- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
783-784

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Doumic ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

doktor, 1859 docent i juridik i Berlin, 1863
professor i kyrkorätt och tysk rätt i Tübingen
samt 1865 professor i samma ämnen i Kiel och 1868
i Göttingen. 1871 valdes han till medlem af tyska
riksdagen, och 1875 fick han plats i Preussens
"herrenhaus". Hans egentliga fack är kyrkorätten,
och i den af honom 1860 grundlagda "Zeitschrift
für kirchenrecht" har han bl. a. häfdat statens
rätt gentemot kyrkan. D. har ombesörjt de
nya bearbetningarna af Richters "Lehrbuch des
evangelischen und katholischen kirchenrechts" (7:e
uppl. 1871—74).

3. Alfred Wilhelm D., den förres broder,
historiker, f. 1844 i Berlin, blef 1874 e. o. och
1879 ord. professor i historia i Breslau samt
1884 i Bonn, lämnade denna befattning 1891 för att
redigera den vetenskapliga bilagan till "Münchener
allgemeine zeitung" och är sedan 1897 professor i
Freiburg. D. har skrifvit bl. a. Deutsche geschichte
im zeitalter Friedrichs des grossen und Josephs
II.
(1883; i Heeren-Ukerts samling). 1887—90 utgaf
han slutet af Rankes "Weltgeschichte" och 1891 de
sista banden af furst Bismarcks parlamentariska tal.

Dove [da’v], Patrick Edward, engelsk samhällsfilosof,
f. 1815, d. 1873, är minnesvärd egentligen såsom
den förste vetenskapsman, som i 19:e årh. fordrade
jordens nationalisering och upphäfvande af den
enskilda eganderätten till jord — den ståndpunkt,
som vanligen är förknippad med Henry Georges namn. I
motsats till senare författare förenade D. med denna
uppfattning en i det hela starkt individualistisk
och anti-socialistisk åskådning, hvilket möjligen kan
förklara, att han ej kommit att utöfva något större
inflytande. Han framlade sitt samhällsfilosofiska
system hufvudsakligen i The theory of human
progression, and natural probability of a reign
of justice
(1850) och Elements of political science
(1854).
E. Hkr.

illustration placeholder
Dovers östra höjdbefästningar med kustens kalkklippor.

Dover [då͡u’və]. 1. Sjöstad i sydengelska grefsk. Kent,
122 km. från London, vid Engelska kanalens smalaste
del (Strait of D.), vid mynningen af den
af höga kalkklippor omgifna dal, som genomflytes af
floden Dour. 41,794 inv. (1901). D. är den viktigaste
öfverfartsorten från England till kontinenten. Tre
gånger dagligen gå ångbåtar till Calais och
två gånger till Ostende. Hamnen är konstgjord,
omgifven af väldiga stendammar, och omfattar en yta
af 36 har. Den fullkomligt skyddade yttre hamnen
är tillgänglig äfven under ebb. En ny handelshamn
(30 har) anlades 1893—1901, och 1897 började arbetena på en hamn af omkr. 280
har, afsedd att blifva en rikshamn af första klass
för engelska flottan och station för linjeångare
mellan Europa och Amerika. Kostnaderna anslås
till omkr. 60 mill. kr., och hamnen beräknas
blifva färdig 1908. På höjderna å ömse sidor om
dalen finnas gamla befästningar, i ö. slottet
D. castle (med ett af romarna byggdt torn och
en kyrka från den romersk-brittiska tiden)
samt det nyare Castle hill och flera batterier,
i v. ett slags små förskansade läger; framför båda
höjdbefästningarna ligga lägre batterier: Guilford
och Fort Archcliff. Sedan 1898 hafva 3 nya fort byggts
uppe på klipporna. Staden är tämligen oansenlig, utan
några mera anmärkningsvärda byggnader. Ett gammalt
härbärge för pilgrimer till Canterbury (Maison Dieu)
är nu rådhus. Staden har ett college, ett museum
och ett sjömanshem. D:s handel är tämligen obetydlig
(1903: 8,2 mill. pd st. i införsel och 2 mill. pd i
utförsel), men det är en ganska besökt badort. En
nybyggd präktig hamnpromenad, 870 m. lång, 30—100
m. bred, fullbordades 1893. — D., som af romarna
kallades Portus Dubris, var sedan normannernas tid
en af de "fem hamnarna" (Cinque ports). Slottet har
utstått flera belägringar och intogs på Karl I:s
tid af parlamentets soldater (1642). I D. afslöts
hemligen, vid ett möte mellan konung Karl II och hans
syster Henriette, hertiginna af Orléans, såsom Ludvig
XIV:s underhandlerska, den ryktbara Dovertraktaten,
1 juni 1670, genom hvilken den engelske konungen
trädde i förbund med Ludvig XIV. Sydväst om
D. befinner sig den från "Konung Lear" bekanta
Shakspere cliff, en brant, 106 m. hög klippa.
J. F. N.

2. Stad i nordamerikanska staten New Hampshire, vid Cocheco, 19 km. från Portsmouth.
13,207 inv. (1900). Ylle-, bomulls- och skofabriker.
D. är statens äldsta stad, anlagd 1623.

3. Hufvudstad i nordamerikanska staten Delaware, 8 km. från Delaware bay. 3,329
inv. (1900). Handel med frukt.

Dover [då͡u’və], lord, engelsk historieskrifvare. Se
Ellis (G. J. W. Agar-).

Dovers pulver [då͡u’vəṡ], Pulvis Doveri, med. farm.,
en pulverblandning af kräkrot, opium och kaliumsulfat
(svafvelsyradt kali). Den i Svenska farmakopén
upptagna magistralformeln pulvis Ipecacuanhæ
opiatus
innehåller kräkrot och opium, en del af
hvardera, blandade med 8 delar kaliumsulfat. Dovers
pulver användes med fördel såsom ett medel att
hämma alltför ymniga uttömningar från tarmkanalen,
således i diarréer och rödsot. Opiet har därvid
till uppgift att lugna de sjukligt stegrade
peristaltiska rörelserna hos tarmen och att
lindra koliksmärtorna. Kräkrotens (Ipecacuanhans)
roll är dunkel. Den hade redan vid sitt första
framträdande som läkemedel rykte om sig att bota
svåra tarmåkommor, särskildt rödsot. Denna verkan
har, ehuru utan bindande bevisning, tillskrifvits
en i kräkroten förekommande organisk syra, den
s. k. ipecacuanhasyran, som till sina egenskaper något
närmar sig garfsyrorna. Kräkrotens alkaloider bidraga
ej till drogens fördelaktiga verkan vid rödsot, vid
hvilken sjukdom t. o. m. försökts en från alkaloider
möjligast befriad drog (radix Ipecac. deemetinisata),
som knappt ger några kräkningar. (Den vanliga
kräkrotens verkan på tarmen i större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:59:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free