- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
805-806

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dels genom den kroppsvikt de lägga i selen, dels
genom muskelkraften, hvarvid det företrädesvis är
bakbenens muskler, som tagas i anspråk. Dragarna
böra därför hafva en väl afvägd kroppsbyggnad, hård
benbyggnad, fylliga, fasta och genom öfning kraftigt
utbildade muskler samt för dragning af tung last en
hög kroppsvikt, under det att för arbete i rask takt
en lättare kroppsbyggnad är fördelaktig.

Den kraft, som dragaren kan utveckla, och
den arbetseffekt, han kan lämna, bero af
flera faktorer. Dragkraften uppgår under
gynnsamma förhållanden till omkr. 14 proc. af
kroppsvikten. Största arbetseffekt erhålles vid
gynnsammaste förhållande mellan daglig arbetstid,
hastighet och utvecklad kraft. I samma mån en af
dessa faktorer minskas eller ökas, kan en motsvarande
ökning eller minskning af endera eller båda de andra
faktorerna ega rum. Största arbetseffekt erhålles i
allmänhet af häst vid 8 timmars dagligt arbete och
omkr. 1 m. hastighet i sekunden, och under sådana
förhållanden bör en häst om 500 kg. vikt lämna en
arbetseffekt af omkr. 75 mkg. pr sekund, motsvarande
1 maskinhästkraft. Vid 12 timmars arbetsdag nedgår
dragkraften till blott 50 proc., under det att
dragaren däremot vid 4 timmars arbete kan utveckla 150
proc., men i båda fallen blir arbetseffekten blott
75 proc. mot vid 8 timmars dagsverke. På samma sätt
möjliggör minskad hastighet en större kraftutveckling,
under det att raskare takt minskar dragkraften och
i båda fallen arbetseffekten nedgår.

Har dragaren att uppbära en last, vare sig af ryttare
eller af framtunga fordon, minskas ock hans dragkraft
och arbetsprodukt, likasom ock då flera dragare äro
spända tillsammans för samma redskap. Se A. Sjöström,
"Handbok i redskapslära".
H. J. Dft.

Dragarpenningar, ersättning till de vid vissa
tullpackhus anställda s. k. packhuskarlar (se
d. o.) för varors forsling från kaj till packhus,
för öppnande och igenslående af fat, lådor,
kistor o. d., hvari godset inkommer, för biträde
vid varornas vägning och för deras återförande
utom packhusporten m. m., hvilka bestyr af ålder
ansetts åligga varornas egare. Afgifterna utgå efter
taxor, som fastställts antingen af K. M:t eller,
jämlikt 23 § i ordningsstadgan för rikets städer
24 mars 1868, af K. M:ts befallningshafvande. För
Stockholms tullpackhus är taxan fastställd af
K. M:t 18 jan. 1895. Dragarpenningarna hafva varit
föremål för mycket missnöje från allmänhetens
sida, men gjorda försök att få dem afskaffade
hafva hittills icke ledt till någon påföljd.
R. V.

Drăgășani [-ʃa’ni], stad i rumäniska länet Vâlcea,
i det s. k. Lilla Valakiet, nära floden Oltŭ; (Aluta)
och vid järnvägslinjen Piatra—Râmnicu—Vâlcea. 4,398
inv. (1899). Vinodling. Där blef 19 juni 1821
Alexander Ypsilantis slagen af turkarna.

Draga växlar, hand. Se Trassera.

Dragbarhet, fys. Se Spänstighet.

Dragbasun, mus. Se Basun.

Dragbom. Se Vandring, mek.

Dragduk. Se Drätt.

Drage, biflod till Netze, upprinner i Obernsee i
Pommern, upptager flera andra sjöars vatten och
faller ut i Netze, på gränsen mellan Posen och
Brandenburg. Längd 165 km.

Dragée [-ʃē], fr. (af grek. tragema, fruktdessert,
sötsaker), sockerpullor, sockergryn, en
sockerbagerivara, bestående af anis- eller
kumminfrön, nötkärnor eller mandlar, öfverdragna
med sockerlag, ofta med tillsats af eteriska oljor
o. s. v.

Dragen, ett af norrmännen 1659 byggdt utanverk vid
Halden, nuvarande Fredrikshald. D. ingick sedermera
under namnet Overdragen som en halfbastion i
Fredriksstens befästningar.
L. W:son M.

Dragendorff, Georg, tysk farmakolog
och kemist, f. 1836 i Rostock, d. 1898, blef filos. doktor
därstädes 1861 och med. hedersdoktor i München
1872. Sedan 1864 utöfvade han såsom professor
i farmaci i Dorpat en synnerligen fruktbringande
verksamhet, i det han dels själf utförde, dels gaf
uppslag till och ledde ett stort antal farmakologiska
och farmakologisk-kemiska arbeten, hvarvid han
särskildt bidrog till utbildandet af de analytiska
metoderna. Rika erfarenheter på nämnda områden
nedlade han i Die qualitative und quantitative analyse
von pflanzen und pflanzentheilen
(1882). Äfven var
han verksam på den rättsmedicinska kemiens område,
hvarom vittna hans arbeten Die gerichtlich-chemische
ermittelung von giften
(flera uppl.) samt Beiträge
zur gerichtlichen chemie
(1871).
C. G. S.

Draget, en mindre kanal, som genomskär den landtunga,
hvarigenom den i Kalmar sund, 13 km. n. om Kalmar,
utskjutande halfön Skäggenäs är förenad med Smålands
fastland.

Dragfjäder. Se Ur.

Dragfjärden, sydvästra delen af sjön Runn i Dalarna.

Dragfä, zool. Se Ormdrag.

Dragfärja. Se Färja.

illustration placeholder

Dragg, sjöv., ett slags båtankare af järn, utan
ankarstock, försedt i den ena änden med en ring för
draggtågets fästande och i den andra med 2
eller 5 utåtgående, böjda armar med flyn.
illustration placeholder
Jfr Ankare och Äntra. — Dragga, med en eller flera draggar, som släpas efter en båt, uppfiska ett sjunket föremål
(t. ex. en kropp), en telegrafkabel e. d. ur vattnet. Ett ankare säges "dragga med",
då det ej gripit fast tag, utan af fartyget drages med längs sjöbottnen.
R. N.*

Draggtryck (fr. retroussage). Se Koppartryck.

Dragharmonika. mus. Se Harmonika.

Draghållfasthet, riktigare Sträckhållfasthet,
tekn., den kraft, hvarmed ett material motsätter sig
särskiljandet af sina smådelar genom sträckning. Vid
bestämmandet af sträckhållfastheten användas
prismatiska stafvar af rund eller rektangulär
sektion, hvilkas längd är afsevärdt större än
tvärdimensionerna. Den sträckande och successivt
ökade kraften anbringas så, att den verkar utefter
profvets längdaxel. Med drag- eller sträckhållfasthet
menas då den belastning per ytenhet, som materialet
i fråga måste åsättas, för att profvet skall
afsträckas. Angående utförandet af dessa försök
samt de mera använda materialens hållfasthet för
denna art af påkänning se Hållfasthet.
G. D.

Draghällan, skär uti inloppet till Sundsvall. 1878
uppfördes där, på stadens bekostnad, en fyr, som året
därpå öfvertogs af kronan.
A. G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:27:50 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free