Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Donaufurstendömena ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtföljes på högra stranden af D.-platån, från staden
Zmiev i guv. Charkov ända till Don. Dess största
höjd är 369 m. Den är rik på malmer, bl. a. bly,
silfver, kvicksilfver (produktion 1897: 617,000
kg.), järn- och manganmalmer samt äfven salt
(grufvorna vid Bachmut; produktion 1897: 334
mill. kg.). I östra delen af denna platå ligger D:s
stenkolsbäcken (27,000 kvkm.), hvars stora rikedom
på alla slags stenkol (mest antracit) varit känd
sedan Peter I:s tid, ehuru grufbrytningen daterar
sig från 1839. 1900 brötos öfver 11 mill. ton.
J. F. N.
Dongola, Donkola (Dar D.), den s. om Wadi
Halfa belägna delen af Nubien, på bägge sidorna
om Nilen, större delen dock ö. om floden, mellan
19° 42´ och 18° s. br., omfattande en längd af 260
km. Endast den smala floddalen är odlingsbar (durra,
dadelpalmer, bomull, majs och indigo). Såsom husdjur
hållas hästar, nötkreatur, särskildt långhornade
bufflar, får och getter. Det heta klimatet är i
dec.—jan. något mildradt genom svala sydöstvindar;
på sommaren är det osundt. Befolkningen, omkr. 56,000
pers., består dels af araber och turkar, dels, och
hufvudsakligen, af donkola, en nubastam, med mörkt
chokladbrun hudfärg, markerade anletsdrag, kraftfull
och harmonisk kroppsbyggnad och lockigt rikt hår, men
svag skäggväxt. De bekänna sig till islam och tala
en dialekt af nubiska språket (dongolavi). Mycket
utsugna af inhemska "meliker" eller "kasjefer",
äro de fattiga och utvandra mycket till södern. Den
nuvarande hufvudstaden är Dongola el-Ordi (eller blott
Ordi; förr kalladt Kasr Dongola), en
välbyggd ort på vänstra Nilstranden med
omkr. 15,000 inv. Det har ett citadell och är
en viktig handelsplats. 100 km. högre upp ligger
Dongola el-Aguza ("gamla D.") på en hög
klippa, hvilket fanns redan i gammalegyptisk
tid, men 1820 förstördes af mamlukerna
och nu är en fattig by midt bland ruinerna.
Genom den 1906 fullbordade järnvägen från Nilen
till Port Sudan och Suakin vid Röda hafvet, hvilken
genom bibanor kommer att utsträckas såväl
norrut till D. som söderut till Kassala och
El-Obeïd. väntar man sig en stor framtid såväl för D.
som för öfriga områden på ömse sidor om öfre Nilen.
— D. var i äldre medeltiden ett mäktigt konungarike
med teokratisk styrelse och kristen religion, men
kom 651 i beroende af araberna i Egypten, dock utan
att genast förlora sin gamla grekisk-egyptiska kultur.
Under 11:e årh. sjönk dock detta rikes makt alltmer,
och 1275 eröfrade sultanen af Egypten delar af landet
och bragte resten under sin öfverhöghet. Nubiernas
många försök att afskudda sig oket misslyckades.
I 15:e årh. fick landet först muhammedanska
furstar, och därefter utrotades småningom
kristendomen alldeles. 1814 eröfrades det af
mamlukerna, som förjagats ur Egypten af Muhammed
Ali, men dennes son Ismail fråntog dem landet 1820,
hvilket därefter tillhörde Egypten. Det innehades
af mahdisterna 1885—96, men återtogs sistnämnda år
af en egyptisk här på 16,000 man under generalen sir
Herbert Kitchener, som 19 sept. slog mahdisterna vid
Hafir (på västra Nilstranden, nära 3:e katarakten).
J. F. N.
Don gratuit [då̄ gratuī], fr. (lat. donum gratuitum),
frivillig gåfva; frivillig pålaga, som
provinsständerna i Frankrike före revolutionen vid
utomordentliga tillfällen och på anhållan af konungen
erlade till statskassan. Dessa pålagor kommo med
tiden att betunga hufvudsakligen de oprivilegierade
klasserna. Prästerskapet fick snart nog för sin del
denna pålaga förvandlad till en regelbunden, måttlig
afgift, som voterades hvart femte år.
Donia Don (Clianthus Sol.), bot., växtsläkte
af fam. Leguminosæ, afd. Papilionatæ, med två
arter i Australien (D. speciosa Don = Clianthtus
Dampieri Cunn.) och Nya Zeeland (D. punicea Don). Båda
arterna odlas ofta i växthus och boningsrum för sina
praktfulla röda blommors skull, som likna kräftklor.
G. L—m.
Doniol, Jean Henri Antoine, fransk historiker,
f. 1818 i Riom, var 1848—50 underprefekt, 1871—73
och 1876—79 prefekt samt 1882—94 direktor för
statstryckeriet (Imprimerie nationale). 1890 blef han
ledamot af Institutet (Académie des sciences morales
et politiques). D. har författat bl. a. Histoire des
classes rurales en France (1857; 2:a uppl. 1865),
La révolution française et la féodalité (1874; 3:e
uppl. 1883) och Histoire de la participation de la
France à l’établissement des États-Unis d’Amérique
(5 bd, 1886—92, jämte supplement 1899), belönt 1890
af Franska akad. med Goberts pris.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
