Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 1495-1496 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten. Kronologi och historia. - Egyptens bäck - Egypt exploration fund, eng. Se Egyptologi. - Egyptian ware, basaltgods. Se Wedgewood. - Égyptienne, fr., boktr. Se Egyptisk stil - Egyptiska darrvelsen, zool. Se Darrmalen. - Egyptiska gamen, zool., en stundom förekommande benämning på asgamen (se d. o.). - Egyptiska glasögonormen, Aspis l. Uræusormen, Naja haje, zool. - Egyptiska sparrar. Se Balks. - Egyptiska språket. Se Egypten, sp. 1472, Egyptisk skrift, Egyptologi och Koptiska språket. - Egyptisk kloros. Se Strongyloidea. - Egyptisk konst. Se Egypten, sp. 1474-77, och Egyptologi. - Egyptisk luftlök, bot. Se Löksläktet. - Egyptisk mytologi. Se Egypten, sp. 1469-72, och Egyptologi. - Egyptisk salfva (unguentum ægyptiacum l. u. æruginis), med. farm. - Egyptisk skrift. Hieroglyfskriften.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt om de därigenom åt E. återvunna provinsernas
organisering se Sudan.

Litt. om E:s historia efter 640: Mouriez, "Histoire de
Méhémet Ali" (4 bd, 1855—58), De Lesseps, "Le canal
de Suez" (1875), Wingate, "Mahdiism and the Sudan,
1881—90" (1891), lord Milner, "England in Egypt"
(synnerligen värdefull, 1:a uppl. 1892, 11:e uppl.,
fortsatt till 1904 af Clinton Dawkins och Eldon Gorst,
1904), Muir, "The mameluke or slave dynasty of Egypt
1260—1517 A. D." (1896), Bourget, "La France et
l’Angleterre en Égypte" (1897), Alford och Sword,
"The Egyptian Sudan, its loss and recovery"
(1898), D. A. Cameron, "Egypt in the nineteenth
century" (s. å.), Willcocks, "Egyptian irrigation"
(2:a uppl. 1899) och "The Assuan reservoir and Lake
Moeris" (1905), W. B. Worsfold, "The redemption of
Egypt" (1900), L. Bréhier, "L’Égypte de 1789 à 1900"
(1901), E. Dicey, "The story of the khedivate"
(1902), A. Métin, "La transformation de l’Égypte"
(1903), J. Barois, "Les irrigations en Égypte" (1904),
C. de Freycinet, "La question d’Égypte" (1905),
och sir A. Colvin, "The making of modern Egypt"
(1906). Jfr dessutom lord Cromers innehållsrika
officiella årsberättelser, "Annual reports on the
finances, administration and condition of Egypt,
and the progress of reforms" samt grefve Gleichens
officiella handbok "The anglo-egyptian Sudan"
(2 bd, 1906).
V. S—g.

Egyptens bäck, ett i gamla testamentet omnämndt
vattendrag, som numera kallas Wadi el-Arisch, en
sänka, som genomgår hela norra delen af Sinaihalfön
och faller ut i hafvet vid El-Arisch.

Egypt exploration fund [ī’dʃipt eksplåre͡i’ʃn fa’nd],
eng. Se Egyptologi.

Egyptian ware [idʃi’pʃən-ωä͡ə], basaltgods. Se
Wedgwood.

Égyptienne [eʃipsiä’n], fr., boktr. Se Egyptisk stil.

Egyptiska darrvelsen, zool. Se Darrmalen.

Egyptiska gamen, zool., en stundom förekommande
benämning på asgamen (se d. o.).


Egyptiska glasögonormen, Aspis l. Uræusormen,
Naja haje, zool., en till ormarnas ordning
(Ophidia) och afd. Proteroglypha hörande art, som
har sitt hemland i Afrika s. om Atlas.
Den uppnår en längd af ända till 2 m. och har en grönaktig,
brunfläckig färg. När ormen retas, blåser den upp
halsen, ungefär på samma sätt som dess asiatiska
släkting, hvars glasögonlika teckning på halsen dock
saknas eller är otydlig. I Egypten, där den, såsom
namnet antyder, är ganska allmän, var den i äldsta
tider föremål för gudomlig dyrkan. De gamle egypternas
gudar och konungar buro den i upprest ställning fäst
i hufvudbonaden såsom sinnebild för absolut makt. Nu
för tiden förevisas den icke sällan af gycklare och
ormtjusare. I sitt fria tillstånd lifnär sig denna
orm af allahanda mindre djur, synnerligast fält-
och springmöss, ödlor, ormar, grodor o. s. v. Den är
mycket giftig.
J. G. T. (L—e.)

Egyptiska sparrar. Se Balks.

Egyptiska språket. Se Egypten, sp. 1472, Egyptisk
skrift, Egyptologi och Koptiska språket.

Egyptisk kloros. Se Strongyloidea.

Egyptisk konst. Se Egypten, sp. 1474—77, och
Egyptologi.

Egyptisk luftlök, bot. Se Löksläktet.

Egyptisk mytologi. Se Egypten, sp. 1469—72,
och Egyptologi.

Egyptisk salfva (unguentum ægyptiacum
l. u. æruginis) med. farm., är icke längre
i Sverige officinell, men finnes under växlande
namn, såsom mel l. oxymel æruginis och linimentum
acetatis cuprici (ed. V), upptagen i äldre upplagor
af "Pharmacopæa suecica". Man beredde den genom
att vid sakta eld under flitig omröring till stadga
af en salfva inkoka en blandning af spansk gröna
(5 dlr), vinättika (7 dlr) och renad honung (14
dlr). Denna beredning, som säges vara uppfunnen i
Egypten (däraf namnet), har brun färg (af reducerad
metallisk koppar och kopparoxidul). Den användes
förr såsom ett retande medel, å slappa, orena
sår o. d., men är numera öfvergifven af läkarna.
O. T. S. (C. G. S.)

Egyptisk skrift. Den egyptiska skriften sönderfaller
i 4 hufvudafdelningar: hieroglyfskriften,
den hieratiska, den demotiska och den koptiska
skriften. Hieroglyfskriften omfattar tiden
från ung. 4:e årtusendet f. Kr. till omkr. 250
e. Kr. Den hieratiska skriften går jämsides med
hieroglyfskriften från ung. 11:e dynastien till
omkr. 700 f. Kr. Den demotiska skriften uppkom i 8:e
årh. f. Kr. och var i bruk till 4:e årh. e. Kr. Den
koptiska skriften daterar sig från 3:e årh. e. Kr.,
hade sin blomstringstid till 7:e årh. och upphörde
inemot 17:e årh.

Hieroglyfskriften. Hieroglyferna (af grek. hieros,
helig, och glyfe, inristning) äro till sitt yttre
i allmänhet afbildningar af sinnliga föremål;
för öfverskådlighets vinnande indelar man dem i
klasser, hvar och en omfattande skilda områden,
från sinnevärlden: 1:a klassen omfattar manliga
individer; 2:a klassen kvinnor; 3:e gudar;
4:e delar af människokroppen; 5:e däggdjur;
6:e delar af däggdjur; 7:e fåglar; 8:e delar af
fåglar etc. etc. Hieroglyfskriften kan sålunda
sägas vara ideografisk l. bildskrift, men den eger
ock beteckningar för artikulerade ljud, bokstäfver
och stafvelser. De hieroglyfiska bokstäfverna äro
24. Stafvelsetecknen uppgå till ett mycket betydande
tal. Exempel på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>