- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
765-766

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dosvattenpass ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de verken van Gerrit Dou" (1901), och O. Granberg,
"Konsthistoriska studier och anteckningar" (1895).
O. G—g.

Douai l. Douay [doä’], arrondissemangshufvudstad i
franska depart. Nord (Flandern), vid den kanaliserade
Scarpe. 26,407 inv. (1901; som kommun 33,649). D. är
omgifvet af fästningsverk från 15:e och 16:e årh.,
men har upphört att vara fästning, har flera vackra
kyrkor, ett gotiskt stadshus med 40 m. högt torn,
en arsenal, en teater, ett lyceum, ett seminarium
för lärare och lärarinnor, en artilleriskola och
flera tekniska skolor, ett bibliotek på 90,000
band, ett rikt museum för konst, etnografi,
arkeologi och naturvetenskap och är säte för en
appellationsdomstol. Tillverkning af maskiner,
åkerbruksredskap, socker, kemikalier, läder
m. m. Liflig handel med spannmål, kol, lin och
oljefrön. D., som ursprungligen hörde till belgiska
Flandern, eröfrades af fransmännen 1667 och afstods
till dem i freden i Aachen 1668. 1710—12 var staden
besatt af engelsmännen, men återgafs 1713 till
Frankrike, hvarefter Ludvig XIV flyttade parlamentet
i Tournai till D. Filip II upprättade ett universitet
i D. (1562), som skulle bilda en motvikt mot den
nederländska protestantismen och egde bestånd till den
stora revolutionen. Sedan inrättades där en filosofisk
och en juridisk fakultet, men dessa flyttades 1888
till Lille.

Douane [doa’n], fr. (sp. aduana, af arab. addivan,
tullkammare), tull, tullväsen, tullverk, tullhus,
tullkammare, tullumgäld.

Douarnenez [doarnənä’s], hamnstad i franska
depart. Finistère (Bretagne), vid en vik af samma
namn. 12,865 inv. (1901). D. är Bretagnes viktigaste
hamn för sardinfiske. Hafsbad.

Douay, stad. Se Douai.

Douay [doä’]. 1. Charles Abel D., fransk general,
f. 1809 i Besançon, utmärkte sig i Krimkriget
(1855), i synnerhet vid angreppet på Malakov, blef
därunder brigadgeneral, deltog sedan i 1859 års
italienska fälttåg, blef 1866 divisionsgeneral, fick
1869 uppsikten öfver krigsskolan i S:t Cyr och erhöll
vid fransk-tyska krigets utbrott, 1870, befälet öfver
2:a infanteridivisionen af Mac Mahons kår. Med denna
division måste han 4 aug. 1870 upptaga striden mot
den öfverlägsna 3:e tyska armén vid Wissembourg. Då
han såg sina trupper vika, greps han af förtviflan
öfver, att hans namn skulle fästas vid det första
nederlaget. Han störtade därför in i fiendernas vimmel
och fann på detta sätt den död han sökte.

2. Félix Charles D., den föregåendes broder, fransk
general, f. 1816 i Besançon, d. 1879 i Paris, tjänade
i Algeriet, på Krim (1855) och, såsom brigadgeneral,
i det italienska kriget 1859, hvarunder han svårt
sårades vid Magenta, förde som divisionsgeneral
befäl i mexikanska fälttåget 1862—67 och fick 1870,
vid fransk-tyska krigets utbrott, kommandot öfver
7:e armékåren. Efter Mac Mahons nederlag vid Wörth
bedref han skyndsamt fullbordandet af Belforts
utanverk och stötte därefter till Mac Mahons armé i
Châlons. Vid Sedan försvarade han hårdnackadt höjderna
på fransmännens vänstra flygel, men måste till följd
af kapitulationen gifva sig fången. 1871 tog han en
mycket framstående del i belägringen och eröfringen
af Paris samt "kommunens" besegrande och räddade
det i brand stuckna Louvre. 1873 blef
han befälhafvare öfver 6:e armékåren
och 1879 generalinspektör för armén.
(L. W:son M.)

Doublé [doblē], fr. Se Dubble.

Double brown stout [da’bl bra͡un sta͡u’t],
eng. ("dubbelt brunt starköl"). Se Porter.

Double eagle [da’bl ī’gl], eng., guldmynt i
Nord-Amerikas förenta stater = 20 dollars.

Double échappement [do’bl eʃapmã’], fr. ("dubbel
utväxling"), en af Erard 1823 uppfunnen
repetitionsmekanik i pianoforte (se d. o.).

Doublera. Se Dubblera.

Doublette [doblä’tt], fr. Se Dubblett.

Doublure [doblȳr], fr. (af doubler, fodra), foder
(i kläder).

Doub [dō]. 1. Flod i östra Frankrike. Den rinner upp
i Jurabergen (937 m. ö. h.) på 46° 40′ n. br. v. om
Mont Risoux, flyter först mot n. ö., utgör till en del
gränsen mellan Frankrike och Schweiz, vänder ofvan
S:te-Ursanne i Schweiz tvärt mot v., genombryter i
många krökningar Juras åsar och närmar sig Vogeserna,
men ändrar vid Audincourt åter riktning och flyter
sedan mot s. v., nästan parallellt med sitt öfre
lopp, samt förenar sig vid Verdun med Saône. Längd
430 km. D:s dal inom Jurabergen är trång och ofta
begränsad af lodräta klippväggar; där finnas många
fall, af hvilka det högsta är Saut du Doubs, 27
m. högt. Vattenmängden är mycket växlande, men
större än Saônes vid föreningen. En del af dess
lopp (86 km.) begagnas af Rhen—Rhône-kanalen. —
2. Departement i östra Frankrike. Det omfattar en del
af det forna Franche-Comté och det forna grefskapet
Montbéliard. 5,260 kvkm. 298,864 inv. (1901), 57
på 1 kvkm. Omkr. 10 proc. äro protestanter. Fastän
landet till största delen är uppfylldt af Jurabergen,
äro dock jordbruk och boskapsskötsel, framför allt
osttillverkning, af vikt. Hufvudnäringen är dock
urtillverkning. Viktiga järngrufvor och stenbrott
finnas; bearbetning af järn och trä drifves i stor
omfattning med kraftledningar från bergsbygdens
forsar. Det är indeladt i 4 arrondissemang:
Besançon, Montbéliard, Baume-les-dames och
Pontarlier. Hufvudstad är Besançon.

Doucement [dosmã’], fr. (af lat. dulcis, ljuf),
sakta, varligt, i god ro; tyst, utan buller; mildt.

Doucet [dosǟ], Charles Camille, fransk dramatisk
skriftställare, f. 1812, d. 1895, var först advokat,
öfvergick 1837 till domänförvaltningen, lämnade
sedermera statens tjänst, utnämndes 1853 till högste
styresman för de franska teatrarna och blef 1863
chef för teaterafdelningen i ministeriet för det
kejserliga huset. 1865 valdes han till ledamot af
Franska akad. efter Alfred de Vigny och var 1876—95
dess ständige sekreterare. Hans årsredogörelser
samlades i Concours littéraires (1866)
och À l’institut (1896). D:s Comédies en vers
utkommo 1858 och Œuvres complètes i 2 bd 1875.

Douceur [dosȫr], fr. Se Dusör.

Doucin [dosä̃’], fr. (af doux, söt), trädg.,
Pyrus Malus
L. β pumila (Mill.), är en afart
af det vanliga äppleträdet och skiljer sig från
detsamma hufvudsakligen genom växtsättet. Till
följd af sin svaga växtlighet användes doucin
som grundstam för dvärgträd (se d. o.).
C. G. D.

Doué [doe’], D.-la-Fontaine, stad i franska
depart. Maine-et-Loire (Anjou), vid den lilla floden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:59:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free