Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 965-966 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dsjiggetai ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

engelska, tyska och danska), som innehåller
grandiosa ställen och styckevis fylles af en heroisk
fläkt, men som för öfrigt genom en emfatisk och
med nygjorda ord, grekiska och latinska vändningar
o. s. v. förvanskad stil ofta närmar sig den gräns,
då det löjliga tar vid. Han var utan tvifvel en
talangfull poet, men saknade smak. Dikten blef
föremål för åtskilliga efterbildningar, bl. a. i
Italien "Le sette giornate del mondo creato" af
Tasso och i Danmark "Hexaëmeron" af Anders Arrebo,
ett verk, som i sin ordning utgör förebilden till
H. Spegels "Guds verk och hvila". Bland D:s andra
dikter nämnas La seconde semaine (ofullb.), Uranie,
Le triomphe de la foi, m. fl. Litt.: Sainte-Beuve,
"Tableau de la poésie française au XVI:e siècle" (2:a
uppl. 1842), och Godefroy, "Histoire de la littérature
française", bd 1, "XVI:e siècle" (2:a uppl. 1878).
S. S—n.

Dubb, maskinb. Se Axeltapp.


Dubb, Per, läkare, f. 1750
i Mariestad, d. 1834 i Göteborg, blef 1768 student i
Uppsala, 1778 med. doktor, 1781 amiralitetsmedikus i
Göteborg och 1782 därjämte läkare vid och styresman
öfver Sahlgrenska sjukhuset därstädes, till hvars
organisation han uppgjort planen. Under krigsåren
1788, 1801 och 1808 tjänstgjorde han som förste
fältmedikus vid de arméer, som på rikets västra
gräns sammandrogos mot danskarna. 1795 blef han
ledamot af Vet. akad., 1804 medlem af kommissionen
för ordnandet af en karantänsinrättning vid Känsö
och 1810 ledamot af den kommitté, som var tillsatt
för att utarbeta förslag till en allmän fattigvård
i riket. — D. var Göteborgs ypperste kommunalman
på sin tid. I nästan hvarje öfverläggning angående
allmänt viktiga ärenden var han själen. Framför
allt var det fattigvården och uppfostringsväsendet,
som lågo honom om hjärtat. Skrifter: Samling af
rön och upptäckter i medicin, landthushållning,
fysik m. m. (1781—85), Om sillfisket i Bohus län
(1817) och Om quarantänanstalten på Känsö (1818)
m. fl. Äfven som praktiserande läkare var han mycket
verksam och i åtnjutande af stort förtroende. Biogr.
i Vet. akad:s Handl. 1833.

Dubb, Paul Johan Kristofer, skolman,
läroboksförfattare, f. 8 febr. 1822 i Malmö,
d. 6 febr. 1879, blef 1839 student i Lund, 1844
filos. doktor och 1852 docent i franska språket
och litteraturen samt 1859 lektor i franska och
engelska vid Lunds elementarläroverk. D. var en
skicklig lärare och en af de förste skolmän, som
använde en på vetenskaplig insikt grundad metod vid
undervisningen i moderna språk. Han utgaf två digra
antologier, nämligen Handbok i franska språket och
litteraturen (1853; 3:e uppl. 1873) och Handbok i
tyska språket och litteraturen (1861), som bägge
vittna om ett synnerligen godt omdöme vid urval
och uppställning samt ega stor förtjänst genom de
litteraturhistoriska, biografiska och filologiska
meddelanden m. m., som i dem förekomma. Därjämte utarbetade
D. Fransk elementarbok (1858; 4:e uppl., "Fransk
språklära", omarb. af Fr. Wulff, 1879).

Dubba (fnisl. dubba, eng. dub, eg. utstyra, kläda
rustning), slå till riddare. Under medeltiden skedde
dubbningen medelst ett med flata svärdsklingan
anbragt slag på skuldran eller öfver halsen;
sedermera (i riddarordnar) har den bestått däri, att
den person, som skall dubbas, tre gånger beröres på
vänstra axeln med en svärdsklinga. Enligt "Stadgar
för k. Serafimerorden etc." af 24 nov. 1902 få
ordenstecken anläggas utan föregående dubbning, utom
af riddare med svärdsordens stora kors, som dubbas
"helst under bar himmel och framför fronten" af
konungen själf eller af prins eller af den närvarande
högste befälhafvaren, efter särskildt förordnande af
konungen. Jfr Ackolad och Riddare.

Dubbe, Jakob, affärsman, f. 1769 i Visby, d. 1844
i Stockholm, en af de drifvande krafterna vid
Gottlands ekonomiska nydaning, idkade omfattande
rederi- och handelsrörelse i Visby samt jordbruk
vid sin gård Rosendal (i Follingbo socken). D:s
rikedom och originella gestalt ha varit föremål
för en mängd sägner, och han är romantiskt
behandlad af Emelie Carlén i "Jungfrutornet". Jfr
A. Kinberg, "Gotländska slägter" (1892).
H. Rn.

Dubbelanastigmat. Se Anastigmat.

Dubbel antiseptisk sårbalsam. Se Hemliga medel.

Dubbelatom (jfr Atom), kem., två med hvarandra
till en kemisk radikal förenade atomer af samma
grundämne. Såsom enhet för atomvikterna valde
Berzelius syrets atomvikt, som antogs vara 100. Enligt
honom var den mängd af ett grundämne, som kunde
förenas med 100 delar syre, ämnets föreningsvikt eller
ekvivalent. Genom försök hade man funnit, att vätets
föreningsvikt var 12,5, men enligt Berzelius måste man
antaga vattnet sammansatt af 2 atomer väte och 1 atom
syre, hvadan således 1 föreningsvikt väte måste vara
lika stor med vätets dubbla atomvikt. Berzelius antog
nämligen, att vätet, såväl som saltbildarna, kväfvet
o. s. v., i föreningar alltid ingår såsom två med
hvarandra förenade atomer eller dubbelatomer, hvilket
grafiskt utmärktes därigenom, att nämnda grundämnens
kemiska tecken försågos med horisontalstreck, t. ex. Ħ
en dubbelatom väte, och ̶Cl en dubbelatom klor. Formeln
för vatten, ĦO, utmärker, att vattnet är en förening
af 1 atom syre med 2 atomer — d. v. s. 1 föreningsvikt
— väte. Det af Berzelius använda beteckningssättet
för dubbelatomer öfvergafs småningom, och man
skref efter hans död allmänt vattnets formel HO i
st. f. ĦO. Enligt den nyare kemien består vatten
af 2 själfständiga väteatomer och 1 syreatom,
dess formel är således H₂O, ej ĦO. Vattnets kemiska
formler (ĦO, HO, H₂O) representera tre stora epoker
i kemiens utvecklingshistoria och äro uttryck af
tre, i kemien djupt ingripande, åskådningssätt:
Berzelius’, ekvivalentteoriens och den moderna
kemiens.
P. T. C.

Dubbel-b, mus., ett nottecken (♭♭), som angifver, att följande
not skall sänkas med två halftoner. Den not, som
företecknas med dubbel-b, får sitt namn tillökadt
med tvenne "ess", så att t. ex. d, sänkt med två
halftoner, kallas dessess (enharmoniskt = c).
A. L.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>