- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1285-1286

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ebonit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ecchellensis, Abraham, lärd maronit, d. 1664, erhöll
doktorsgraden i Rom och undervisade där i arabiska
och syriska. Han efterlämnade viktiga arbeten om det
syriska språket, arabernas filosofi samt den kyrkliga
historien och bibliografien. Af största betydelse är
hans Chronicon orientale (1653; 2:a uppl. 1685).

Ecchondrosis (af grek. ek, ur, af, och chondros,
brosk), brosksvulst. Se Tumör.

Eccles [eklṡ], stad i engelska grefsk. Lancaster vid
Manchesterkanalen, 6,5 km. v. om Manchester. 34,369
inv. (1901) tills. med Boston on Irwell och andra
förstäder. Bomullsindustri.

Ecclesall Bierlow [e’klṡål bī’əlå͡u], industridistrikt
i West riding af engelska grefsk. York, s. v. om
Sheffield. 97,197 inv. (1901).

Ecclesfield [e’klṡfīld], nordlig förstad till
Sheffield i West riding af engelska grefsk. York, 8
km. n. ö. om Sheffield. 34,153 inv. (1901). Fabriker
för stålvaror, linne och papper.

Ecclesia, lat. (grek. ekklesia, af ekkalein,
utkalla, utvälja), folkförsamling; de kristnes
samfund, kyrka. — E. invisibilis, den osynliga
kyrkan. — E. militans, den stridande kyrkan. —
E. pressa, den förtryckta kyrkan. — E. regnans,
den härskande kyrkan. — E. triumphans, den
triumferande (segrande) kyrkan. — E. visibilis,
den synliga kyrkan. Jfr Kyrka.

Ecclesia, lat. (kyrka), konsth., personifikationen
af den kristna kyrkan, förekommer jämte sitt
motstycke synagoga, judendomens personifikation, ofta
i medeltidens konst. Båda framställas som krönta
drottningar. Den förras attribut är en
korsformigt afslutad lans och en kalk, den senares
en bindel för ögonen, en sönderbruten lans och
eventuellt lagens taflor. Stundom synes kronan
falla från hennes hufvud, ibland ledsagas hon af en
bock, symboliserande det judiska offret, i motsats
mot den kristna offersymbolen, kalken. I konsten
uppträda personifikationerna först i miniatyrer
och på elfenbensreliefer under 800-talet och då
i samband med korsfästelseframställningar. Den
kyrkliga stenskulpturen under 1200-talet i Tyskland
och Frankrike har gifvit de monumentalaste ecclesia-
och synagogatyperna, så t. ex. på domen i Bamberg och
münstern i Strassburg (fig. 1). Efter renässansen
förekommer paret endast undantagsvis. Allegorien
anses ha sitt ursprung i en pseudo-augustinsk dialog,
"Grälet mellan kyrka och synagoga", och uppträder
f. ö. inom medeltidens litteratur mycket ofta i
mysteriet och fastlagsspelet. Bilder af ecclesia
och synagoga förekomma talrikast i de trakter, där
antisemitismen varit starkast. På Sveriges fastland,
där veterligen inga judar och följaktligen ingen
antisemitism funnos under medeltiden, äro dylika
framställningar mycket sällsynta; hittills är också
blott ett exemplar kändt (fig. 2), "synagoga" på
Uppsala domkyrkas södra portal. (Pendangen ecclesia är
förkommen.) På Gottland är motivet dock iakttaget på
två ställen. Se J. Roosval, "Minnen från medeltidens
antisemitism" (i "Kult och konst", 2:a årg., h. 3,
1906), och Paul Weber, "Geistliches schauspiel und
kirchliche kunst" (1894). Jfr äfven Judesuggan.
J. R.
illustration placeholder
Fig. 1. Ecclesia på Strassburgs münster.

illustration placeholder
Fig. 2. Synagoga på Uppsala domkyrka.


Ecclesiastes, lat. (grek. ekklesiastes; se Ecclesia),
predikare. Se Predikarboken.

Ecclesiasticus (med underförstådt liber, bok),
det latinska namnet på Jesu Syraks bok.

Eccoprotica l. Eckoprotica (af grek. ek, ur, och
kopros, exkrementer), med. farm., lindrigt verkande
afföringsmedel, såsom manna, svafvel, feta oljor.

Eccremocarpus R. et P., bot., växtsläkte af
fam. Bignoniaceæ med tre arter, inhemska i Peru
och Chile. I trädgårdar odlas ofta E. scaber R. et
P. (Calampelis scaber), som är en vacker klättrande
buske med parbladiga blad och röda, rörformiga blommor
i rika klasar.
G. L—m.

Ecgberth, angelsaxisk konung. Se Egbert.

Echague [etʃāgve], Rafael, markis del Serallo,
spansk general, f. 1815 i San Sebastian,
d. 1887 i Madrid, deltog uti inbördeskriget 1833 och
stod därunder på cristinos’ sida, slöt sig sedermera
till hofsamhetspartiet ("moderados") och trädde i
ett nära förhållande till O’Donnell, deltog 1854 i
det uppror mot hofvet och de reaktionäre, hvilket
slutade med, att Espartero blef konseljpresident,
utmärkte sig 1859—60 som general i kriget mot Marokko
(särskildt i slaget vid Tetuan 1860) och förde 1873—74
vid flera tillfällen befäl mot carlisterna.

Échalote [eʃalå’t], fr., bot. Se Löksläktet.

Échancrure [eʃãkrȳr], fr. (af lat. cancer, kräfta),
utfrätning, rund urholkning, utskärning; fortif.,
nedskärning i en vall, särskildt den smala gången
mellan en tvärvall i betäckta vägen och fältvallens
innersluttning.
L. W:son M.

Échange [eʃã’ʃ], fr., byte, utbyte; växel.

Échantillon [eʃãtijå’], proflapp, profbit, modell,
mönster.

Échappade [eʃapa’d], fr. (af échapper,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0693.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free