- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1459-1460

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egrenermarskin - Egressy, Gábor - Egrett. Se Aigrette. - Egripo. Se Euripos. - Eguilaz y Eguilaz, Luis de - Egypten - Egypten. Läge, gränser, storlek.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upplägges här på bordet J och nedskjutes mot valsen
A, som är beklädd med buffelskinn, hvilket drager
åt sig fibrerna, under det att frön och kapseldelar
kvarhållas af den mot valsen anliggande knifven B.
En eller två nedifrån rörliga knifvar F,
K
afslita ströpartiklarna och låta dem nedfalla
genom gallret T, medan bomullsfibrerna medfölja
valsen till maskinens yttersida, där de nedfalla och
uppsamlas. Fig. 2 visar en amerikansk s. k. saw gin,
egande en mängd runda sågklingor A, uppsatta med små
mellanrum på en eller två axlar. Emellan sågklingorna äro
inpassade böjda järnstänger B, som tillsammans
bilda ett tätt galler, genom hvilket ströet ej kan
framkomma. Bomullsfibrerna, som medfölja sågbladen,
aflägsnas från dessa medelst borstvalsen C och sugas
af en luftström ut från maskinen. Ströet nedfaller
genom gallret D. De smärre ströpartiklar, som trots
egreneringen medfölja bomullen, borttagas
sedermera i spinnerierna medelst rens-
och kardmaskiner af olika slag (se
Bomullsindustri och Spinning).
G. A. W.
illustration placeholder
Fig. 1. Macarthys valsegrenermaskin.

illustration placeholder
Fig. 2. Amerikansk sågegrenermaskin.


Egressy [e’greʃi], Gábor, ungersk skådespelare,
f. 1807 i komitatet Borsod, d. 1866 i Budapest,
anställdes 1837 vid den nya nationalteatern i Budapest
och utmärkte sig särskildt i Shakspereroller (Hamlet,
Othello, Lear, Henrik VIII
m. fl.) i afseende
på uppfattning, diktion och liffull gestaltning. I
revolutionen 1848—49 deltog han verksamt och
hårdhändt, hvarför han därefter i fem år måste vistas
i landsflykt. E. öfversatte själf Shaksperes stycken
på ungerska och skref en handbok i skådespelarkonst
(1866). — Hans broder, Benjamin E., f. 1813, d. 1851,
likaledes anställd vid nationalteatern, komponerade
flera hundra världsliga och andliga sånger och
körstycken, som genom melodiskt behag samt nationell
rytmik till stor del blifvit verkliga folkvisor.

Egrett. Se Aigrette.

Egripo. Se Euripos.

Eguilaz y Eguilaz [egi’lath i], Luis de,
spansk dramatisk författare, f. 1830 i Sanlúcar de
Barrameda, d. 1874 i Madrid, var under sin lifstid
mycket uppburen, men har efter sin död råkat i
oförtjänt glömska. Hans dramer äro underhållande,
bära prägel af allvarlig lifsuppfattning, men äro
understundom något sentimentala, som förklaras af
E:s sjuklighet och många sorger. E. debuterade
som kritiker 1852, och kort därefter gick hans
första komedi, Verdades amargas, öfver scenen,
hvarefter följde dramat Las querellas del Rey
Sabio
och komedien La cruz del matrimonio, som 1860
väckte mycket bifall i Madrid. Af E:s öfriga, till
ett trettiotal uppgående, teaterstycken förtjäna
ihågkommas Una broma de Quevedo, El caballero
del milagro, Mentiras dulces, La llave de oro,
Los crepúsculos, Entre todas las mujeres, Quiero y
no puedo, El salto del Pasiego
och La guitarra de
Espinel.
En samling af E:s dramer utkom i Paris 1864.
Ad. H—n.

Egypten (grek. Aigyptos, lat. Ægyptus, hebr. Masar,
dualis Misraim, arab. Masr, turk. Gipt). Enligt
Brugsch skulle det grek. Aigyptos vara att härleda ur
det hierogl. Het-Ka-Ptah ("Ptah’s Ka-Tempel"), som
egentligen är staden Memfis’ heliga namn. Egypterna
själfva kallade sitt land Kemt (hierogl.) och
Keme l. Chemi (kopt.), "den svarta jorden",
med anspelning på den af floden uppslammade, för
sin alstringskraft beryktade gråsvarta gyttjan. I
motsats därtill betecknades följdriktigt öknen såsom
"den röda jorden". De kallade sitt land äfven Ta-ui,
"de bägge länderna". Ur de från grekiskan lånade
koptiska formerna Gyptios och Kyptaios härledas
"kopter" och "koptisk" — uttryck, som i våra dagar
nyttjas om de kristne infödde egypterna.

Läge, gränser, storlek. Det nuv. E. upptager nordöstra
hörnet af Afrika och sträcker sig mellan 31° 35’
och 21° 53’ n. br. (Wadi Halfa) samt mellan 23° 45’
och 35° ö. lgd fr. Gr. Mot kusten af Röda hafvet
når gränsen upp till 18° 2’ n. br. (Ras Kasar). I
n. sköljes kusten af Medelhafvet; i ö. begränsas E. af
Palestina, hafsbukterna Sues och Akaba samt af Röda
hafvet; västgränsen mot Tripolis bildar en linje,
som drages från Solumbukten genom Libyska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0782.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free