- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
821-822

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drake ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

båt eller flotte i vatten, en kälke på isen
o. d.), kommer dragningskraften i fästpunkten
att förflytta denna med en horisontal hastighet,
som under vissa omständigheter kan vara högst
betydande. Man har från vetenskapligt håll flera
gånger påpekat, att denna drakens egenskap kan
utnyttjas för räddningsändamål vid ett fartygs
strandning, då en drake lätt skulle kunna föra en
lina i land. Litt.: A. L. Rotch, "Sounding the
ocean of air" (1900), W. Köppen, "Bericht über
die erforschung der freien atmosphäre mit hülfe
von drachen" (ur "Archiv der deutschen seewarte",
1901), J. Lecornu, "Les cerfs-volants" (1902),
V. Bjerknes och J. W. Sandström, "Über drachen für
meteorologische untersuchungen bei hydrographischen
expeditionen" (i "Sv. hydrograf. biol. kommissionens
skrifter", I, 1903) och "Veröffentlichungen
der internationalen kommission für
wissenschaftliche luftschiffahrt", I (1903),
hvartill statsbidrag utgår från bl. a. Sverige.
G. H—r.

illustration placeholder

Drake, [dre͡i’k] sir Francis, engelsk sjöhjälte,
f. 1540 vid Tavistock i Devonshire, deltog 1567—68
med stor utmärkelse i Hawkins’ olyckliga expedition
till Sierra Leone och Västindien och företog 1570—73
tre resor, som voro verkliga plundringståg, mot
spanjorerna i Västindien och Syd-Amerika samt eröfrade
därunder Nombre de Dios och Vera Cruz.
1577 började D. med 5 små fartyg från Plymouth sin ryktbara
världsomsegling (den andra i ordningen af alla
kända). Denna fullbordades endast af hans eget fartyg,
enär två sönderhöggos till bränsle vid Argentinas
kust, ett förliste efter genomseglingen af Magalhães’
sund och ett, som skilt sig från D., seglade
hem. Efter att under två månaders tid hafva kämpat
med hårda stormar v. om Eldslandet seglade D. till
Valparaiso samt vidare under plundring och kaperi
längs Amerikas västra kust till 43° n. br. Därunder
tog han en del af Kalifornien i besittning under namn
af "New Albion". Sedan han förgäfves sökt en passage
n. om Amerika, seglade han öfver Stilla oceanen och
Indiska oceanen, rundt Godahoppsudden samt återkom
till England 1580 med rika byten af guld, silfver,
pärlor, ädelstenar och silke. 1582 var D. mayor i
Plymouth och 1584—85 medlem af parlamentet. 1585
sändes han af drottningen med 25 skepp på en ny
expedition, hvarunder han fråntog spanjorerna San Jago
(en af Kap Verde-öarna), S. Domingo, Cartagena och
Saint Augustine på Floridakusten. 1587 sändes han
med en stark eskader för att hindra spanska flottans
hotande samling vid Cádiz, öfverföll den och brände
eller sänkte 33 samt eröfrade 4 med förråd lastade
fartyg. I saknad af tillräckligt understöd, kunde
han dock ej hindra "den oöfvervinneliga armadan"
att 1588 uppträda i Kanalen, men där vunno 29 juli
han och Howard en fullständig seger öfver den vid
Gravelines. Under en expedition 1589, i ändamål
att sätta dom Antonio på Portugals tron, förstörde
han visserligen många spanska fartyg, men förlorade,
delvis genom sjukdom, tre fjärdedelar af sin 23,400
man starka besättning. Efter en tid af fredlig
verksamhet, hvarunder han ånyo var parlamentsledamot
(1593), företog han 1595 jämte Hawkins en expedition
till Västindien, men denna aflopp olyckligt, och
D. dog ombord 28 jan. 1596 utanför Porto Bello samt
begrofs i hafvet. D., som var i besittning af goda
kunskaper i navigation och astronomi, egde stor
vältalighet och var en utmärkt befälhafvare, framför
allt en handlingens man, som förstod att göra sig både
åtlydd och afhållen. Djärf och tapper, fruktade han
lika litet ansvaret som fienden. Många sägner om D:s
bragder och äfventyr äro gängse. Statyer öfver honom
äro resta i Tavistock och Plymouth. Jfr J. Barrow,
"Life of Drake" (1843, 2:a uppl. 1861), det förnämsta
arbetet öfver D. För litteratur om D. se för öfrigt
J. K. Laughtons artikel i "Dictionary of national
biography".
O. E. G. N. (H. W—l.)

Drake, namn på tre svenska adliga ätter. — Drake
af Hagelsrum
(i Småland) härstammar från Arvid
Knutsson D
. (d. omkr. 1618), hvilken tillhörde
den gamla adelssläkten Hand, men som med Johan
III:s tillstånd upptog sin moders namn, Drake,
men behöll sitt fädernevapen (en hand). Ätten
introducerades på riddarhuset 1625. — Drake af Intorp
(i Västergötland). Denna ätt, som introducerades 1625
och utgick på svärdssidan 1636, härstammade från Olof
Nilsson D
. (d. 1590), hvilken tillhörde den gamla
adliga ätten Store, men upptog sitt mödernenamn,
Drake. Olof Nilssons son Axel D. (d. 1632) var sedan
1622 ståthållare öfver Skaraborgs län. — Drake af
Torp och Hambra
(i Östergötland) blef med sedermera
öfversten Johan Kristersson D. 1646 adlig och utgick
på svärdssidan 1677 (med stiftaren, som stupade i
slaget vid Landskrona).

1. Gustaf D., sjöröfvare, sonson till Arvid
Knutsson D. af Hagelsrum, f. 11 dec. 1634, var
hofjunkare hos Karl X Gustaf och blef sedermera
ryttmästare. Tillsammans med sin svåger, friherre
Gustaf Adolf Skytte, afseglade han i aug. 1661 från
Kalmar, i afsikt att företaga plundringar, och denna
färd var icke deras första med detta syfte. Vid
Göteborg mötte de några holländska handelsfartyg,
hvilka de på D:s förslag beslöto att öfverfalla. Med
sin jakt följde de fartygen på afstånd in i Östersjön,
och när flottiljen där skildes åt, eftersatte de en
af bojertarna. Omkr. femtio km. från Bornholm skreds
till anfall. Besättningen vägrade till en början att
angripa, och Skytte, som vid tillfället var drucken,
visade sig missmodig; men D:s hot och uppmuntringar
verkade. Fartyget äntrades, dess besättning, fem man,
mördades, liken kastades i hafvet, fartyget fördes
till ön Jungfrun i Kalmar sund och sänktes. Lasten,
som bestod af vin, tobak och specerier, fördes till
Skyttes gods Strömsrum i Ålems socken af Kalmar
län. Saken kunde i längden ej hemlighållas, och en
rättegång inleddes. (Handlingar i detta mål förvaras i
Riksarkivet.) D. lyckades hålla sig undan, men återkom
efter en tid till Sverige. Han afled 16 nov. 1684. —
D. är hjälten i romanen "Fribytaren på Östersjön"
af V. Rydberg. Jfr B. Schöldström, "En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free