Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edinburgh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
E:s hamnstäder, medräknas, till 418,054. Det har stora
brännerier och bryggerier samt boktryckerier, men är
dock hvarken någon egentlig industristad eller
handelsstad, utan har sin betydelse hufvudsakligen
såsom centrum för Skottlands litterära, vetenskapliga
och konstnärliga lif. Bland undervisningsanstalterna
märkes främst det 1582 af Jakob VI grundlagda
universitetet. Dess nuv. byggnad uppfördes 1789—1828
och omsluter en stor fyrkantig gård. För den medicinska
fakulteten, som bildades 1726 och åtnjuter stort
anseende, byggdes 1874—83 ett särskildt palats.
Vid universitetet, som består af 6
fakulteter (äfven musik), funnos 1905 51 professorer
och 46 "lecturers" samt 3,244 studenter (äfven
kvinnor). Det har ett bibliotek (grundadt 1580)
på 225,000 band och 7,000 handskrifter samt museum,
botanisk trädgård jämte magnetiskt observatorium och
akvarium (n. om E. på andra sidan Leith). Ett äldre
astronomiskt observatorium finnes på Calton hill,
ett nyare på Blackford hill, s. om staden. Andra
högre läroanstalter äro den 1519 grundade High
school (urspr. stadens borgarskola, afsedd blott
för klassiska studier, nu moderniserad), vid foten
af Calton hill, den 1823 inrättade E. academy samt
de genom fonder under förvaltning af Heriot trust
och Merchant company upprätthållna läroanstalterna
Heriot-Watt college, Heriot technical school, George
Watson’s college, Stewart’s college samt Queen street
college och George square ladies’ college. Viktiga äro
äfven fackskolorna, såsom Royal college of surgeons
(1505), Royal college of physicians (1681), Royal
veterinary college (1823), Faculty of actuaries
(stift. 1856 som vetenskaplig föreningspunkt för
lifförsäkringstjänstemän och examensanstalt). New
college är predikantskola för skotska frikyrkan,
och äfven de unerade presbyterianerna hafva i E. ett
teol. seminarium. Af bibliotek märkas The Advocates’
library, Skottlands största bibliotek (517,000 bd),
bildadt 1680, och Signet library (100,000 bd),
bildadt 1755, samt det 1887 grundade Public library
(163,000 bd). I Royal institutions byggnad finnes
ett skulpturgalleri, i nationalgalleriet taflor af
äldre och nyare mästare och i Museum of science and
art en ständig industriutställning samt samlingar i
mineralogi, paleontologi och geologi, ett modernt
porträttgalleri samt årliga konstutställningar af
Royal scottish academy och Society of arts. Bland
vetenskapliga sällskap äro att nämna Royal society
(stiftadt 1783), med två sektioner: en fysikalisk och
en litterär, Society of antiquaries (stiftadt 1780),
Royal physical society (st. 1771), E. geological
society (st. 1834) och Royal scottish geographical
society (st. 1884). De förnämsta i E. utkommande
tidningar äro: "The scotsman", "Evening news" och
"Evening dispatch" och bland tidskrifter "Blackwood’s
magazine". Den berömda "Edinburgh review" utges nu
i London.
E:s förvaltning handhafves af ett stadsråd (50
medlemmar), som består af en lordprovost, 7 bailies,
en dean of guild (föreståndare för de 8 ännu bestående
gillena, som dock numera arbeta endast för välgörande
ändamål), en kassaförvaltare, en convener of trades,
7 polisdomare och 32 rådmän. E. har en 1674 anlagd
och sedermera flera gånger utvidgad vattenledning och
talrika spårvägslinjer, som egas af staden, samt fyra
järnvägsstationer. I omedelbar närhet till E. ligga
Granton och Leith,
dess båda viktigaste hamnplatser, samt Portobello. E:s
namn härledes från Edvin (se denne), konung af
Northumberland; redan i 10:e årh. omtalas E. som
en kunglig borg; omkr. midten af 1100-talet
fick det stadsrättigheter, 1215 hölls där det
första parlamentet, men först sedan det 1437 af
Stuartarna valts till residens, fick det någon större
betydelse. 1530 nedbrann det nästan till grunden, det
som fanns kvar — med undantag af slottet, kapellet
vid Holyrood och S:t Giles-kyrkan — förstördes
1542, när det eröfrades af earlen af Hertford. Det
eröfrades 1639 af covenanters och 1650 af Cromwell;
1745 föll det i händerna på den yngre pretendenten.
J. F. N.
Edinburgh [e’dinbrə l. e’dinbərə], hertig af, titel,
som från 1866 bars af drottning Viktorias andre son,
Alfred, 1893—1900 storhertig af Sachsen-Koburg och
Gotha. Se Alfred (Ernst Albert).
Edinburgh review [e’dinbrə l. e’dnbərə rivjō], en
engelsk kvartalsskrift, hvilken uppsattes i Edinburgh
1802 af Sydney Smith, Jeffrey (som redigerade den
till 1829) och Brougham m. fl., men nu utkommer i
London. Den vann genast stor framgång och var länge
whigpartiets förnämsta organ. Af missnöje med dess
politiska hållning uppsatte Walter Scott, som under
6 år var medarbetare, 1809 den mäktigt rivaliserande
torytidskriften "Quarterly review". En snillrik
medarbetare var Brougham (se denne), och Sydney Smiths
artiklar i sociala och politiska frågor (1802—28)
höra till det förnämsta i sin art. Från 1825 till in
på 1840-talet var Macaulay med sina "essays" den mest
glänsande medarbetaren. Äfven Malthus och J. St. Mill
lämnade bidrag. Ingen engelsk tidskrift har utöfvat
så stort inflytande som "Edinburgh review" egde under
sin makts dagar, till midten af 1800-talet. Den står
nu i de liberale unionisternas läger. Henry Reeve var
dess redaktör 1855—95 och efterträddes af den nuv.,
Arthur Elliot.
Edinger, Ludwig, tysk anatom, f. 1855 i Worms,
med. doktor 1876, direktör för Senckenbergska
neurologiska institutet i Frankfurt a. M.,
har utgifvit flera värdefulla undersökningar
öfver byggnaden af det centrala nervsystemet hos
ryggradsdjuren. Mest bekant är hans
Vorlesungen über dem bau der nervösen zentralorgane
des menschen und der tiere (7:e uppl. 1904).
L—e.
Edingtonit, miner., en tetragonal zeolitart
af sammansättningen H4 Ba Al2 Si3 O12.
A. Hng.
Edinol, kem. fotogr., en fotografisk framkallare, som
utgöres af amido-oxybenzylalkoholens saltsyrade salt,
ett i vatten lättlösligt, gulhvitt, kristalliniskt
pulver, som tillsammans med natriumsulfit och
kolsyradt eller kaustikt alkali användes i
fotografier såsom framkallare för bromsilfver-,
klorsilfver- och klorbromsilfverbilder.
J. Htzg.
Edison [e’disən], Thomas Alva, amerikansk ingenjör
och uppfinnare, f. 11 febr. 1847 i Milan, Ohio,
Förenta staterna, är på fädernet af holländsk,
på mödernet af skotsk härkomst. Sin enda bokliga
uppfostran under barnaåren erhöll han af sin mor, som
väckte och uppmuntrade hans kunskapsbegär. Vid 12 års
ålder började han sin bana som tidningsförsäljare på
Grand Trunk-järnvägen, där man äfven upplät plats åt
honom i en vagnfinka att trycka ock utgifva en egen
tidning och uppsätta ett litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
