- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1111-1112

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Du Rietz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Du Rietz [dyriē], en från Frankrike (Artois)
härstammande adlig släkt, som 1651 naturaliserades
i Sverige och 1660 introducerades på riddarhuset
med Grégoire François D. (se D. 1). En gren
af ätten fick 1778 friherrlig värdighet (se D. 2),
men utslocknade med stiftarens son 1799.

illustration placeholder

1. Grégoire François D., läkare, f. 1607, i Arras, d.
15 mars 1682 i Stockholm, blef med. doktor i Salamanca
samt därefter med. professor, k. lifmedikus hos
Ludvig XIII och conseiller de France. Genom kammarrådet
Bengt Skytte inkallades han 1642 till Sverige och
anställdes genast, på grund af rekommendationer
från Adler Salvius och Hugo Grotius m. fl., som
lifmedikus hos drottning Kristina.
1651 erhöll han afsked från
denna syssla och utnämndes 1655 af Karl X Gustaf
till k. arkiater. I förening med tre andra läkare —
Below, Wattrang och Gripenflycht - inrättade han
1663 i Stockholm ett slags läkarförening, Collegium
medicum
l. medicorum, hvilken kort därefter
erhöll kungliga privilegier. D. naturaliserades 1651
som svensk adelsman. Han var en lärd och mycket
aktad man, med en starkt utpräglad känsla af sitt
personliga värde. Efter honom hafva Du Rietz’
(Dörjes) moderdroppar
sitt namn. Se E. Edholm,
"G. F. Du Rietz" (i "Tidskr. i militär helsovård",
19:e arg., 1894).

2. Anders Rudolf D., den föregåendes
sonsons son, friherre, militär, f. 5 febr. 1722,
d. 21 okt. 1792 på Hedensberg i Västmanland,
bevistade såsom fänrik vid Lifgardet finska
kriget 1741—42, såsom volontär vid preussiska
hären det bömiska fälttåget 1745 och såsom major vid
Södermanlands regemente 1757—60 det pommerska kriget,
som han utan tillåtelse lämnade för riksdagen. D. kom
på mössornas rådsförslag 1765, men förbigicks
på grund af hofvets onåd, arbetade för förbund
med England och Ryssland 1766 och skickades 1772
till Petersburg för att stilla ryssarnas farhågor
med anledning af den militärkordong Ehrensvärd
måst anordna vid gränsen mot den ryska pesten.
1762 blef han öfverste för Hälsinge regemente, 1770
generalmajor, 1772 landshöfding i Göteborgs och
Bohus län, 1776 generallöjtnant och 1778 friherre.
Under 1788 års krig med danskarna ådagalade han en
sådan slapphet vid ordnandet af Göteborgs försvar,
att han misstänktes för att vara i hemligt förstånd
med fienden, hvilka misstankar dock troligen
saknade grund. Konungens oförmodade ankomst
till staden medförde emellertid räddning;
men den allmänna oviljan mot D. var så stark, att
han under uppresan till 1789 års riksdag på
några ställen hotades till lifvet. D. tog liflig
del i partistriderna vid frihetstidens riksdagar.
L. W—m.

Du Rietz’ moderdroppar l. Dörjes moderdroppar,
farm. Se Bäfvergäll.

Durio zibethinus L., bot., ett till fam. Bombacaceæ
hörande träd, allmänt odladt inom östra Indien
och på närliggande stora öar. Dess hufvudstora,
tättaggiga, om meloner påminnande frukter anses
inom de nämnda länderna för en stor läckerhet; dock
afskräcker deras vidriga, om rutten lök påminnande
lukt ofta främlingen att försöka dem. Äfven fröna,
stora som dufägg, ätas, rostade.
G. A.*

Durk. 1. Bygnk., den liggande timmerstocken emellan
husknuten och fönstret eller dörren, eller mellan två
fönster i timrade hus. — 2. (Holl.) Sjöv., betecknar
dels visst förvaringsrum på fartyg, t. ex. krutdurk,
projektildurk, dels golfvet i dylika rum äfvensom i
boningsrum ombord: akterdurk, eldrumsdurk, salongsdurk
o. s. v.
1. I. G. C. 2. R. N.*

Durka (antagl. af ty. durchgehen, gå igenom),
ridk., skena (om hästar). Framför allt kunna hård och
orörlig handföring samt oriktig betsling framkalla
durkning. Äfven brist på hållning hos hästen, svaghet
i bakdelen, slapphet eller stelhet kunna hafva samma
verkan, hvartill kommer skrämsel eller upphetsning i
sällskap med andra hästar. Den känsliga hästen kan vid
ridning föranledas att durka därför, att ryttarens
hårda hand och ostadiga sits plåga honom. Hästens
retlighet försvinner oftast i samma ögonblick, som
orsaken undanröjts. Hjälplösare är man med hästar,
som durka till följd af blodkongestion åt hufvudet. I
de flesta fall skall man söka att genom omväxlande
förhållning och eftergift i förening med samlande
inverkan småningom förlägga tyngden mera bakåt och
hejda hästens fart. Bettet skall hållas rörligt. Genom
oupphörligt dragande i tyglarna och däraf följande
ihållande tryck af bettet på lanerna förlora dessa sin
känslighet, så att hästen domnar i munnen. Vid körning
bör bromsinrättningen, då sådan finnes på vagnen,
sättas i verksamhet, så snart man märker sig förlora
herraväldet öfver hästarna. En mängd inrättningar och
skarpa bett har uppfunnits för att hindra hästar att
durka, men dylika s. k. skyddsapparater äro ingenting
annat än tortyrinstrument utan praktiskt värde och
ett fattigdomsbevis för den, som håller i tyglarna.
B. C-m.

Durkdrifven (af ty. durch, genom, alltigenom),
fullständigt hemmastadd; "fullfjädrad".

Durklopp (ty. durchlauf), diarré (se d. o.).

Durkmarsch, Durchmarsch (ty. durchmarsch) l. Durktåg,
Durchtåg
(ty. durchzug), krigsv., genomtåg,
kallades under de senast förflutna århundradena
truppers tågmarsch genom eget eller vänskapligt
land. Genom tågordningarna af 5 febr. 1689 och 20
april 1696 bestämdes, för att det eljest ojämna
trycket af tågande truppers naturaförplägning och
skjuts skulle jämnt fördelas, att en extra skatt
eller "gärd" skulle från hela Sverige utgå under
namn af durktågsgärd. Under Karl XII uttogos
såväl skjuts och underhållsartiklar in natura
(i den genomtågade trakten) som ock durktågsgärd
(öfver hela landet), dock så, att skjuts och
naturaunderhåll sedermera skulle betalas af
durktågsgärden. Rikets ständer uppförde vid 1817—18
års riksdag till "durchmarschkostnader" 30,000 rdr
b:ko, hvilket belopp sedan undan för undan minskades
och 1901 uteslöts från riksstaten. Det utgick
sedan 1845 såsom reservationsanslag och användes
hufvudsakligen att bekosta truppers flyttning o. d.
G. U. (C. O. N.)

Durksblysa, sjöv. Se Blysa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free