- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1455-1456

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egna hem, socialvet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alltför ofta, att dessa på spekulation tillkomna
egnahemssamhällen äro ytterst otillfredsställande ur
sanitär och estetisk synpunkt. I ändamål att förhindra
uppkomsten af dylika samhällen har riksdagen hos
K. M:t begärt framläggande af förslag till en sådan
lagstiftning, som kan förhindra tomtförsäljning, innan
en fullständig regleringsplan blifvit uppgjord och
godkänd af myndigheterna. På många ställen i vårt land
ha egna hem tillkommit genom arbetsgifvarnas medverkan
därigenom, att dessa utarrenderat eller försålt jord
eller lämnat byggnadslån. Utmärkta egna-hemssamhällen
ha på detta sätt uppstått vid Huskvarna i Småland, vid
Höganäs och Limhamn i Skåne m. fl. industriella orter
(jfr Arbetarbostäder, sp. 1320—23). Sommaren 1906
bildades Stora Kopparbergs bergslags bostadsaktiebolag
för att skaffa grufbolagets arbetare egna hem i för
ändamålet särskildt afsedda villastäder. I Skåne
ha sparbankerna väsentligt bidragit till frågans
lösning genom att lämna byggnadslån. Genom enskilda
personer eller allmännyttiga företag ha flera
egna-hemssamhällen uppstått. Så vid Strömslund
nära Trollhättan samt vid Dufbo och Solhem nära
Stockholm. De sistnämnda kolonierna ha uppkommit genom
bolagets Hem på landet verksamhet, hvilken kan tjäna
som ett godt mönster.

Det fördelaktigaste sättet för frågans lösning torde
vara att bilda föreningar. Sådana finnas af flera
olika slag, i såväl vårt land som utlandet. De äro
i hufvudsak af två slag: sådana, hvilkas ändamål är
att lämna medlemmarna byggnadslån, och sådana, som
själfva uppföra bostäderna. De förra kommo först
till stånd och äro särskildt talrika i England,
där de dock alltmer antagit karaktären af folkbanker.
De senare, som haft sin största utbredning i
Tyskland, ha antingen förskaffat medlemmarna hem i
egentlig mening eller ock uppfört större bostadshus,
i hvilka medlemmarna erhålla hyreslägenheter. I
Danmark finnas många bostadsföreningar. Mest bekant
är Arbeidernes byggeforening i Köpenhamn, bildad
1865, som uppfört omkr. 1,200 egna hem, uppgående
till ett värde af omkr. 10 mill. kronor (se vidare
Arbetarbostäder, sp. 1315 ff.). Under senare år
har ett 20-tal smärre bostadsföreningar uppstått,
hvilka utanför hufvudstaden uppfört synnerligen
tilltalande villakolonier. Äfven i Sverige finnas
bostadsföreningar af mycket växlande karaktär. Sålunda
uppstod i Stockholm på 1870—80-talen, på grund af
rådande bostadsbrist, ett antal bostadsföreningar,
hvilka i slutet på 1880-talet hade ett sammanlagdt
taxeringsvärde af 10 mill. kr. Dessa föreningar
uppförde större bostadshus, som sedan öfvertogos af
byggnadsföreningar, hvilkas medlemmar innehade hvar
sin lägenhet. Resultatet af denna verksamhet var
ej tillfredsställande. Enligt då gällande lag var
delegarrätten gemensam för alla medlemmar, hvilket
medförde stora olägenheter; afbetalningarna för
lägenheterna voro ock alltför dryga, hvarför många
egare måste sälja dem. Detta hade till följd, att
byggnadsverksamheten afstannade. På senaste tiden har
en ny egna-hemsverksamhet uppstått i hufvudstaden,
åsyftande att skapa hem i egentlig mening åt
medlemmarna. I Göteborg har egna-hemsverksamheten
genom kommunens och enskilda personers medverkan
vunnit rätt stor omfattning (jfr Arbetarbostäder,
sp. 1316). I flera smärre städer, såsom Västerås,
ha egna-hemsföreningar, åsyftande inköp af tomter, verkat, och
på Östergötlands landsbygd har sedan 1889 funnits
en egna-hemsförening, som i och utanför ett flertal
städer uppfört egna hem. Vid tillträde af egendom
betalas 1/10 af värdet, hvarefter amorteringen uppgår
till 2—3 proc.

Egna-hemsfrågans lösning kan väsentligt främjas genom
kommunens och statens mellankomst. Kommunen kan
framför allt genom anordnande af goda kommunikationer
underlätta de egna hemmens förläggande till
landsbygden i städernas närhet. Vidare kan
kommunen genom tillhandahållande af tomter
till billigt pris möjliggöra de egna hemmens
tillkomst. Erfarenheten, särskildt från Göteborg,
har dock visat, att det är förenadt med stor risk
att inom de större städernas område lämna kommunal
hjälp till egna hem, ty genom tomtprisens stegring
uppstår lätt spekulation. Fördelaktigare vore
att där begagna sig af den föreslagna rätten att
på vissa villkor på lång tid upplåta tomter till
egna hem. (I Stockholm är frågan om användningen
af stadens nyligen från landet förvärfvade mark för
egna hem under utredning liksom frågan om en stadens
egna-hemslånerörelse.) Slutligen kan kommunen genom
byggnadslån möjliggöra egna-hemssträfvanden äfven
för de mindre bemedlade. Staten kan äfven på detta
sätt verksamt främja frågans lösning samt kan
i öfrigt genom lättnader i byggnadsordningen,
för de mindre husen så att säga premiera
egna-hemsverksamheten. Egna-hemsfrågan har också varit
föremål för de svenska statsmakternas omtanke. På
grund af en riksdagens skrifvelse 1899 tillsatte
K. M:t 13 maj s. å. den s. k. "egna-hemskommittén",
som 22 juni 1901 afgaf ett utlåtande, hvari den
föreslog att befordra egna-hemsrörelsen genom statslån,
större frihet i jordafsöndringar och upplåtelse af
kronans mark, åtgärder, som äfven Kammarkollegium i
und. utlåtande 1902 tillstyrkte. En kraftig yttring
af statens intresse äro de försträckningar, som
den under namn af egna-hemslån genom förmedling af
hushållningssällskap eller för ändamålet särskildt
bildade aktiebolag och föreningar lämnar mindre
bemedlade arbetare för att bereda dem tillfälle att på
landet förvärfva egna hem. Dylikt lån må ej tilldelas
annan än svensk medborgare, man eller kvinna, som
eger god frejd, är känd för sparsamhet, nykterhet och
hedrande vandel samt hufvudsakligen af kroppsarbete
har sin utkomst. Lånen, som i regel icke utlämnas
till den, som är under 25 eller öfver 50 år gammal,
utgå, då fråga är om jordbrukslägenhet, med högst
fem sjättedelar och, då fråga är om bostadslägenhet,
med högst tre fjärdedelar af värdet å lägenheten
med därå befintliga eller till uppförande afsedda
byggnader. Egna-hemslån utlämnas dock ej, om detta
värde öfverstiger 6,000 kr. för jordbrukslägenhet
och 4,000 kronor för bostadslägenhet. (Allmänna
villkor och bestämmelser rörande egna-hemslån finnas
sammanförda i k. kung. 17 juni 1904 och 11 maj 1906.)

Hvad slutligen angår de egna hemmens uppförande och
anordning, må i detta afseende hänvisas till den äfven
på svenska rikhaltiga litteraturen i ämnet. Så mycket
må sägas, att idealet, hvartill man bör sträfva, är
enfamiljshus (hus inrymmande blott ett kök). Men om
detta ej kan realiseras, kan man uppföra dubbelhus
(två hus byggda intill hvarandra i tomtgränsen,
se fig. i art. Arbetarbostäder,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0780.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free