Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 9-10 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ehrenborg, Rikard Gjedde-E. - Ehrenborg, Kasper Vilhelm Mikael - Ehrenborg, Kasper Isak Mikael - Ehrenbreitstein - Ehrenbusch, Joakim - Ehrenfeld - Ehrenfeuchter, Friedrich August Eduard

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ensam upprätthållit den juridiska undervisningen vid
universitetet. Af hans tryckta skrifter (disputationer
och program) må nämnas De jure venandi (1690) och De
processu judiciali hodierno Sueciæ regni (1693).

2. Kasper Vilhelm Mikael E., den föregåendes brorsons
sonson, friherre, ämbetsman, f. 14 april 1786, d. 5
jan. 1844 i Kristianstad, blef 1810 assessor i Svea
hofrätt och kammarherre hos drottning Charlotta,
förordnades 1817 till statssekreterare i
kammarexpeditionen af konungens kansli, upphöjdes
s. å. till friherre - därefter skref han sitt namn
Ehrenborgh -, blef 1818 ord. innehafvare af
nyssnämnda statssekreterarplats samt 1821 president i
den då nyinrättade Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.
E. var en ovanligt nitisk ämbetsman, utmärkt genom
starkt ordningssinne.


3. Kasper Isak Mikael E., den föregåendes kusin,
ämbetsman, f. 17 nov. 1788 i Allerums socken,
Malmöhus län, inskrefs 1808 i krigsexpeditionen
af konungens kansli samt befordrades 1810
till vice advokatfiskal i Kammarrätten
och s. å. till landssekreterare i
Skaraborgs län. 1821 förordnades han till vice
landshöfding i nämnda län. 1823 kallade
rikets ständer honom till justitieombudsman, men
redan 16 sept. s. å. bortrycktes han af döden.
Rikets ständer läto sedermera resa en minnessten
på hans graf (å Klara kyrkogård i Stockholm). E. var
en man af omutlig redbarhet och aldrig sviktande
karaktärsfasthet samt skicklig och outtröttligt
arbetsam som ämbetsman. - 1811 ingick E. äktenskap med
Anna Fredrika Carlqvist (f. 1794, d. 1873), hvilken
efter mannens död blef en flitig författarinna. Flera
af hennes arbeten, i synnerhet åtskilliga
religionsskrifter och barnböcker, hafva vunnit stor
spridning. - Deras dotter Katarina Elisabet (Betty) E.,
f. 1818, d. 1880, gift 1856 med aktuarien i
Riksarkivet frih. J. A. Posse, uppträdde dels
anonymt, dels under signaturerna B. E. och B. E-g,
med flera arbeten, på vers och prosa, till största
delen af andligt innehåll.

Ehrenbreitstein

Ehrenbreitstein [-brajtstajn], stad och fästning
i preussiska reg.-omr. Koblenz (Rhenprovinsen),
på högra stranden af Rhen, midt emot Moselmynningen
och staden Koblenz, med hvilken E. är förenadt genom
en skepps- och järnvägsbro. 5,302 inv. (1900, med
garnisonen). Vinodling och skeppsfart. Fästningen,
"Rhens Gibraltar", ligger på en hög och mot v.,
s. och s. ö. tvärbrant klippa 118 m. öfver floden.
Hufvudfästet är kasematteradt i flera våningar, och
mot s., n. och n. ö. äro starka verk uppförda; s. om
E. ligger på Pfaffendorferhöjden fort Asterstein.
Fästningen fick sitt namn efter en adlig släkt
Ehrembert, som under medeltiden byggde en borg, där
E. nu ligger. Borgen kom därefter under ärkestiftet
Trier och blef från 1153 starkt befäst, men fick först
1672 regelbunden befästning, som 1688 utan framgång
besköts af fransmännen, men 1799 betvingades af dem
genom hunger, hvarefter befästningarna raserades. 1803
lämnades E. till fursten af Nassau-Weilburg,
men afträddes af denne 1815 till Preussen. 1816-26
nybyggdes fästningen af general Aster samt har under
senare tid ytterligare förstärkts och är nu med
fort Asterstein och Koblenzverken en af Tysklands
starkaste. L. W:son M.

Ehrenbusch, Joakim, universitetslärare, ämbetsman,
f. 1642 i Ruppin i Brandenburg, d. 1699 på sitt gods
Rydsgård i Skåne, blef juris licentiat i Rostock,
förordnades därefter till konsistoriefiskal i svenska
Pommern, blef vid stiftandet af Lunds universitet
(1668) inkallad till dess protonotarius, erhöll
s. å. professuren i grekiska, med hvilken befattning
han ifrån 1671 förenade en e. o. professur i juridiska
fakulteten, anställdes 1677 som generalauditör vid
svenska hären samt blef s. å. led. i den kommission,
som nedsattes för svenska lagens införande i de södra
landskapen, och tillika förordnad till häradshöfding
i Oxie, Skytts och Vemmenhögs härad i Skåne. E.,
som först hette Buscovius, adlades 1681 och
antog då namnet E.

Ehrenfeld [-felt], stad, som sedan 1888 är förenad
med Köln.

Ehrenfeuchter [-fö’jchtcr], Friedrich August Eduard,
tysk teolog och predikant, f. 1814, d. 1878 som
teol. professor och öfverkonsistorialråd i Göttingen,
utgaf bl. a. Theorie des christlichen cultus (1840),
Die praktische theologie (1859), i hvilket arbete
missionens uppkomst och teori för första gången
behandlades från rent vetenskaplig synpunkt, samt
Christenthum und moderne weltanschauung (1876). Han
var synnerligen framstående som universitetslärare
och därjämte en utmärkt predikant.
Hans vetenskapliga ståndpunkt var den s.k. förmedlingsteologiens.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>