Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dumrath ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brännmärkts för att för framtiden göra honom omöjlig i
det politiska lifvet. 1807 återinsattes han emellertid
i privy council.
2. Robert Saunders D., 2:e viscount Melville,
den föregåendes son, politiker, f. 1771, d. 1851, blef 1794
underhusledamot och gjorde sina politiska lärospån som faderns
privatsekreterare. 1807 och 1809 var han
president i Board of control (i Portlands och Percevals ministärer),
1809 en kortare tid (mars—okt.) under Portland sekreterare för
Irland och satt 1812—27 som förste amiralitetslord
(sjöminister) i lord Liverpools ministär. Han
afgick, då Canning blef premiärminister, men var
1828—30, under Wellington, ånyo sjöminister.
Som sådan uppmuntrade han särskildt
den arktiska forskningen, hvarför
Melvilles sund uppkallades efter honom.
V. S—g.
3. Sir Richard Saunders D., den föregåendes
broder, amiral, f. 1802, d. 1861, blef
captain 1824. Efter upprepad sjötjänst å
nästan alla haf blef D. 1853 amiralitetslord
och konteramiral, öfvertog 1855 befälet
öfver den engelska Östersjöflottan och
bombarderade Sveaborg (9—11 aug. s. å.)
samt befordrades 1858 till viceamiral.
O. E. G. N.*
Dundas [da’ndəs], sir David, engelsk general och
militärskriftställare, f. 1735, d. 1820, studerade
krigskonsten under Fredrik II och gjorde sig känd
som Englands mest framstående taktiker genom sitt
arbete The principles of military movements, chiefly
applicable to infantry (1780) och sina inom brittiska
armén antagna exercisreglementen, hvilka tillämpades
inom de härar Wellington sedermera förde till
seger. D. blef 1802 general och var 1809—11 brittiska
arméns högste befälhafvare.
V. S—g.
Dundas [da’ndəs], sir James Whitley Deans, engelsk
amiral, f. 1785, d. 1862, deltog i expeditionerna
till Egypten 1801 och Köpenhamn 1807, blef 1841
konteramiral och amiralitetslord, hvilken sistnämnda
plats han innehade jämväl 1846, befordrades 1852 till
viceamiral och utnämndes till högste befälhafvare
öfver engelska Medelhafsflottan samt förde under
Krimkriget befälet öfver den i de turkiska farvattnen
stationerade engelska flottan, hvarunder han 1854
bombarderade Odessa, men fann sig i jan. 1855
föranlåten att nedlägga sitt befäl. Amiral 1857.
O. E. G. N.*
Dundee [dandī’], stad och sedan 1894 eget grefskap
(15 kvkm.), förut i skotska grefsk. Forfar, ligger
på norra sidan af Firth of Tay, öfver hvilken går
den 1882—87 byggda Taybron (3,171 m. lång). 164,269
inv. (1905). Den äldre stadsdelen vid hamnen har
många gamla byggnader, den nya, högre upp belägna
staden är elegant byggd. D. har ett vackert rådhus,
en i flamländsk stil byggd börs, ett "university
college" (1880 grundlagdt af d:r J. B. och miss
Baxter, tillhör sedan 1890 universitetet i S:t
Andrews), Technical institute (grundadt 1888 af
sir David Baxter), 2 gymnasier (high schools), ett
för gossar och ett för flickor, ett stort sjukhus,
ett dårhus m. fl. humanitära och bildningsanstalter
samt vidsträckta parker. Dess hamn är vidsträckt och
försedd med dockor om 12,5 har. D. är hufvudplatsen
för den brittiska juteindustrien; viktiga äro också
skeppsbyggeriet (1901 byggdes 12 fartyg om 11,570
ton), maskintillverkningen, beredningen
af marmelad samt säl- och hvalfångsten. Till
hamnen anlände 1901 1,179 fartyg om 472,343 ton. D:s
egen flotta räknade s. å. 133 fartyg om 99,403 ton
och 189 fiskarfartyg. Införselns värde 1900 steg till
3,85 mill. pd st. (jute 164,744 ton), utförselns till
blott 0,87 mill. pd st. — D. intog ett framstående
rum i Skottlands äldre historia. Under Edvard I,
Rikard II och Edvard VI eröfrades det flera gånger
af engelsmännen. 1651 intogs det af general Monk,
som lät plundra staden och döda mer än en sjättedel
af dess invånare.
Dundee [dandī’], John Graham of Claverhouse, viscount
of D., skotsk krigare. Se Graham.
Dundee [dandī’], en svenska kyrkans missionsstation
i brittiska kolonien Natal, upprättad 1891.
Dunderbössa (ty. donnerbüchse), på 1400-talet
benämning på de gröfsta då befintliga kanonerna.
W. G. B. (E. N.)
Dunderlandsdalen, den breda, odlade hufvuddalen i
Mo i Ranen, Nordlands amt, Norge, hvilken sträcker
sig i nordöstlig riktning på inre sidan af den stora
jökeln Svartisen. På senare år har man i denna dals
omgifningar påträffat stora lager dels af järn-,
dels af kopparmalm. De sistnämnda ha sedan några år
varit föremål för brytning, vid Baasmo, som ligger
vid Ranfjorden, medan järnmalmen däremot ännu väntar
på att tillgodogöras. Det 1902 bildade "Dunderland
iron ore company" har för malmens forsling från
grufvorna vid Storforsheien anlagt en järnväg
till Guldsmedvik vid fjorden (omkr. 20 km.) och
där företagit betydande och dyrbara anläggningar
för att brikettera malmen, som är jämförelsevis
fattig. Bolagets kapital är 1 mill. pd. st. i stam-
och lika mycket i preferensaktier.
Y. N.
Dundonald [dandå’nəld], earler af. Se Cochrane.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
