- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
837-838

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drankutslag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

4. Malayalam i västra Kerala (Malabar, Travancore
och Cochin, d. v. s. Malabarkusten från Mangalore
till Trivandrum). — 5. Tulu l. tuluva talas af
1/2 mill. människor omkr. Mangalore; tidigare
utbredt öfver hela Kanara, men undanträngdt af
kanaresiskan. — 6. Kodaga l. Kurg anses af några
stå närmast kanaresiskan; af andra förbindes det åter
med tamil och malayalam. Af dessa äro de fyra första
rikt utvecklade litteraturspråk med till dels stor
skillnad i yngre och äldre språkform. De innehålla en
mängd sanskritiska lånord. De använda alfabeten, som
förekomma i äldre och yngre former (i gåfvobref eller
çasana på kopparplattor, handskrifter på palmblad
o. s. v.), härstamma från äldre former af nagari-
eller devanagarialfabetet. Samma är förhållandet
med det alfabet, som kallas grantha, hvarpå
dravidabramanerna skrifva sanskrit och som ligger
till grund för tamil- och malayalam-alfabeten. Från
telugualfabetet — hvarmed för öfrigt det kanaresiska
i det närmaste öfverensstämmer — utgingo på 500-talet
alfabeten i Kamboja och Yava. Tulu skrifves
företrädesvis med malayalam-bokstäfver och kodaga
med kanaresiska. Den tidigaste dravidiska litteraturen
finnes på tamil samt på telugu och sträcker sig i det
förra upp till 900-talet. I viss mån märkligt är, att
den klassiska litteraturen på tamil är långt mera fri
från sanskritord än senare tiders skriftspråk, ehuru
den religiösa litteraturen städse hämtat större delen
af sitt ordförråd från bramanernas heliga språk. —
De öfriga eller oskolade dravidiska språken äro:
7. Tuda och fyra därmed sammanhängande dialekter i
Nilgiribergen, hvilka alla synas närmast besläktade
med kanaresiska och tamil. Mycket aflägsnare stå
8. Gond (i norra och västra delarna af Gondwana,
norra delen af Nagpur och det mesta af Saugor-
och Narbada-områdena) och khond eller ku (i östra
delen af Gondwana, Gumsur och på höjderna i
Orissa). Vidare 9. Oraon (i västra Bengalen och
Chartia Nagpur). 10. Rajmahali l. malto (i Santal
Parganas). Till de dravidiska språken räknas ock,
som antydt, brahui.

De dravidiska språken äro flexionsspråk
(s. k. agglutinerande). Följande karakteristika
ställa dem i morfologiskt hänseende nära de turkiska
språken: 1. De sakna grammatiskt kön hos nomina;
ordens kön rättar sig uteslutande efter betydelsen, i
det att alla ord, som icke beteckna förnuftsväsen, äro
neutrum, de öfriga i sing. mask. eller fem. alltefter
det naturliga könet, i plur. samkönade. 2. Ordens
förhållande i satsen (kasusbeteckning) betecknas
medelst postpositioner (resp. reducerade ord),
som tillfogas med ingen eller ringa förändring af
stammen (hvilken mest = nominat.), ofta medelbart
efter ett slags genitivform, som också brukas som
adjektiv. 3. Pluralmärket sättes mellan stammen och
postpositionerna. 4. Adjektivet är oböjdt. 5. Den
negativa formen af verbet bildas genom infix af en
oföränderlig nekande partikel mellan verbalstammen och
personaländelserna. 6. De använda hjälpverb för att
uttrycka passivum, presens o. s. v. 7. De ersätta
tids- och relativsatser, som hos oss uttryckas
medelst konjunktioner, med ett slags particip-
eller gerundivformer (s. k. participia absoluta),
som hänga på hufvudverbet. Med de indoeuropeiska
språken ha de den likhet, att de beteckna genus i
3:e personens pronomen (äfvensom i verbet). — Man
kan ännu så länge icke sammanföra de dravidiska
språken med någon annan känd grupp af språk;
de synas mest likna de s. k. ural-altaiska, närmare
bestämdt de turko-tatariska språken. — Jfr Wilson,
"A descriptive catalogue of the Mackenzie collection"
(2 bd, 1828), Campbell, "Specimens of languages of
India" (1874), R. N. Cust, "Sketch of the modern
languages of the East-Indies" (1878), F. Müller,
"Grundriss der sprachwissenschaft", III (1884), och
Hunter, "The Indian empire" (1895); hufvudarbetet är
R. Caldwell, "A comparative grammar of the dravidian
or south-indian family of languages" (1856, 1875). För
epigrafiska förhållanden redogöra Burnell, "Elements
of south-indian palæography" (2:a uppl. 1879),
Bühler, "Indische palæographie" (i "Grundriss der
indo-arischen philologie", I, 11). Börande inskrifter
se "Epigraphia indica" och "Indian antiquary", där
äfven andra förhållanden från de dravidiska folken och
språken behandlas. Folklitteratur: Gover, "Folksongs
of South-India" (engelsk omdiktning, 1872).
K. F. J.

Dravidarasen och Dravidiska språk. Se Dravida.

Drawing-room [drå̄’iȵ rōm], eng. (förkortning för
withdrawing room, af withdraw, draga sig tillbaka,
d. v. s. efter intagen middag), förmak, salong, är
i England benämning på det rum, där familjen samlas
och där besök af främmande mottagas. Konungens
drawing-room kallas den mottagning l. "galakur",
vid hvilken personer, som hafva rätt att blifva
presenterade vid hofvet, infinna sig.

Dravit, miner. Se Turmalin.

Dravus, latinskt namn på Drava (se d. o.).

Drayton [dre͡i’tn], Market D. l. D. in Hales, stad i
engelska grefsk. Shrop, vid Tern. 2,785 inv. (1901; som
kommun 9,997). Pappersbruk.

illustration placeholder

Drayton [dre͡i’tn], Michael, engelsk skald, f. 1563,
d. 1631, utgaf en religiös diktsamling med titeln
The harmonie of the church (1591) samt åtskilliga
herdedikter och några historiska skaldestycken, som
skildra inbördeskrigen, äfvensom en mycket lång, på
alexandriner affattad beskrifning öfver England:
Polyolbion (1613 och 1622). Bland hans mera bekanta
dikter är en ballad öfver slaget vid Azincourt. Ett
urval af hans verk utgafs af Buller 1883 samt i
"Pocket classics" 1905. Jfr biografi af J. Payne
Collier 1856.

Drayton in Hales [dre͡i’tn-in-he͡ilṡ], stad. Se Drayton.

Dreber, Karl Heinrich, kallad Franz-D., tysk målare,
f. 1822 i Dresden, d. 1875 i trakten af Rom, studerade
vid Dresdens akademi och tog intryck af L. Richters
ideala naturåskådning, var sedan 1843 mestadels bosatt
i Rom och målade stiliserade landskap med figurer med
klassisk hållning. I sina senare målningar sökte han
mera stämning och mindre sträng form. Böcklin och
sannolikt äfven Feuerbach togo intryck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:34:05 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free