- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
903-904

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drummer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och lyckades förmå O’Connell att inställa
sin häftiga "repeal-agitation" (för upplösning af
unionen med Storbritannien). Jfr J. F. Mac Lennan,
"Memoir of Thomas D." (1867).
G. H—r. V. S—g.

illustration placeholder

Drummond [dra’mənd], Henry, skotsk geolog,
teologisk skriftställare, f. 1851 i Stirling, d. 1897,
blef 1877 e. o. och 1884 ord. professor i
naturvetenskap vid Free church college i Glasgow. D. företog 1883—84 en
forskningsresa i Afrika och utgaf skildringen Tropical Africa (1888, 4:e uppl.
1891; "Central-Afrika",1890). D:s arbete Natural law in the spiritual world
(1883, omkr. 30 uppl.; "Naturens lagar och andens verld", 1888, 4:e uppl. 1891; ny
öfv. s. å.) söker uppvisa, att samma lagar äro måttgifvande för naturens värld och för
andens, särskildt det religiösa och etiska lifvet.
Flera af D:s föredrag och småskrifter, bl. a.
The greatest thing in the world — love (1890; tre
svenska öfv. s. å.; flera: uppl.) och The program of
christianity
(1891; två svenska öfv. s. å.) ha
vunnit stor spridning. Till svenska har öfverflyttats
äfven "Ett fullkomligt lif" (1899; med lefnadsteckning
af J. Watson) samt smärre arbeten. I The
ascent of man
(1894; "Människans utveckling", s. å.)
vill han häfda tillvaron af vissa altruistiska l.
osjälfviska faktorer i det "naturliga urvalets"
process. D. tillhörde de många författare från
1800-talets senare hälft, hvilka sökt förena kristen kyrkolära
och den moderna naturvetenskapens resultat,
men mötts af gensägelser från både det kyrkliga och
det vetenskapliga lägret. Han har emellertid öfvat
stort inflytande både som talare och författare. Jfr
Smith, "The life of Henry D." (1899).

Drummond lake [dra’mənd le͡i’k], sjö i Dismal
swamp, Virginia, Nord-Amerikas förenta stater, på
gränsen mot North Carolina, omkr. 10 km. lång,
5 km. bred.

Drummondska kalkljuset. Se Drummond, Th.

Drumont [drymå̃’] l. Tête de Fellering,
bergstopp på Vogeserna, på gränsen mellan franska
depart. Vosges och tyska rikslandet Elsass-Lothringen.
1,226 m. Sydligare ligger Petit-D., 1,208 m.

Drumont [drymå̃’], Édouard Adolphe,
fransk skriftställare och publicist, f. 1844 i Paris,
blef medarbetare i en mängd pressorgan samt
utarbetade praktverket Les fêtes nationales à Paris (1878)
och ett af Franska akad. prisbelönt arbete, Mon
vieux Paris. Hommes et choses
(1879). Han är
mest bekant för sina försök att på fransk botten
öfverflytta den antisemitiska rörelsen. D. uppsatte
1892 tidningen "Libre parole" för att drifva polemik
mot allt judiskt och har där på det våldsammaste
sätt deltagit i pressens strider (Panamaprocessen,
Dreyfusaffären m. m.). Hans hänsynslösa
pamflett La France juive (2 bd, 1886;
många uppl.) framkallade en storm af ovilja och
skaffade förf. två dueller på halsen, af hvilka en
fick rättsligt efterspel. Han fortsatte sina angrepp
med en rad polemiska skrifter: La France juive devant
l’opinion
(1886), La fin d’un monde (1888, "En döende
verld", s. å.), Testament d’un antisémite (1891)
m. fl. Han har äfven skrifvit en roman, Le dernier
des Trémolin
(1879) och, i samarbete med E. Dollfus,
en komedi, Je déjeune à midi, samt utgifvit
"Papiers inédits du duc de Saint-Simon" (1880) och
"Le Journal des Anthoine: La mort de Louis XIV"
(1880). 1898—1902 var D. led. af deputeradekammaren.
S. S—n.

Drunkning, kväfningsdöd (se Kväfning),
där hindret för luftens fria tillträde till
andningsorganen utgöres af en vätska. För att
kväfvas i en sådan är det icke nödvändigt, att hela
den drunknandes kropp är nedsänkt under vätskans
yta. Döden kan inträda, om endast hufvudet befinner
sig under densamma eller t. o. m. om endast näsa
och mun äro tilltäppta af vätskan, d. v. s. ansiktet
ligger nere uti den. Så t. ex. kan en berusad person,
som fallit med ansiktet mot en vattenpöl, drunkna,
om han ej förmår vända sig eller resa sig upp. Den
vätska, hvari drunkning oftast sker, är vatten,
och i dagligt tal förstår man oftast med drunkning
kväfning på djupt vatten.

Sedan en drunknande sjunkit under vattenytan, håller
han under de första ögonblicken instinktmässigt
andan. Detta plägar kallas drunkningsdödens första
stadium. Under det s. k. andra stadiet andas den
drunknande ånyo, nu med korta djupa inandningar,
omedelbart åtföljda af korta, stötvis skeende
utandningar, som snart blifva krampaktiga och oftast
åtföljas af konvulsioner i hela kroppen. Åtminstone
strax i början af detta andra stadium har den
drunknande medvetande och "reflexer" (se Reflex)
i behåll. I det tredje stadiet är den drunknande
medvetslös och utan reflexer, med vidöppen mun gör
han korta, men djupa inandningar, s. k. terminala
andningsrörelser, som återkomma med långa mellanrum,
hvilka blifva allt längre, tills slutligen den
sista terminala andningsrörelsen göres och — döden
inträder. Alla fall af drunkning leda icke till
döden på precis samma sätt. Konstantast af de tre
s. k. stadierna är nämligen det andra, under det att
det tredje med sina terminala andningsrörelser växlar
till sin längd.

Ett par detaljer af drunkningsdöden, nämligen
drunkningsvätskans inträngande uti magsäck och lungor,
förtjäna att närmare omnämnas, emedan de äro af vikt
att känna, för att ej onödiga åtgärder må vidtagas vid
skenbart drunknades behandling. I magsäcken inkommer
vattnet tydligen i början af det s. k. andra stadiet,
då ännu medvetande och reflexer äro i behåll, i
det den drunknande dels instinktmässigt nedsväljer
vattnet, dels sväljningsrörelser reflektoriskt
utlösas. Särskildt är att märka, att de nedsväljda
mängderna vatten växla mycket och att starkare fyllnad
af magsäcken därmed hör till undantagen. Uti lungorna
intränger vattnet i regel först under det s. k. tredje
stadiet med de terminala andningsrörelserna,
då den drunknande blifvit medvetslös och hans
reflexverksamhet blifvit så nedsatt, att den ej
längre verkar som skyddsåtgärd. Också mängderna af
i lungorna indraget vatten växla i storlek, då ju,
som ofvan nämndes, de terminala andningsrörelserna
vara olika länge hos olika individer, ja stundom
kunna t. o. m. alldeles uteblifva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:38 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free