Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edomiternas land ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var storbritannisk: redan som ung prins hade han
verkat för Wales’ administrativa införlifvande med
det öfriga England, och sträfvandena att åvägabringa
en förening mellan England och Skottland upptogo
hela senare delen af hans regering. De upproriske
keltiske höfdingarna i Wales kufvades i flera blodiga
fälttåg (1277, 1282—83 och 1294—95). Den gamla skotska
konungaättens sista telning, Margareta, "flickan från
Norge", ville han förmäla med sin son och arftagare
för att därigenom åvägabringa rikenas förening,
men då dessa planer korsades genom hennes död 1290,
uppträdde han i kraft af sin länsherremyndighet som
skiljedomare mellan de skotske tronpretendenterna och
uttalade sig då (i Berwick 1292) för John Baliol,
hvilken som vasall svor honom trohet. Då denne,
begagnande sig af E:s trångmål till följd af tvister
med Filip IV af Frankrike, sökte frigöra sig från
länsförhållandet, inbröt E. 1296 i Skottland, segrade
vid Dunbar, förklarade Baliol afsatt och hemförde
honom som fånge. Skottarnas kamp för sitt oberoende
upptogs emellertid redan 1297 af William Wallace, som
först vann några framgångar, men slutligen 1305 blef
tillfångatagen och på E:s befallning afrättad. Den
skotska frihetsrörelsen fick omedelbart en ny
ledare i Robert Bruce, som 1306 förjagades af E.,
men s. å. återvände för att ånyo upptaga striden. På
marsch norrut för att tukta Bruce, afled E. i byn
Burgh-on-Sands 7 juli 1307. Hans första gemål hade
dött 1290, och han var sedan 1299 omgift med Filip
IV:s af Frankrike syster Margareta (f. omkr. 1282,
d. 1318). — E. var en god krigare, mindre dock
framstående som strateg än genom sin egen ridderliga
tapperhet. Hans inre politik gick ut på att samla
hela folket till konungens hjälp i arbetet för rikets
bästa, och äfven hans utrikespolitik kännetecknades,
långt mer än hans undersåtar insågo, af dess
storstiladt nationella riktlinjer. Jfr Stubbs, "The
early Plantagenets" (1876, 5:e uppl. 1886), Tout,
"Edward I" (i serien "Twelve english statesmen",
1888), och Jenks, "Edward Plantagenet, the english
Justinian" (i serien "Heroes of the nations", 1902).
2. Edvard II, den föregåendes fjärde son i hans
första gifte (med Eleonora af Kastilien), f. 25
apr. 1284 på slottet Carnarvon i Wales, kallades
E. af Carnarvon, till dess han 1301 fick titeln
earl af Chester och prins af Wales.
Hans äldre bröder hade dött i barnaåren, och 1307
efterträdde E. sin fader på tronen. Han var en rå och
obildad, nyckfull och dådlös man, i saknad af alla såväl
krigar- som regentegenskaper. Makten lämnade han åt
ovärdiga gunstlingar, först gaskognaren Piers Gaveston —
hvilken 1308 upphöjdes till earl af Cornwall,
flera gånger fördrefs af baronerna och till sist
mördades 1312 —, sedan till Hugh Despenser d. ä. och
dennes son af samma namn. E:s tvister med de öfver
gunstlingsväldet förtörnade baronerna ledde upprepade
gånger till blodiga fejder. Under tiden gick det
engelska öfverväldet öfver Skottland förloradt,
E. led 1314 ett förkrossande nederlag mot Robert
Bruce vid Bannockburn, och hans matta försök att
återupptaga striden slutade med ett 1323 på 13 år
afslutadt stillestånd. I sept. 1326 utbröt mot E. en
omfattande resning, ledd af hans gemål, Filip IV:s
dotter, Isabella af Frankrike, hvilken han äktat
1308. De båda Despenser afrättades, och E.
själf togs i nov. s. å. till fånga, afsattes i
jan. 1327 och blef 21 sept. s. å. barbariskt aflifvad
på Berkeley castle. Jfr Stubbs, "Chronicles of the
reign of E. I and E. II" (i "Rolls series", med
historisk inledning af utgifvaren, 2 bd, 1882—83) och
"The early Plantagenets" (1876, 5:e uppl. 1886).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
