- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
779-780

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Douglas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

senatorsplats; D. lyckades med knapp majoritet
rädda den åt sig, men hade af Lincoln drifvits till
uttalanden, hvilka omöjliggjorde hans accepterande
af sydstatsdemokraterna som kandidat vid nästa
presidentval. På partikonventet i Charleston 1860
fick han visserligen flertalet röster, men mötet
sprängdes, och ytterlighetsmännen korade Breckinridge
till kandidat, medan återstoden af de delegerade
på ett nytt möte i Baltimore uppsatte D. Denna
splittring afgjorde valet: D. fick visserligen
1,375,157 röster mot Lincolns 1,866,352, men kom
likväl ej upp till mer än 12 elektorsröster mot
Lincolns 180. Trots tidigare stora eftergifter
för sydstatsmännens fordringar motsatte sig
D. ståndaktigt alla angrepp mot själfva Unionens
bestånd och gaf därför äfven efter krigsutbrottet
sin forne medtäflare Lincoln sitt fulla stöd. D. var
en bland Förenta staternas mest begåfvade statsmän
under 1800-talet; hans obestridliga patriotism,
fyndighet och kraft som talare jämte en äfven i de
mest upprörda församlingar orubblig själsnärvaro
utgjorde hemligheten i hans stora och för Unionens
inre fred indirekt ödesdigra inflytande. Öfver hans
graf vid Michigansjön invid Chicago har rests ett
ståtligt monument med staty. Jfr W. G. Brown, "Stephen
A. Douglas" (1902), samt äfven Rhodes, "History of
the United states from the compromise of 1850" (del
1—2; ny uppl. 1900), och Morse, "Abraham Lincoln"
(del I, 1893).
V. S—g.

Douglas [da’gləs], Robert
Kennaway
, engelsk sinolog, f. 1838 i grefsk. Devon,
tjänstgjorde 1858 såsom tolk, ambassadtjänsteman och
vice konsul i Kina, anställdes 1865 i British museum
vid afdelningen för kinesiska och japanska skrifter,
befordrades 1880 till biträdande kustos med tillsyn
äfven öfver kartafdelningen och vardt 1892 kustos för
den orientaliska bok- och manuskriptafdelningen. Sedan
1873 är D. professor i kinesiska vid King’s college i
London. Han har utgifvit en katalog öfver de kinesiska
böckerna och manuskripten i British museum (1876)
och en katalog öfver kartorna därstädes (1885) samt
arbetena Life of Jenghiz khan (efter kinesiska källor,
1877), Confucianism and taouism (1879), China,
(1882), A chinese manual (1889) m. fl. samt lämnat
artiklar om östasiatiska ämnen till "Encyclopædia
britannica" (9:e uppl.).

Douglasgran [da’gləs-], Tsuga Douglasii Carr. Se Tsuga.

illustration placeholder

Douglass [da’gləs], Frederick, nordamerikansk talare
och skriftställare, f. 1817 i Maryland, d. 1895 i
Washington, var son af en negerslafvinna och en
hvit man. Af sin moders egare såldes han 1827 till
en skeppsbyggare i Baltimore, där han i hemlighet
lärde sig läsa och skrifva. 1838 undandrog han sig
slafveriet genom att fly till New York. Sedermera
slog han sig ned i New Bedford (Massachusetts),
där han fick arbete som skeppsbyggare.
På ett möte i Nantucket 1841 talade D. mot slafveriet och utvecklade
vid detta tillfälle en så stor
vältalighet, att han blef utsedd till kringresande
ombud för Massachusetts’ "Antislavery society". Sedan
han i några år med stor framgång skött denna
befattning, begaf han sig 1846 till England,
där hans föredrag om slafveriet väckte mycken
uppmärksamhet och en bland hans beundrare föranstaltad
subskription satte honom i tillfälle att formligen
köpa sig fri. Vid sin återkomst till Amerika, 1847,
uppsatte han i Rochester en tidning och verkade
som journalist och föreläsare ifrigt för negrernas
frigörelse till slafemancipationen 1863. Efter
inbördeskriget var han regeringen till god hjälp vid
ordnandet af de nya förhållanden, som inträdde genom
slafemancipationen. Han utgaf från 1870 i Washington
tidningen "New national era", innehade 1876—86
flera offentliga befattningar i distriktet Columbia,
höll 1886 föreläsningar i England öfver de befriade
negrernas framsteg och var 1889—91 Förenta staternas
minister på Haïti. D. utgaf flera själfbiografiska
skrifter: Narration of my experience in slavery
(1844), My bondage and my freedom (1855) och Life
and times of Frederick D.
(1881, ny uppl. 1893). Jfr
Holland, "Frederick D., the colored orator" (1891).

Doumer [domä’r], Paul, fransk politiker, f. 1857
i Aurillac (dep. Cantal) af fattiga föräldrar,
kom i lära hos en medaljgravör och skaffade sig
på egen hand kunskaper, som satte honom i stånd
att bli "licencié ès sciences". Han blef därefter
gymnasielärare och redaktör för en radikal tidning
i Laon, invaldes i deputeradekammaren 1888, men
föll igenom 1889 och blef då kabinettschef hos
ministerpresidenten Floquet, på hvilken post han
ådagalade sällspord energi och smidighet. 1890
valdes han ånyo till deputerad, i Yonne, slöt
sig till radikalerna och vann genom outtröttlig
arbetsförmåga, intelligens och oratoriska talanger
så stort anseende, att han blef finansminister i
Bourgeois’ radikala kabinett (1895—96), hvarunder
han förgäfves sökte införa progressiv inkomstskatt i
Frankrike. Af den konservative ministerpresidenten
Méline mottog han 1897 posten som generalguvernör
i Indokina, Frankrikes mest lukrativa befattning,
och där hade han tillfälle att fritt lägga i dagen
sin imponerande kraft och sin organisatoriska
förmåga; 1902 återvände han till Frankrike och
deputeradekammaren, där hans forne partivänner mottogo
honom som "förrädare" mot partiet. Hans under lifvet
i kolonien luttrade åsikter hade gjort honom till
en varm förfäktare af en imperialistisk politik
samt af stärkandet af landets försvarskrafter och
därpå hvilande stormaktsställning. Han blef flera
gånger president i kammarens budgetkommission och
valdes 1905 och 1906 till kammarens president. Vid
valet till republikens president 7 jan. 1906 var
han de konservatives och högerns kandidat, men
besegrades af senatens president Fallières. Sina
hågkomster från Indokina har han skildrat i ett stort
arbete, L’Indo-Chine française (1903). Dessutom
har han skrifvit Le livre de mes fils, l’homme,
la famille, le citoyen, la patrie
(1905).
E. A—t.

Doumergue [domä’rg], Gaston, fransk politiker f. 1
aug. 1863 i Aiguesvives (dep. Gard), var först
advokat, fick därpå anställning vid förvaltningen
i Kochinkina och Algeriet samt valdes 1893 till
deputerad i Nîmes. I kammaren, dit han ständigt
återvalts, tillhör han de socialistiske radikalerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free