Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 1217-1218 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Död ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

världsbullret, och som en annan verksam kontrast ter sig
till höger under änglaskarorna den intagande trädgårdsidyllen
med fromt begrundande och musicerande
män och kvinnor, bäst uttydd som symbol af den
himmelska saligheten. Hela bilden sammanfattar
på ett gripande och monumentalt sätt skolastikens
moralfilosofi. – Först under 1500-talet fastslås
det alltsedan gängse afbildandet af döden som
benrangelsman, med lien och timglaset till
attribut. Ännu på Albrecht Dürers kopparstick
"Riddare, död och djäfvul" (1513; se fig. 3) är
benranglet icke riktigt färdigt, hvilket däremot är
fallet i Holbeins dödsdans (1538; se profven därur
vid art. Dödsdans) och i H. S. Behams kopparstick,
där döden i narrdräkt ledsagar en blomsterplockande
ungmö (fig. 4). Af nyare konstnärer har fransmannen
Bartholomé i "De dödas monument" skänkt en synnerligen
vacker framställning af hädangången (se planschen
till art. Bartholomé). Svenske målaren Carl Larsson
har 1880 illustrerat J. O. Wallins storartade dikt
"Dödens ängel". Jfr Dödsdans och Dödskult. – Litt.:
Lessing, "Wie die alten den tod gebildet" (1769),
Wessely, "Die gestalten des todes und des teufels in der darstellenden kunst" (1876; sv. öfv. 1877),
Conze, "Die attischen grabreliefs" (praktverk, h. 1–14, 1890–1905), och
Ubell, "Vier kapitel vom Thanatos" (1903).

^{E. F–t.}

Fig. 3. Dürers berömda gravyr "Riddare, död och djäfvul".

Fig. 4. H. S. Behams gravyr, framställande Döden i narrdräkt som ledsagare åt en ungmö.

Dödens ängel, dikt af J. O. Wallin.

Döderhult, socken i Kalmar län, Stranda härad. 29,414
har. 5,331 inv. (1905). D. bildar med Oskarshamns stad
ett konsistoriellt pastorat i Kalmar stift, Stranda
kontrakt. – Inom socknen ligger köpingen Påskallavik
(384 inv. 1905), äfvensom ett köpingsliknande
samhälle, Vånevik (537 inv. 1900).

Döderhultsvik, fordom köping i Döderhults socken,
Kalmar län. Sedan 1856 har D. varit stad och burit
namnet Oskarshamn.

Döderlein [-lajn], Ludwig Kristoph Wilhelm, tysk
filolog, f. 1791 i Jena, d. 1863 som professor i
Erlangen, utgaf upplagor af Homeros, Tacitus och
Horatius samt textkritiska och pedagogiska arbeten,
såsom
Lateinische synonyme und etymologien (6 bd, 1826–38),
Handbuch der lateinischen synonymik (1839; 2:a uppl. 1849) och
Homerisches glossarium (3 bd, 1850–58).

Dödevi, by på Öland, Högby socken. Märkliga fornlämningar.

Dödfödsel. 1. Med. Orsakerna till dödfödsel
äro sjukdomar hos fadern eller modern eller
förlossningskomplikationer. Se Förlossning. –
2. Statist. Uppgifterna om dödfödslarnas antal äro
i många länder otillfredsställande, somligstädes
på grund af ofullständig registrering, annorstädes
emedan bland dödfödda ofta inräknas äfven barn,
som verkligen lefvat vid födelsen, men aflidit kort
därefter. De svenska siffrorna äro att anse såsom
korrekta, och numera äfven de norska, danska, tyska
m. fl. I åtskilliga länder, bland dem de brittiska,
sker ingen registrering af dödfödslar. Såvidt nu
kan dömas, utgöra i det germanska Europa de dödfödde
vid pass 30 af hvarje tusental födda, eller möjligen
något däröfver. I det romanska Europa stiger siffran
troligen till omkr. 40. Från Öst-Europa uppgifvas
vida lägre tal, men de äro säkerligen ofullständiga. I
Sverige och Finland äro 26 pro mille af de födde utan
lif vid födelsen, i Norge och Danmark 24, i Tyskland
32, i västra Österrike 31, Schweiz 35, Italien 41,
Nederländerna 43, Belgien 45 och Frankrike 46; de
fyra sista talen äro dock förmodligen något för högt
uppgifna. En undantagsställning intager Japan, med
ända till 89 dödfödda bland 1,000, alltså nästan hvart
tionde barn. Frekvensen af dödfödda är betydligt högre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>