på
vattenväxter, i synnerhet äro flera arter vanliga
på sådana växter, hvilkas blad flyta på vattnet,
såsom Potamogeton natans och näckrosor. Flygande tätt
utmed vattenytan, så att t. o. m. de nedhängande benen
skära en fåra däri, förflytta de sig från blad till
blad. Sina ägg lägga de på rötterna l. stjälkarna
af hvarjehanda vattenväxter, ofta ganska djupt
under vattenytan. Larverna, som nära sig af växtens
under vattenytan belägna delar, ha i sitt allmänna
utseende ingenting, som tyder på lifvet i vatten,
enär de ej, såsom flertalet vatteninsekters larver,
äro utrustade med trakégälar, utan ha öppna
andhål. De äro tämligen tjockt cylindriska, med
3 par korta fötter. — Först i senaste tid har man
utrönt det enastående sätt, på hvilket dessa larver
skaffa sig för andningen erforderlig luft. Vid bakre
kroppsändan är larven utrustad med 2 trekantiga,
nedåt och utåt riktade hornhakar. Dessa borrar den
in i den vattenväxt, på hvilken den lefver, till
dess den når ett luftförande kärl, från hvilket
luften då kan ledas in i de vid basen af hakarna,
på sista leden befintliga andhålen. Då kokongen
spinnes under vatten, är den följaktligen i början
vattenfylld, men innan dess vid vattenväxten fästa
ända slutes, borrar larven liksom förut med sina
hakar hål i något luftkärl och låter luften bubbla
in i kokongen, tills vattnet blifvit utdrifvet,
då öppningen slutes. Fastän djupt nere i vattnet,
får således puppan en fullkomligt torr hviloplats och
omslutes af den luft, den behöfver för sin andning. —
Af släktet finnes i Sverige ett 20-tal arter. Af det
närstående släktet Hæmonia tillbringar äfven den
fullbildade skalbaggen sitt lif under vattenytan.
G. A—z.

Dona Francisca [dåna], tysk koloni i brasilianska
staten S:ta Catharina, belägen på kusten innanför ön
och hamnstaden São Francisco samt i v. begränsad af
den ända till 1,500 m. höga São Miguelkedjan. 1,444
kvkm. 30,000 inv., mest tyskar och schweizare,
däraf något öfver hälften protestanter. Hufvudnäring
är åkerbruk (ris, tobak, maniok, arrowrot, majs,
sockerrör, kaffe, ananas, oranger m. m.). Kolonien
anlades med understöd af brasilianska staten af ett
"kolonisationssällskap" i Hamburg 1851 på länderier,
som egdes af prinsen af Joinville. Hufvudort är
Joinville.

Donaghadee [dånəchədī’], hamnstad i irländska
grefskapet Down (prov. Ulster), vid Irländska
sjön. 2,073 inv. (1901). Hafsbad. D. är den irländska
hamn, som ligger närmast Storbritannien.

Donajec [dånajets]. Se Dunajec.

Donald [då’nəld], skotska konungar. — 1. D. Mac Alpin
(l. D. V) efterträdde 860 sin broder Kenneth Mac
Alpin, hvilken 844 förenat skoternas och pikternas
riken till konungariket Alban. Han dog 864 i sitt
residens Scone. — 2. D. VI, son till den föregåendes
brorson Konstantin I, d. 900, var den anglosaxiske
konungen Alfreds samtida och liksom denne en tid
hårdt ansatt af nordiska vikingar. — 3. D. Bane
["den hvite"], son till konung Duncan I (se d. o.),
undanträngde efter sin halfbroder Malcolm III:s död
1093 sin medtäflare Duncan II, Malcolms son, från
tronen och torde äfven ha anstiftat dennes död. En farligare
motståndare fick han i Duncans broder Edgar,
hvilken 1097 med engelske konungen Vilhelm Rufus’
hjälp bemäktigade sig Skottlands tron samt lät blända
D. och insätta honom i fängelse, där han inom kort
afled. D. hade stödt sig på det keltisk-nationella
partiet, som var missnöjdt med Duncan II:s och
Edgars böjelse för engelska sedvänjor. Måhända var
det på hans och hans vänners anstiftan som Magnus
Barfot 1098 företog sitt härnadståg till Skottland.
(V. S—g.)

Donaldson [då’nəldsən], Thomas Leverton, engelsk
arkitekt, f. 1795, d. 1885, gjorde vidsträckta
studieresor, uppträdde som skriftställare och
föreläsare i byggnadskonst och var 1841—64 professor
i arkitektur vid University college i London. Han
var led. af Franska institutet. Från honom härröra
många betydande byggnadsverk, såsom Trinity church,
Brompton church, University college hall, Gordon
square
m. fl. i London samt kyrkor och skolhus på
engelska landsbygden. Bland D:s skrifter må nämnas
Pompeii illustrated (1819—27), en Collection of the
most approved examples of door-ways
(efter antika och
moderna byggnader uti Italien och Grekland, 1833 och
1836), Architectura numismatica; or architectural
medals of classical antiquity
(1859) samt Handbook of
specifications, or practical guide to the architect
and surveyor
(2 bd. 1860; ny uppl. af 1:a delen 1880).

Donaldsonska nålen, den inom tandläkarpraktiken
brukliga, af en engelsman Donaldson uppfunna
nervnålen. Den är af finaste synåls storlek och
försedd med små, fina hullingar. Man använder den
för att därmed uttaga tandnerven.
Ugn.

Donaldsonville [då’nəldsənvil], välbyggd
stad i nordamerikanska staten Louisiana, vid
Mississippi. 4,105 inv. (1900). D. var fordom
Louisianas hufvudstad.

Donaleitis, oriktig form för Donalitius
(se d. o.).

Donalitius, Christian, den litauiska litteraturens
främste skald, f. 1714 i byn Lasdinelen (Gumbinnen),
d. 1780 i Tolminkemen, där han 1743 blifvit utnämnd
till kyrkoherde. Hans dikter, af hvilka de andliga
gått förlorade, bestå af fabler och idyller, skrifna
på hexametrar. D:s landtliga idyller, som skildra det
litauiska landskapet och det hvardagliga bondlifvet
med poetisk värme, realistisk åskådlighet och sund
humor, utgöra spridda delar af ett episkt helt,
som författaren själf icke hann fullt utarbeta,
men som af några forskare sammanfattats under namnet
Metas (årstiderna). Den bästa upplagan, originaltext
jämte tysk versifierad öfvers., företal och ordbok,
utgafs 1869 af G. H. F. Nesselmann. Den innehåller
6 didaktiska fabler, Priczkus’ (Frits’) skildring
af ett litauiskt bröllop, Höstens välsignelser,
Vinterns omsorger, Vårens fröjder och Sommarens
arbeten. Mindre tillfredsställande är Aug. Schleichers
"Donaleitis lithauische dichtungen" (1865). Högst
godtycklig, förkortad och oriktig är D. L. J. Rhesas
öfvers. "Das jahr in vier gesängen" (1818). — D. var
dessutom mycket musikalisk (komponerade melodi till
flera af sina dikter) och uppfinningsrik mekaniker.
A—d J.

Donar (fnty.), dunderguden. Se Tor.

Donarium, kem., kallades af Bergemann en ur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free