Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 945-946 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dräkt ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Äfven i England vann idén om en reformerad kvinnodräkt
stor anslutning, och många goda modeller hafva där
utarbetats.

Chemilette.

Lifstycke och underbyxor i skoldräkten.

Hvad som i Amerika och England åstadkommits för den
kvinnliga dräktens reformerande, blef i Sverige bekant
särskildt genom en till svenskan år 1885 öfversatt bok, "Reformdrägten".
I april 1886 bildades Svenska dräktreformföreningen, "med
syfte att omsätta de nya idéerna i svensk jordmån
och lämpa dem efter våra speciella önskningar
och behof". Medelst frikostiga penningbidrag från
drottning Sofia, stiftelsen Lars Hiertas minne och
flera enskilda personer kunde föreningen omedelbart
börja utarbetandet af modeller till underkläder för kvinnor.
Sedermera anskaffades modeller till kläder för späda barn, koltkläder,
dräkt att bäras under graviditetsperioden, skoldräkt,
sport- och turistdräkter m. fl. samt till hygieniska
skodon.

Brösthållare.

Delad kjol. (Divided).

De s. k. "reformdräkterna", en hvardags- och en
festdräkt, hvilka en liten tid ganska mycket buros,
tillhörde icke föreningens modellserie. De voro
komponerade af målarinnan fru Hanna Winge.

Genom expositioner i Stockholm och landsorten,
genom försäljningslokal, föredrag, broschyrer,
tidskrifts- och tidningsartiklar spred föreningen
kännedom om sina syften och sin verksamhet. 1890
upptogs föreningen såsom en själfständigt arbetande
sektion i Fredrika-Bremer-förbundet. Då de flesta
af de principer, för hvilka föreningen gjort sig till
tolk, blifvit tämligen allmänt erkända, och således en
förenings verksamhet i dessa syften ej ansågs längre
af behofvet påkallad, upplöstes dräktreformföreningen
1903. Fredrika-Bremer-förbundet tillsatte emellertid
en dräktreformkommitté, som tillhandagår allmänheten
med upplysningar och har öfverinseende öfver mönster-
och modellförsäljningen, hvilken ombesörjes af firman
Nordiska kompaniet, Stockholm. Vidstående afbildningar
visa några hufvudsakliga dräktreformmodeller.

Vid Ryska hygieniska sällskapets i Petersburg
exposition 1893 erhöll Finsk kvinnoförening
sällskapets stora silfvermedalj för en skoldräkt,
tillverkad efter dräktreformföreningens modell.

Dräktreformföreningen deltog med samtliga sina
modeller i Konst- och industriutställningen 1897 i
Stockholm och med sin skoldräkt i världsexpositionen
1900 i Paris och erhöll vid båda dessa tillfällen
silfvermedalj.

I Norge har Kristine Dahl-Troyes system för
"en sund och rationell kvinnodräkt" vunnit ganska
stor tillslutning. Detta system skiljer sig i flera
afseenden från det svenska. Fru Dahl-Troyes modeller
tillhandahållas i Nordiska kompaniet, Stockholm. —
I flera af Tysklands städer hafva under de senare
åren dräktreformföreningar bildats. En af dessa utger
en illustrerad tidskrift, "Die frauenkleidung".
G. L—r.

Dräll (da. drejl l. drejel, ty. drell, drill
och drillich, mlat. trilicium, tretrådigt tyg),
treskaftad väfnad, vanligen med inväfda figurer. Den
gamla benämningen står ännu kvar, ehuru dräll numera
vanligen väfves i 4- eller 5-skaftade bindningar
och bildar en enkel damastliknande linne- eller
halflinneväfnad. Dräll skiljer sig från damast
hufvudsakligen genom framställningssättet och
de enkla mönster, som däraf betingas. Dräll
väfves med endast skaft, då däremot damast till
sina rikare mönster erfordrar jacquardmaskin,
oftast kombinerad med skaft. Dräll användes till
handdukar och enklare duktyger.
G. A. W.

Dränage [-nāʃ], fr. drainage (jfr Dränera),
kir., ett förfarande vid sårbehandling, hvilket
afser att bortleda sårsekretet och därigenom
förekomma dess ansamling i någon del af såret. Den
engelske kirurgen Bell använde redan i midten af
1700-talet blyrör för detta ändamål. Fransmannen
Chassaignac (se d. o.) föreslog kautschukrör,
försedda med sidohål. Rören inläggas i den hålighet,
där sekretansamling befaras, och förkortas i den mån
läkningen framskrider. Numera dränerar man ofta genom
att föra in i såret remsor af gastyg, hvilka liksom
röret ombytas och förkortas i mån, som läkningen framskrider.
(Jfr Antiseptik, sp. 1161.
J. E. J—n.

Dränera (eng. drain, eg. filtrera, göra torr, fr. drainer, ty. dräniren). 1. Landtbr., täckdika (se Täckdikning) — 2. Kir., bortleda sekret ur sår medelst rör (se Dränage).

Dränering (eng. draining, fr. drainage,
ty. dränirung), täckdikning. Se Täckdikning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>