- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
745-746

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dorestad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rhodos bildade en tid ett förbund, det doriska
Hexapolis, som, sedan det öfvervägande joniska
Halikarnassos uteslutits på perserkrigens tid,
förändrades till ett Pentapolis.

Doriska dialekten. Se Grekiska språket.

Doriska vandringen, dorernas utvandring åt söder 1104
f. Kr. Se Dorerna och Heraklider.

Dorisk stil l. Dorisk ordning, bygnk. Se Pelarordning.

Dorisk tonart, mus. Se Kyrkotonarter och Musik.

Dorism, egendomlighet i det doriska folklynnet eller
den doriska dialekten. Jfr Dorerna och Grekiska
språket
.

Dorking [då̄’kiȵ], stad i syd-engelska grefsk. Surrey,
vid Thames’ biflod Mole. 7,670 inv. (1901). Utmärkta
kalkbrännerier. Betydande handel med höns (en för
trakten egendomlig ras). I nejden ligga flera ståtliga
slott, däribland Deepdene, med rika konstskatter.

Dorkinghönsen [då̄’kiȵ-] härstamma från
grefsk. Dorking, England, där de fortfarande äro
omtyckta som göddjur. De äro hvita, silfvergrå
eller olikfärgade. Hvit Dorking har roskam och
de båda andra färgvarieteterna enkel kam; alla
ha dubbla baktår. Kam, hak- och öronlappar äro
röda. Tuppen väger 3 1/4—4 1/2 kg., hönan 2 1/5—3 1/2 kg.
H. F.

Dormitor. Se Durmitor.

Dormitorium, lat. (af dormire, sofva),
sofkammare, gemensamt sofrum i ett kloster;
klostergång med därutmed belägna celler.

Dormös (fr. dormeuse, af lat. dormire, sofva),
förr bruklig resvagn med sofplats; sofstol.

Dorn [dårn], tekn., en järn- eller stålten, som vid
metallbearbetning användes för att utvidga ett redan
uppborradt hål, för att vid rördragning utfylla rörets
inre och stadga dess form o. s. v.

Dorn [dårn], Heinrich Ludwig Egmont, tysk musikledare
och tonsättare, f. 1804 i Königsberg, d. 1892 i
Berlin, studerade under Berger, Zelter och Klein,
fick efter hvartannat kapellmästarbefattningar i
Königsberg (1828), Leipzig (1829), Hamburg (1832),
Riga, Köln (1843) och vid hofoperan i Berlin (1849),
där han pensionerades och fick professorstitel 1869.
Han grundade 1845 den renska musikskolan samt
dirigerade 1844 och 1847 de nederrenska musikfesterna
i Köln. Bland hans operor gåfvos med bifall
Die Rolandsknappen (1826),
Der schöffe von Paris (1838) och
Die nibelungen (1854) m. fl.
D:s kantater, humoristiska sånger och instrumentalsaker
röja en vacker talang, men ha ej lyckats vinna
några allmänna sympatier. D. var känd äfven såsom
utmärkt dirigent och skarp kritiker. Han författade
bl. a. den sarkastiska skriften Ostrakismus (1875) och
själfbiografien Aus meinem leben (6 bd. 1870—79). —
Af D:s söner var Alexander D. (f. 1833, d. 1901)
från 1869 pianolärare vid k. musikhögskolan i Berlin samt
flitig kompositör, medan Otto D. (f. 1848) gjort
sig känd genom större tonsättningar (symfoniska verk, operor) m. m.
A. L.*

Dorn [dårn], Johannes Albrecht Bernhard,
tysk-rysk orientalist, f. 1805 i Sachsen-Koburg,
d. 1881 i Petersburg, blef 1826 professor i
österländska språk vid universitetet i Charkov och
1835 i asiatisk historia och geografi vid orientaliska
institutet i Petersburg samt 1842 direktor för
asiatiska museet därstädes och 1843 öfverbibliotekarie
vid kejserliga biblioteket. Om afganernas och de
kaspiska ländernas historia och språk utgaf D. mycket
värdefulla arbeten, bl. a. Mohammedanische quellen
zur geschichte der südlichen küstenländer des Kaspischen meeres
(1850—58) och
Beiträge zur kenntnis der iranischen sprachen (1860—66).

Dornach [då’rn-]. 1. Fabriksort i Elsass-Lothringen,
3 km. v. om Mülhausen. 7,320 inv. (1900). Stor
textilindustri. — 2. (Dornegg) By i schweiziska
kantonen Solothurn, vid Birs. Kejsar Maximilian I
förlorade där 22 juli 1499 ett slag mot schweizarna,
hvilket medförde, att Schweiz löstes från Tyska
riket. På D:s kyrkogård är matematikern Maupertuis
begrafven.

Dornbirn [då’rn-], Tornbüren, stad i Vorarlberg
(Österrike), 10 km. s. ö. om Bodensjön. 13,052 inv. (1900).
Liflig bomulls-, siden- och järnindustri.

Dornegg [då’rn-]. Se Dornach 2.

Dorner [då’rn-]. 1. Isaak August D., tysk
protestantisk teolog af positivt förmedlande riktning,
f. 1809 i Neuhausen ob Eck (Württemberg), d. 1884
i Wiesbaden, blef 1862 öfverkonsistorialråd och
professor i Berlin. Han utgaf på den kristologiska
forskningens område Entwickelungsgeschichte der
lehre von der person Christi
(1839), hvilket
kompletteras af det biblisk-dogmatiska arbetet
Die lehre von der person Christi (1845—46; 2:a uppl. 1853—57).
Dessutom offentliggjorde han
Der pietismus, insbesondere in Württemberg (1840),
Geschichte der protestantischen theologie (1867),
System der christlichen glaubenslehre (2 bd, 1879—81; 2:a uppl. 1886—87) och
Gesammelte schriften (1883).
1888 utkom i 2 bd "Briefwechsel zwischen H. L. Martensen und Dorner 1839—81".

2. August Johannes D., den föregåendes son,
tysk filosof, f. 1846, 1889 e. o. och sedan 1891
ord. teologie professor i Königsberg, har framställt
sin kunskapsteori och metafysik i
Das menschliche erkennen (1887)
och sin etik i Das menschliche handeln (1895).
Han utgår från den kantska kunskapsteorien, men antager
metafysikens möjlighet och förfäktar vissheten om en
transcendent Gud. Utan metafysik skulle etiken vara en illusion.
S–e.

Dornröschen [då̄rn-], ty., sagofigur. Se Prinsessan
i den sofvande skogen
.

Dorobanți [-ba’ntsi], rum., krigsv., benämning
på det halfpermanenta infanteriet i rumäniska armén.
Se Rumänien (försvarsväsendet).

Dorogobuzj [daragabūʃ], en af en hög mur omgifven
stad i ryska guvern. Smolensk, vid Dnjepr, som där blir
segelbar, och nära järnvägen Moskva—Brest-Litovski.
6,640 inv. (1897). Handel med landtmannaprodukter.
D. har tillhört Ryssland sedan 1667.

Dorohoi l. Dorohoiŭ [dåråchå’i]. 1. Nordligaste länet
(județ) i Rumänien (Moldau). 2,822 kvkm. 159,461
inv. (1899), 56 på 1 kvkm. — 2. Hufvudstad i nämnda
län, vid Pruths biflod Jijia. 12,701 inv. (1899;
däraf 6,903 judar). Liflig handel och stora marknader.

Doronicum L., Gemsrot, bot., växtsläkte af
fam. Compositæ, nära släkt med Arnica. I trädgårdar
odlas ofta D. caucasicum M. B., en 30—50 cm. hög,
flerårig ört med hjärtlika blad och vackra, höggula
korgar, som utvecklas tidigt på våren.
G. L—m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free