Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edinburgh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kemiskt laboratorium. Sin vidare bokliga utbildning
inhämtade han på de offentliga biblioteken. 15
år gammal, erhöll han tillfälle att lära sig
telegrafera, och under de närmaste 5 åren var han
telegrafist på ett stort antal platser i Förenta
staterna och Canada. Han anställdes som ingenjör 1868
hos Western union telegraph co., som uppmuntrade
hans experimentarbete, och 1869 hos The Laws gold
report co. Under tiden egnade han sig åt ett flitigt
experiment- och uppfinnararbete inom telegrafien,
som resulterade i åtskilliga förbättringar och
uppfinningar af stor betydelse för den dåtida
utvecklingen af detta nya område.
Den viktigaste af dessa var utarbetandet (1869) af duplex- och
(1874) kvadruplexsystemet, enligt hvilket senare
två telegram samtidigt kunna afsändas i hvardera
riktningen af en och samma linje. 1873 erhöll
E. den första nämnvärda ekonomiska uppmuntran för
sina arbeten, då han för en förbättrad typtelegraf
för börsnoteringar erhöll 40,000 dollars. Härför
uppsatte han laboratorium och mekanisk verkstad i
Newark, New Jersey, hvarifrån han snart flyttade
till Menlo Park. E. fortsatte där sina arbeten inom
telegrafien och utarbetade sextuplexsystemet; han
egnade sig därefter, sedan Bell uppfunnit telefonen,
åt detta område och utarbetade bl. a. (1877)
den första praktiskt användbara kolmikrofonen, som
kompletterade Bell-telefonen och bidrog till densammas
segertåg. Under dessa arbeten leddes han till en af
de originellaste af alla uppfinningar, fonografen
(1877), som upptecknar och återgifver artikulerade
ljud och hvilken han sedan oafbrutet förbättrat,
så att densamma blifvit af en synnerligen stor
kulturell och praktisk betydelse. Till denna period
hör äfven ett stort antal uppfinningar af mindre
praktiskt värde, såsom mimeografen, en apparat för
mångfaldigande af handskrifvelser, samt hans trådlösa
telegrafisystem (1878) för i gång varande järnvägståg,
hvarvid signaler fortplantades medelst elektriska
induktionsstöringar (jfr Marconis system). Vid
samma tid utarbetade han ett system för elektrisk
spårvägsdrift, enligt hvilket flera linjer
byggdes. 1879 började han sina arbeten på den
elektriska koltrådslampan (glödlampan), som redan
1880 efter ett intensivt arbete fullbordades och
erhöll den form, som den alltsedan dess i hufvudsak
bibehållit. 1882 anlades under E:s ledning den
första elektriska belysningsstationen (i New York
city), som gaf ström åt 2,000 lampor. Detta företag,
som genast var en teknisk och ekonomisk framgång,
innebar ett utomordentligt uppfinnararbete, då alla
därtill hörande detaljer, såsom dynamomaskin,
ledningssystem, kablar, instrumentering och
säkerhetsanordningar, blefvo af E. förbättrade
eller själfständigt utarbetade; vid denna station
användes treledarsystemet och en lampspänning af 110
volt. Elektriska glödlampsbelysningen vann genast en
oerhörd spridning i såväl Amerika som Europa; efter
uppfinnaren benämnes i Förenta staterna nästan hvarje
elektriskt belysningsbolag ortens Edison electric
co. De följande åren använde E. till förbättringar
på belysningsområdet, och under hans ledning anlades
fabriker för tillverkning af lampor och elektriska
maskiner. De största af dessa, Edison electric works
i Schenectady, New York, sammanslogos sedermera
med Thomson-Houston-verken i Lynn, Massachusetts,
till General electric co., Förenta staternas
största elektriska industriföretag. På grund af
sina ofvan anförda arbeten anses E. hafva mer än
någon annan bidragit till elektroteknikens snabba
utveckling inom Förenta staterna. 1886 flyttade
han till sina nuv. laboratorier och verkstäder i
Orange, New Jersey. 1887 uppfann han kinetoskopet
(kinematografen), som återgifver s. k. rörliga
bilder. Under 1890-talet egnade han sig åt
järnmalmsförädling i afsikt att tillgodogöra stora
förekomster af fattig järnmalm (15 à 18 proc. järn)
i Ogden, New Jersey. Efter flera års arbete och sedan
han därpå nedlagt större delen af sin förmögenhet
måste han uppgifva försöken. Hans därvid gjorda
erfarenheter och förbättringar hafva öfverlåtits till
Dunderland iron ore co. i Norge (1901). Samtidigt
utarbetade han förbättringar inom cementindustrien och
byggde 1903 en större cementfabrik i Stewartsville,
Pennsylvania, som arbetat med stor framgång. 1895
började han sina arbeten på elektriska ackumulatorn,
som ledde till sammanställandet och utarbetandet
af den alkaliska järn-nickelackumulatorn, hvilken
lofvar att blifva den närmaste framtidens ackumulator
för kommunikationsändamål. F. n. (1907) fortsätter
E. dessa arbeten och egnar sig åt ledandet af sin
fonograffabrik i Orange, som fullständigt behärskar
denna tillverkning inom Förenta staterna. 1906
utgingo därifrån i marknaden bl. a. omkr. 35
mill. fonografcylindrar. E. är medlem af ett stort
antal vetenskapliga och tekniska samfund i Amerika och
Europa. 1890 blef han led. af Svenska vet. akad.
J. O. R—s.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
