- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
857-858

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dreyfusprocessen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kraft utgår. Vid en ångmaskin eller hvilken
motor som helst är drifaxeln den, till hvilken
motorkraften i första hand öfverföres, och inom
t. ex. en verkstadssal är den axel drifaxel, från
hvilken kraften genom remmar eller linor öfverföres
till arbetsmaskinerna. Se vidare Axel.
E. Hjr.

illustration placeholder
Drifankare. (Se sp. 856).


Drifbänk, trädg., med fönster betäckt, varm
plantlafve, som användes för drifning af växter. Till
uppvärmningsämne begagnas halmblandad hästspillning
eller s. k. "strö". Däraf lägges en — alltefter
årstiden och de växter, som skola odlas
— 30—90 cm. hög bädd, på hvilken bänklådorna (ett
slags af bräder hopspikade ramar) ställas. Dessa
täckas med glasfönster. I bänken uppstår inom
kort en stark hetta, orsakad af jäsningsprocessen
i ströet. Efter 6 till 10 dagar brukar temperaturen
åter hafva sjunkit, och då ifylles ett omkr. 20
cm. tjockt jordlager i bänklådan, hvaruti sådd
eller plantering efter någon dag kan företagas.
Drifbänkar läggas under tiden mellan jan. och
början af maj. Vid skötseln har man att tillse,
att de i bänkarna odlade växterna hafva hvarken
för varmt eller för kallt. Det förra förekommer
man genom att, då så behöfves, medelst en träkil
hålla fönstren något öppna (hvilket kallas att
"sätta luft" eller "lufta"), det senare genom att
under kalla nätter hålla bänkarna täckta med halm-
eller rörvassmattor och träluckor. Ströbädden
måste utveckla så mycket värme, att drifbänkarna
ej behöfva hållas täckta om dagen. — Med
halfvarma bänkar förstås sådana, hvilkas
bädd beredts af löf, halm eller andra växtämnen,
som alstra en om också rätt svag värme. Stundom
betecknas också mer eller mindre afsvalnade bänkar med
ströbädd som halfvarma. Kallbänkar bestå af
fönstertäckta bänklådor, som placerats på ett vanligt
trädgårdsland. Halfvarma bänkar och kallbänkar
anbringas först i april eller maj månad.
— I drifbänk odlas dels sådana matväxter, som
visserligen kunna nå sin fulla utveckling äfven på
kalljord, men hvilka man önskar hafva färdiga till
skörd tidigare, än som är möjligt vid odling på
kalljord, t. ex. rädisor, sallat, gurkor och
jordgubbar, dels sådana växter, som för sin mognad på
kalljord kräfva längre och varmare somrar, än vårt
klimat har att erbjuda, t. ex. meloner. Dessutom
användas drifbänkar till uppdragning af plantor —
ämnade att utsättas på fritt land — af åtskilliga
mat- och prydnadsväxter, t. ex. de olika kålsorterna,
löfkojor m. fl. Äfven åtskilliga krukväxter,
t. ex. Chrysanthemum, Cyclamen, Gloxinia och
ormbunkar, uppdragas helst i drifbänkar och odlas
ofta under hela sommaren i sådana. Till följd af de
klimatiska förhållandena har drifbänken vida större
betydelse i de nordliga länderna än längre söderut.
E. L. (C. G. D.)

Driffield [dri’fīld], Great D., stad i East Riding af
engelska grefsk. York. 5,766 inv. (1901). Spannmåls- och kreaturshandel.

Driffjäder. Se Fjäder, mek.

Drifgarnsfiske, ett gammalt fiskesätt, som användes
för såväl sill som lax och makrill, består däruti
att de i rad utsatta garnen (garnlänken) icke
förankras vid bottnen, utan, fästa vid båten med
en lina (driflinan), hållas flytande några få till
tiotals meter under ytan och lämnas att jämte båten
redlöst flyta (drifva) med strömmen under natten,
under hvilken tid detta fiske alltid försiggår. Båtar
och redskap äro olika i olika länder och för de olika
fiskarter, hvilkas fångst afses.
R. L. (F. T—m.)

Drifhjul, mek., sådana på lokomotiv anbragta hjul,
på hvilka drifkraften verkar såväl omedelbart som
genom koppelstänger; i inskränkt mening endast de
hjul, på hvilka vefstakarna omedelbart verka. (De
hjul, till hvilka cylinderkraften öfverföres
genom koppelstängerna, kallas då koppelhjul.)
Drifhjulens diameter och antal äro beroende
på flera faktorer. Det finnes snälltågslokomotiv
med 2, 4 och 6 drifhjul, som hafva diametrar från
omkr. 1,5 m. till öfver 2 m., och godstågslokomotiv
med under 1,5 m. drifhjul och dessa 6, 8 eller
10 till antalet. Ju flera hjul man kopplar med
hvarandra, desto större del af lokomotivets vikt är
verksam för adhesionen mellan hjulen och skenorna,
och desto större last kan framdragas. — Stundom
förekommer ifrågavarande benämning äfven om andra
hjul, som upptaga och fortplanta en krafts verkan i
en maskin.
E. Hjr.

Drifhus, trädg., för frukt- eller blomsterdrifning
särskildt inrättadt hus. Se Drifning och
Växthus.

Drifis, lösbrutna isstycken, som i större massor
drifva fram i vatten; särskildt den is, som från
polarhafven, genom hafsströmmarna, drifves mot lägre
breddgrader, hvarest de sammanhängande isfälten ej
kunna motstå vågornas och den högre temperaturens
inverkan, utan gå sönder.
L. A. F.*

Drifkraft, mek., en kraft, som förmår att sätta en
maskin i rörelse och att underhålla denna. De inom
industrien använda drifkrafterna äro af flera olika
slag: människors och djurs muskelkraft, tyngdkraften
hos fallande kroppar, fjäderkraften hos spända
fjädrar, gasers och ångors tryck m. fl. Människans
muskelkraft användes t. ex. vid handvefven, hvilken
sättes i rörelse med händerna, och, om än ytterst
sällan, vid tramphjulet, hvars kringvridning sker
medelst fötterna. När man använder hästen för att
sätta maskiner i rörelse, är det vanligen lämpligast
att begagna s. k. hästvandring. Numera gör man likväl
tämligen sällan bruk af djurens muskelkraft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:38 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free