Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 813-814 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dragon ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och trupperna anställde en blodig jakt efter de
motspänstige hugenotterna, men hundratusental af dessa
läto "omvända" sig. Det gynnsamma resultatet lockade
Ludvig XIV till fortsättning och till nantesiska
ediktets upphäfvande (1685). Fransmännen gåfvo
dessa grofva omvändelseförsök flera namn, såsom les
dragonnades, les missionnaires bottés ("missionärer
i sporrar") o. s. v. — I en senare tid har "dragonad"
fått betydelsen af militäriskt öfvervåld, som utföres
på myndigheternas befallning.
J. Th. W.

Dragonera, obebodd ö, af 4,3 kvkm. areal, tillhörande
Balearernas ögrupp i Medelhafvet och belägen vid
Mallorcas västkust.

Dragonetti, Domenico, italiensk
kontrabasvirtuos, f. 1763 i Venezia,
d. 1846 i London, var från 1782 anställd vid
Markuskyrkan i Venezia och sedermera (från 1794)
i London. Han väckte ett oerhördt uppseende genom
sin fabelaktiga färdighet, som tillät honom att
på kontrabasen utföra de svåraste violoncell-
och fagottkonserter. Biogr. af Caffi (1846).
A. L.*

Dragonättika. Se Dragon, farm.

Dragplåster, farm. Se Dragmedel.

Dragsfjärd, kapell i Åbo skärgård, under Kimito
pastorat, Finland. D. är i framtiden bestämdt till
eget pastorat. Landarealen 124 kvkm. Befolkningen,
svensktalande, 4,278 personer (1904). Inom
kapellet ligger Dalsbruks (se d. o.) järnverk.
A. G. F.

Dragsholm. Se Adelersborg.

Dragsjuka, med. Se Ergotism och Hjärnsjukdomar.

Dragskifva, tekn., en af härdadt stål
förfärdigad och med hål försedd skifva, använd
vid trådtillverkning. Tillverkning af stål- eller
metalltråd af valsad ämnestråd medelst dragning
tillgår så, att ämnestråden tillspetsas i ena ändan,
hvarpå den trädes genom ett hål i dragskifvan
och med en eller annan mekanisk anordning drages
genom densamma. Hålet är försedt med rundade kanter
och har en genomskärningsyta något understigande
ämnestrådens, hvarigenom denna sålunda undergår en
sektionsförminskning. Genom upprepade dragningar
genom allt mindre hål i dragskifvan kan trådens
diameter nedarbetas till önskad storlek. Då hålet i
dragskifvan har rundade kanter, sker formförändringen
af tråden icke genom afskärning af några delar af
tråden, utan endast genom sammanpressning af densamma.
G. D.

Dragskåp. Se Kapell, kem.

Dragsmark. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län, Lane
härad. 1,425 har. 561 inv. (1905). Annex till Bokenäs,
Göteborgs stift, Älfsyssels norra kontrakt.

2. (Marieskog; lat. Monasterium de silva
sanctæ Mariæ) Kloster af premonstratensernas
orden på den fordom skogbeväxta halfön Bokenäs i
Dragsmarks socken, Bohus län. Klostret anlades
i midten af 1200-talet (1234?) af norske konungen
Håkan Håkansson och synes redan tidigt ha nått en
viss glans och välmåga. Bland dess välgörare nämnas
konung Magnus Eriksson och hans gemål samt drottning
Dorotea. Af dess abboter äro kända endast Nikolaus
(1423, 1430), Thore (1489, 1490 o. 1492), Helge (1500)
samt Jens Vernicksson. Redan 1519 hade klostret
en världslig styresman; 1532 blef det fullständigt
sekulariseradt. Efter Bohus läns afträdande
till Sverige (1658) donerades
en del af klostrets gods till R. von
Ascheberg. Klosterbyggnaderna nedbrötos i början
af 1600-talet för att lämna sten till Bohus
fästningsbyggnad. Äfven kyrkan förföll småningom;
den synes redan i slutet
af 1500-talet ha varit oanvändbar för gudstjänstbruk,
och 1846 sammanstörtade den sista resten af
murarna. På föranstaltande af Göteb. o. Bohus läns
fornminnesförening har Mariakyrkans tomt afröjts
och dess väldiga grundmurar samt väggarna till
1 meters höjd lagts i dagen. Till D. förlägger
traditionen skådeplatsen för Axels och Valborgs
olyckliga kärlekssaga. Litt.: W. Berg, "D:s kloster"
(i "Bidr. till kännedom om Göteborgs och Bohus
läns fornm. o. hist.", VI, 1895) och J. S. Lidell,
"D:s kloster" (i "Sv. turistför:s årsskr." 1901).
T. H—r.

Platsen för Dragsmarks kloster.

Dragspel. Se Harmonika.

Dragstift, instrument för uppritande af linjer i tusch
eller annan färg, består vanligen af två på ett skaft
anbragta fjädrar eller tungor, hvilka sammanhållas
medelst en tryck- eller dragskruf. Mellan fjädrarna
införes det flytande ämne, som skall användas vid
linjernas uppdragande. För särskilda ändamål finnas
specialdragstift, t. ex. sådana med mellantungor för
dubbellinjers uppdragande, sådana med insatt kugghjul
för prickade och streckprickade linjer, sådana med
böjd och rörlig underdel för ritning af kroklinjer
efter mall, m. fl.
P. H—s.*

Dragstång. 1. Bygnk. Se Förankring. —
2. Järnv. tekn. Se Draginrättning.

Dragtaft, med. farm. Se Tela vesicatoria.

Dragtåg, artill., rep, som användas vid fält- och
positionsartilleriet samt vid fästningsartilleriets
rörliga bestyckning, för att med servisens
tillhjälp förflytta pjäserna längre sträckor.
E. N.

Draguignan [-ginjã’], hufvudstad i franska depart. Var
(Provence), i en sidodal till floden Argens. 8,452
inv. (1901). Lärarseminarium. Vacker botanisk
trädgård. Silkesodling. Vin- och olivodling.

Dragvällugn. Se Vällugn.

Dragör, hamnplats på sydöstra kusten af ön Amager
vid södra ingången till Drogden, bildar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>