- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1227-1228

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödlighet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För årtiondet 1891—1900 hafva i Sverige vunnits
följande tal för män och för kvinnor, dels å
landsbygden, dels i Stockholm; medellifslängden
utgjorde:
Vid Landsbygden. Stockholm.
Män. Kvinnor. Män. Kvinnor.
0 år ..........52,77 54,35 38,90 46,87
5 » ..........57,44 57,95 48,96 57,30
20 » ..........46,02 46,77 37,61 46,40
50 » ..........22,98 24,09 17,95 23,19
70 » ..........9,44 10,05 8,06 9,90

Ett gossebarn i Stockholm har alltså vid födelsen
utsikt att få lefva i 39 år, men ett gossebarn på
landet nära 53 år. För flickorna äro talen 47 år i
Stockholm och 54 år på landet. Vid tjugu års ålder
har en man på landet ytterligare 46 år kvar att lefva,
en kvinna på landet 47 år, en stockholmska 46 år, men
en stockholmare ej fullt 38; o. s. v. — Differenserna
mellan olika civilstånd, samhällsklasser och yrken
äro berörda redan i det föregående.

Litt.: Den officiella befolkningsstatistiken
för Sverige (särskildt årg. 1890, 3:e afd. samt
bihanget till 1:a afdelningen), den officiella
befolkningsstatistiken för Norge, England och
Tyska riket, H. Westergaards "Mortalität und
morbilität" (2:a uppl., 1902), broschyrer i
Sverige af E. Almquist, K. Linroth, C. Wallis,
G. Sundbärg (bl. a. "Dödstalen såsom kulturmätare",
i "Nationalek. för:s förhandl.", 1895),
o. s. v. Särskildt beträffande dödlighets- och
lifslängdstabeller och hithörande frågor hänvisas
till redan här ofvan (sp. 1226) nämnda författare
samt till art. Lifförsäkring.
G. S—g.

Dödlighetstabeller, statist. Se Dödlighet,
sp. 1225—26.

Död löpning (eng. dead heat), sportv., inträffar,
när två eller flera hästar under kapplöpning samtidigt
passera målet, så att domaren icke kan afgöra, hvilken
som är segrare. Det står i så fall de täflande fritt
att antingen samma dag göra om löpningen eller
dela priset. Löpes död löpning om andra priset,
så skall detta jämte det för den tredje hästen
bestämda beloppet delas af de hästar, som löpt den
döda löpningen. Vid död löpning om hederspris afgör
kapplöpningsföreningens styrelse genom lottdragning,
hvem det skall tillfalla, om icke intressenterna
kunna på annat sätt därom enas.
B. C—m.

Död mans hand. 1. Zool. Se Alcyonium. — 2. Jur. Se
Amortisation och Mainmorte.

Dödmogen, landtbr., säges säd vara, när förbindelsen
mellan kornen och axet afvissnat, så att de förra
lätt urfalla. Se Dråsa.
H. J. Dft.

Död punkt, mek. Se Punkt.

Död räkning, sjöv. Se Bestick.

Dödsattest l. Dödsbevis kallas det intyg, som vid
en persons död utfärdas rörande dödsorsaken. I en
kung. af 4 nov. 1859 meddelade K. M:t, i samband med
att vårt statistiska ämbetsverk omorganiserades, vissa
föreskrifter angående uppgifter, som borde ingå i
rikets officiella statistik, hvarvid bl. a. stadgades,
att hvarje praktiserande läkare i riket, antingen
han var i tjänst anställd eller icke, skulle, när
någon aflidit, som han i dess sista sjukdom vårdat,
ofördröjligen och kostnadsfritt meddela intyg öfver
dödsorsaken. Samma stadgande eger alltjämt gällande
kraft. Hvad angår barnaföderskor och nyfödda barn,
som icke åtnjutit läkarbiträde, kan nämnda intyg
ersättas af examinerad barnmorskas
skriftliga uppgift. I städerna skola dödsattester
utfärdas för alla aflidna, hvarför det särskildt
åligger stads- och stadsdistriktsläkare att vid
dödsfall af sjukdom, under hvilken läkartillsyn ej
åtnjutits, å ort och ställe, som vederbör, företaga
sådan undersökning om sjukdomsförloppet och besiktning
å liket, som för dödsorsakens utrönande erfordras,
samt därefter afgifva dödsattest. Det af läkaren
utfärdade intyget skall af stärbhuset företes inför
vederbörande prästman, hvilken på grund af detsamma
har att i församlingens dödbok göra anteckning om
dödsorsaken. Af församlingarnas dödböcker, aflämnas
slutligen hvarje år noggranna afskrifter till
Statistiska centralbyrån, där de bilda grundvalen
för den officiella statistiken öfver dödligheten och
dödsorsakerna i riket.

De för ifrågavarande uppgifter nödiga formulären jämte
föreskrifter och anvisningar rörande deras begagnande
utfärdas af Medicinalstyrelsen. Senaste cirkuläret
i detta afseende är af 9 dec. 1891 och innehåller,
utom formuläret till dödsattester, äfven en bestämd
nomenklatur till ledning vid dödsorsakernas benämning,
hvilken nomenklatur ansetts erforderlig för vinnande
af likformighet i de statistiska uppgifterna. Utom
dödsorsaken skall i attesten angifvas den aflidnes
ålder, civilstånd, samhällsställning och bostad
äfvensom tidpunkten för dödsfallet. Härigenom
blifva dödsattesterna icke blott af betydelse för
statistiken samt för studiet af allmänna hygienen
och andra sociala frågor, utan de kunna äfven i
många fall blifva till nytta såsom bevismedel vid
rättegångar, i arfsprocesser o. s. v., där icke
fråga är om sådana rättsmedicinska fall, att laga
undersökning till dödsorsakens utrönande påkallas. Ett
oeftergifligt villkor för att dödsattest skall ega
vitsord inför domstol är dock, att densamma blifvit
utfärdad af därtill berättigad person, d. v. s. af
svensk legitimerad läkare; under andra förhållanden
saknar dödsattesten all juridisk betydelse.
R. W.

Dödsbevis. Se Dödsattest.

Dödsbo (Stärbhus). Se Arfskifte och Bouppteckning.

Dödsboken, benämning på en gammalegyptisk religiös
urkund, hvars källor delvis gå tillbaka ända till
de äldsta dynastiernas tid. Under århundradenas lopp
hafva urtexterna småningom förändrats och utvidgats
genom tillägg af nya kapitel och infogande af mer
eller mindre omständliga kommentarer (man antager
en serie af tre sådana), och därjämte hafva tidtals
yppats störande afbrott i traditionen, hvilket haft
till följd, att Dödsboken, i det skick de yngsta
dynastierna lämnat densamma, fått ett för oss nära
nog helt och hållet ofattbart innehåll. Som denna
urkund likväl utan tvifvel är den viktigaste källan
för kännedomen om egypternas religiösa åskådning,
har man sökt att, så vidt görligt, föra texterna så
långt som möjligt tillbaka mot urkällan. Också har,
på uppdrag af preussiska kultusministeriet och af
vetenskapsakademien i Berlin, en stor Dödsboksupplaga
("Das ägyptische todtenbuch d. 18.—20. dynastie", 2
bd), med plan i nu antydda syftning, 1886 utgifvits af
den schweiziske egyptologen Ed. Naville. — Dödsboken
utgöres af en samling böner, hvilka tänktes lagda i
den dödes mun och voro ämnade att af honom reciteras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:59:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free