Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Draginrättning, järnv. tekn., en anordning, med
hvilken olika järnvägsfordon kunna sammankopplas
med hvarandra, utgöres af en under fordonet
gående dragstång, i ändan utanför hvardera
buffertbalken försedd med en dragkrok och ett i
dragkroken fäst skrufkoppel. För att förmildra de
ryckningar och stötar, som uppstå i ett tåg, skall
draginrättningen vara fjädrande. Se de af Väg-
och vatt.-byggn.styr. och Järnvägsstyr, utfärdade
cirkulären ang. enskilda järnvägars rullande materiel
(i "Svensk författningssamling", 1905, n:r 40). E. Hjr.
Dragjord, landtbr. Se Frysjord.
Dragkamp (fr. lutte à la corde, eng. tug of war,
ty. tau-ziehen, grek. dielkystinda), idrottsöfning,
som består däri, att två motståndare eller oftast
två lag af motståndare fatta vid hvardera ändan af
ett rep och pröfva sina krafter mot hvarandra genom
att hvar i sin mån försöka draga motståndaren öfver
på sin sida. Då två enskilda motståndare kämpa,
beror utgången hufvudsakligen af den kraft hvar
och en kan genom kroppstyngd, muskelstyrka och
uthållighet applicera i den rätta riktningen. Vid
kamp mellan två lag tillkommer som viktig faktor för
afgörandet äfven samarbetet och taktiken, som ledes
af en bland lagets medlemmar utsedd "kapten". Den
efterste mannen i hvarje lag benämnes "ankare" och
bör vara en tung person.
Det har förekommit dragkampstäflingar, hvarvid
båda lagen varit så jämnstarka och uthålliga,
att man hållit på att draga i en à två timmar,
innan ettdera laget måste gifva vika. Dragkamp är
en alltifrån antiken känd, särskildt bland sjömän
populär idrottsöfning, och svenskar ha ofta utmärkt
sig däri. Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbunds täflingsregler bestämma, att dragkamp
må utföras af åttamannalag. Deltagarna få ej hafva
spikar eller broddar under skodonen och få ej
sitta på marken under kampen. Sedan täflingen
börjat, får utbyte af någon deltagare ej ske. Den
använda linan skall vara 30 à 40 mm. i diameter och
omkr. 30 m. lång. Afståndet mellan främste männen
i lagen skall vara minst 3,5 m., midten af linan
utmärkes med ett väl fastgjordt band, och på 1,75
m. afstånd från detta åt hvartdera hållet fästes
äfvenledes ett bandmärke. På marken uppdragas tre
linjer vinkelrätt mot draglinans riktning samt
på samma afstånd från hvarandra som i afseende på
bandmärkena är bestämdt. Yid kampens början skola
bandmärkena befinna sig midt öfver motsvarande
linjer på marken. Start-kommandot är: "fatta -
sträck - drag". När ena lagets sidomärke går öfver
det andra lagets sidogränslinje, är det sistnämnda
laget segrare. Därest någon af deltagarna träder
öfver midtlinjen, har det lag han tillhör förlorat.
B. R.
Dragkraft. 1. Järnv. tekn. Med ett lokomotivs
dragkraft menas den kraft, med hvilken det förmår
framföra ett tåg, d. v. s. öfvervinna det motstånd
(vindtryck, stigningar, kurvor, friktion m. m.), som
finnes för tågets rörelse. Dragkraften är beroende
af hufvudsakligen tre faktorer: adhesionen mellan
lokomotivets drifhjul och skenorna, maskinkraften
och pannans ångbildningsförmåga.
a) Dragkraften på grund af adhesionen. Då den i
cylindrarna utvecklade kraften vrider hjulen rundt,
fordras, för att lokomotivet skall förflytta sig
framåt, att hjulen rulla på skenorna och ej glida
eller "slira". Det är friktionen mellan hjulen och
skenorna (vanligen kallad adhesionen), som skall
förhindra denna slirning. Friktionsmotståndet är
beroende på hjulens tryck mot skenorna, och ju
större detta är, desto större är motståndet. Här
afses trycket af drifhjulen, d. v. s. de kopplade
hjulens tryck mot skenorna. Summan af dessa tryck
kallas lokomotivets adhesionsvikt. Till denna måste
den af lokomotivets maskineri utvecklade kraften
stå i ett visst förhållande. Å andra sidan är
friktionsmotståndet mellan hjul och skena beroende af
en del faktorer. Därvid spelar i synnerhet skenornas
tillstånd en stor roll. Friktionskoefficienten
för torra och för slippriga skenor är ej densamma,
och den sätter för ett gifvet lokomotiv en gräns
för dragkraften. Är A lokomotivets adhesionsvikt
och f friktionskoefficienten, så är den genom
adhesionsvikten erhållna dragkraften
Pa = f. A.
Vid torra eller rena skenor är f >= 1/5, i medeltal
är f = 1/6 och under ogynnsamma förhållanden,
såsom vid fuktiga skenor, fallande löf, dimma och
frost o. s. v., är f <= 1/7. De varierande villkoren
för adhesionen uppställa således för dragkraften
en i lika hög grad variabel gräns. Så länge den
maskinella dragkraften är mindre än denna gräns, rulla
hjulen utan att slira; men så snart maskinkraften
öfverskrider gränsen, antingen genom att kraften är
för stor eller gränsen sänkes, slira hjulen.
b) Dragkraften på grund af maskinkraften. Den
i cylindrarna erhållna kraften öfverföres genom
vefstakarna till drifhjulen. Frånsedt alla förluster,
äro således de arbeten, som under ett hjulhvarf
utvecklas i cylindrarna och af den å drifhjulens
omkrets verkande kraften, lika.
Är p = effektiva ångtrycket i kg. pr kvcm.
d = cylinderdiametern i cm.
l - slagets längd i m.
D = drifhjulsdiametern i m.
Pm = den å drifhjulens omkrets verkande kraften
i kg.,
så är för ett tvåcylindriskt tvillinglokomotiv
2. p.~ .21 = Pm.« D
och
= Pd*. l D
I verkligheten erhålles dock ej en så stor dragkraft,
emedan ångan ej verkar med samma tryck under hela
kolfslaget samt friktionen ej kan undvikas. Man
antager därför, att af det beräknade värdet å
dragkraften erhållas endast omkring två tredjedelar
eller 0,65, hvarför den vanliga formeln för
dragkraften är
/> - n P
J- m - U,60 _
Denna reduktion är tillräckligt stort tilltagen, och
det inträffar ofta, att lokomotiven kunna utveckla
en vida större dragkraft.
För beräkning af dragkraften hos kompoundlokomotiv
användes formeln
P - p P . ^ * .*m-U,5 2Z>
och där är d = lågtryckscylinderns diameter.
c) Dragkraften på grund af pannans ångproduktionsförmåga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
