Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ecklesiastikverket i Lappmarken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utnämnd direktör. Eleverna förplikta sig till en
minst tioårig lärarverksamhet efter utträdet. 108
elever åtnjuta fri bostad och fritt underhåll inom
skolan. Kursen är treårig, och undervisningen är delad
på 2 sektioner, en historisk-filosofisk (section
des lettres) och en matematisk-naturvetenskaplig
(section des sciences). Anstalten utbildar lärare
för elementarläroverken och universiteten. Vissa
föreläsningar i Sorbonne, Collège de France och
École pratique des hautes études böra åhöras af École
normales lärjungar. — I Sèvres (dep. Seine-et-Oise)
finnes ett högre lärarinneseminarium, École
normale supérieure d’enseignement secondaire pour
les jeunes filles, som stiftades 1881. Äfven här
åtnjuta lärjungarna fri kost och undervisning under
tre år. Anstalten utbildar, såsom namnet angifver,
lärarinnor för (högre) flickskolor.
École polytechnique [ekå’l pålitekni’k], en berömd
läroanstalt i Paris. Se Polytekniska skolor.
École pratique des hautes études [ekå’l prati’k dä
åtṡety’d], fr., "praktisk skola för högre studier",
namn på en i Sorbonne i Paris befintlig högskola, som
är ett komplex af historisk-filologiska seminarier
och matematisk-naturvetenskapliga institut samt
har till uppgift att medelst praktiska öfningar
utfylla den teoretiska undervisning, som meddelas
i form af akademiska föreläsningar. Högskolan
har för sin uppkomst att tacka initiativ (1868)
af undervisningsministern Duruy. Högskolan består
af 5 sektioner: en för matematik, en för fysik
och kemi, en för botanik, zoologi, geologi och de
fysiologiska vetenskapsgrenarna, en för filologi,
arkeologi och historia samt (sedan 1885) en för
religionsvetenskaperna.
Economiser [ikå’nəma͡iṡe], eng. (eg. "sparare"), är
en af rökgaser från en eldstad omspolad apparat,
hvari det med rökgaserna afgående värmet utnyttjas
till uppvärmning af cirkulerande vatten. Apparaten
består vanligen af ett system af rör med omkr. 100
mm. inre diameter och anordnade bredvid hvarandra i
rader om 6—10 rör. De olika raderna placeras efter
hvarandra i en eller flera grupper. Inom hvarje
rad stå rören upptill och nedtill i förbindelse med
samlingslådor. Vid apparater af äldre konstruktion
inleddes vattnet nedtill och steg samtidigt upp
genom alla rören, medan rökgaserna passerade raderna
utomkring. Bättre effekt erhölls med de nyare
anordningarna af rören, där vattnet genomströmmar
desamma enligt motströmsprincipen, d. v. s. vattnet
ledes förmedelst förbindningsrör från rad till rad mot
rökgasernas rörelseriktning. Därvid strömmar vattnet
inom hvarje särskild rad eller grupp vanligen nedifrån
och uppåt, hvarefter det följer förbindningsröret
mellan en öfre och en undre samlingslåda, tillhörande
resp. 2 på hvarandra följande rader eller grupper
i motsatt riktning. För aflägsnande af sotet äro
samtliga rör merendels försedda med skrapor, hvilka
sammanhållas af skrapbärare, en för hvarje rad,
hvilka bärare två och två uppbäras af kättingar,
gående öfver kättinghjul, ett för hvarje grupp. Genom
en kugghjulsutväxling erhålla skraporna en upp-
och nedgående rörelse. Vid ångpanneanläggningar
tjänar economisern till att förvärma matarvattnet,
hvarigenom kolåtgången oftast minskas med 8—15
proc. Vid starkt forcerande eller i afseende på
eldningen mindre väl skötta pannor, där rökgaserna, sedan de
lämnat eldytan, föra med sig ända till 20—30 proc. af
det å rosten frigjorda värmet, äro economisers
af synnerligen stor nytta. Förutom kolbesparingen
kan man i sådana fall äfven räkna med en delvis
s. k. aflastning af själfva pannan, i det att genom
densammas eldyta numera så mycket mindre
värme behöfver tillföras hvarje kg. inmatadt
vatten, som detsamma upptagit under sin gång
genom economisern. Dessutom förebyggas större
temperaturvariationer inom pannans vattenmassa,
hvarigenom pannan skonas för svårare formförändringar
med åtföljande läckor i växlar och skarfvar. De
båda senare omständigheterna ha visat sig inverka
i hög grad på pannans varaktighet. Men äfven vid
normal ångpannedrift kan en economiser medföra
nytta, ty äfven om en panna är aldrig så litet
ansträngd, lämna rökgaserna ändock alltid densamma
i gynnsammaste fall med en temperatur af omkr. 220°
C. Då matarvattnet vanligen har en temperatur af
endast 20—50°, finnes alltså äfven i sådana fall en
afsevärd värmemängd att tillgodogöra. Economisern har
funnit stor användning jämväl för hetvattensberedning
inom bryggeriindustrien.
E. R—r.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
