- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1467-1468

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten. Andlig kultur - Egypten. Författning och förvaltning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tvetydiga européer, hvilka såsom spekulanter eller
i andra mer eller mindre goda syften bosatt sig
i landet. Katolikerna af latinsk ritus hafva en
ärkebiskop i Alexandria samt två apostoliska vikarier;
grekisk-katolska kyrkan har en i Kairo residerande
patriark af Alexandria, E., Pentapolis och Etiopien;
armenierna bilda församlingar i Alexandria och Kairo,
i hvilken sistnämnda stad deras biskop residerar. En
katolsk mission har funnits i E. sedan förra hälften
af 1500-talet; katolikerna hafva nu kyrkor i många
af de större städerna. De protestantiska kyrkorna
äro representerade genom tre missioner, genom
miss Whatelys skolor, genom de amerikanska unerade
presbyterianerna, hvilka med framgång verka särskildt
bland kopterna, samt genom engelska kyrkans mission i
Kairo (sedan 1882). En utomordentligt välsignelserik
verksamhet har utvecklats af miss Whately, hvilken i
Kairo, Damiette m. fl. st. grundat 8 protestantiska
skolor, i hvilka 300 gossar och 200 flickor, till
större delen muhammedanska barn, undervisas. Hon
har äfven anlagt sjukhus i Kairo samt diakonisshus
i Kairo och Alexandria. — Skolväsendet är i stadig
utveckling, ehuruväl folkundervisningen ej står
synnerligen högt. Den teologiska högskolan vid
El-Asharmoskén i Kairo är den mest betydande i
Orienten. Den besökes af studerande t. o. m. från
Indien och Central-Asien. Allmänna läroverk, där
undervisning meddelas i bl. a. franska, engelska,
geografi samt matematik och där barnen få fri kost och
undervisning, finnas i Kairo och Alexandria. Äfven
specialskolor finnas: kadettskola, sjökrigsskola,
ingenjörskola, veterinärinstitut (med stuteri), ett
par medicinska läroverk, musikskola och slöjdskola
äfvensom ett läroverk för egyptologi. I de islamitiska
skolorna undervisas blott gossar. Kopterna hafva en
högskola i Kairo och 11 allmänna läroverk på skilda
platser, däraf 2 för flickor. Den grekisk-katolska
församlingen eger ett lyceum i Alexandria, 2 allmänna
läroverk för gossar och ett för flickor. Den franska
katolska missionen och de protestantiska sällskapen
hafva flerstädes inrättat skolor. Italienarna
hafva i Kairo grundat Collegio italiano samt
åtskilliga andra skolor. Af tyska skolor märkas: en
kyrkskola i Alexandria, ett privatgymnasium och en
handelsskola invid nämnda stad samt en mellanskola i
Kairo. Bland vetenskapliga institutioner må nämnas
Société khédiviale de géographie i Kairo samt det
stora Musée égyptien i Gise. — Tidningar på tyska,
franska, engelska, grekiska och arabiska utkomma i
Kairo och Alexandria.

Författning och förvaltning. E. är en lydstat
till Turkiet under en arfståthållare, som alltsedan
år 1867 bär titlarna "kediv" och "höghet" samt
titulerar sig "kediv af E., härskare öfver Nubien,
Sudan, Kordofan och Dar-Fur". Ståthållarskapet är
ärftligt i rakt nedstigande led. Till Porten betalar
kediven årligen 665,041 egypt. pd; numera måste han
ock inhämta tillstånd att bygga pansarfartyg. Genom
engelska ockupationen 1882 (se nedan) inskränktes
kedivens makt särskildt i finansförvaltningen,
hvilken står under kontroll af en på Englands
förslag af kediven utnämnd engelsk rådgifvare,
utan hvars medverkan och bifall ingen finansiell
operation får företagas. Han har rätt att taga plats
i ministerrådet, men eger ingen verkställande
makt. Ministären består nu af 6 departementschefer:
för inrikes-, finans-, justitie-,
krigsärenden, för allmänna arbeten och undervisning,
för utrikesärenden. Ministerposterna beklädas af
egypter; inom de olika departementen innehafvas
högre ämbeten af européer. — 1 maj 1883 promulgerade
kediven en organisk lag, hvarigenom skapades ett
antal representativa institutioner, grundade på
allmän omröstning i syfte att åstadkomma ett mera
konstitutionellt styrelsesätt. Dessa institutioner
voro ett lagstiftande råd, en generalförsamling och
provinsutskott. Det förstnämnda, bestående af 30
medlemmar (af hvilka 14 utnämnas af regeringen), är
en konsultativ korporation i lagstiftningsfrågor,
för hvilken hvarje förslag till allmän lag
måste framläggas till pröfning, men regeringen
är ej tvungen att följa dess råd. De båda andra
institutionernas funktioner äro ock af begränsad
natur, men inga direkta skatter kunna påläggas utan
generalförsamlingens medgifvande; den sammankallas
minst hvartannat år.

I äldsta tider delades E. i Öfre och Nedre E. (ta-ui,
"de bägge länderna"). Tidigt uppträder indelningen
i nomos (= distrikt, omgifvet eller begränsadt af
kanaler och vattendrag) med särskild förvaltning och
kult. Det nuv. E. indelas administrativt i Öfre och
Nedre E. Öfre E. omfattar 8 mudirijer (län). Nedre
E. har 6 mudirijer. Oberoende af dessa stå städerna
Kairo, Alexandria, Damiette, Port Said, Sues och
El-Arisch under särskilda guvernörer (mohafez). I
spetsen för hvarje mudirije står en mudir, och
vid hans sida finnes ett råd ("divan"). Mudirijerna
uppdelas i markaz (distrikt l. förvaltningsområden)
under ma‘mur, som subordinera under mudiren och
hafva sitt säte i en stad. Markaz omfattar ett antal
nahije (stads- l. landskommuner) under ledning
af ‘omde, öfver hvilka ma‘mur utöfvar omedelbar
uppsikt. I de större kommunerna finnas vid sidan af
‘omde en scheik-el-beled (kommunalordförande). De
större städerna uppdelas i kvarter under särskilda
föreståndare; ett flertal kvarter bildar ett
stadsdistrikt under en scheik-el-tumn, som har ma‘murs
rang. Mudirerna indrifva skatterna och fungera tillika
såsom domare utom i vissa mål, som afgöras af kadin
(öfverdomare och ecklesiastikminister).

Hufvudstad är Kairo (565,187 inv., 1897), regeringens
säte och kedivens residens. Af andra större städer
må nämnas (med befolkningssiffra från 1897): 1) i
Nedre E.: Alexandria (315,047), E:s viktigaste hamn
och handelsplats; Rosette (14,300), hamn; Damiette
(31,288), betydande hamn för segelfartyg; Mansura
(33,580), fabriksstad; Sagasig (35,715), hufvudort
för den egyptiska bomulls- och spannmålshandeln; Tanta
(57,289), belägen midt i deltat, stor marknadsplats,
och Damanhur (32,122). Vidare må erinras bl. a. om
de i deltat liggande, fordom betydande orterna
Tanis, Heliopolis, Bubastis, Busiris, Xoïs,
Naukratis och Sais. — Vid Sues-kanalen ligga
Port Said (42,095), blomstrande handelsstad med
stor hamn; Ismaïlieh (7,000) och Sues (17,173),
betydande handels- och krigshamn. 2) i Öfre E.:
Assuan (13,000), Edfu (14,260), Esneh (13,564),
Luksor (7,018), Keneh (24,364), Girge (17,271),
Achmim (28,000), Sohag (14,000), Siut l. Assiut
(42,012), Minje (20,404), Beni Suef (15,297) samt
Medinet el-Fajum (31,262), hufvudstad i prov. Fajum.
-st -son.

Den inhemska rättskipningen i E. har tack

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:38 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0786.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free