- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
39-40

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ehrensvärd, Karl Fredrik (E.-Gyllembourg) - Ehrensvärd, Tomasine kristine E.-Gyllembourg - Ehrensvärd, Albert Karl August Lars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Denna skrift, anonym och utan angifvande af tryckort,
sändes i febr. och mars 1809 i hundratals exemplar
medelst luftballonger från Kronborgs fästning
öfver Sundet till Skåne. De uppfångade exemplaren
förstördes på befallning af generalguvernören öfver
Skåne, J. Kr. Toll. Broschyren finnes omtryckt i
"De la Gardieska archivet", XX. På danska utgaf
E. bl. a. Forsög til landbrugs-bogholderi (1808),
Nogle forsög med cerealier (i "Landœkonomiske
tidender", I), Om forpagtningstiden af
bondejord
(ibid. III), Den huuslige lyksalighed,
grund til den borgerlige
("Minerva", 1798;
öfv. af Rahbek efter E:s svenska manuskript)
och Bemerkninger og forslag med hensyn til en
constitution for Norge
(intagna anonymt i "Den
norske rigsforsamlings forhandlinger" 1814, I).
(L. S.)

illustration placeholder

6. Tomasine Kristine E.-Gyllembourg,
den föregåendes hustru, född Buntzen, dansk
författarinna, f. 9 nov. 1773 i Köpenhamn,
d. 2 juli 1856, trädde 1790 i äktenskap med
skriftställaren P. A. Heiberg, åt hvilken hon
1791 födde sonen J. L. Heiberg. Sedan hennes man
1799 blifvit landsförvisad, gifte hon sig 1801
med K. F. Ehrensvärd (som i Danmark bar namnet
Gyllembourg). Sedan hon 1815 blifvit änka,
inflyttade hon i sonens hem, där hon kvarstannade
till sin död. 1827 uppträdde fru E. (anonymt)
i J. L. Heibergs spirituella tidning "Kjöbenhavns
flyvende post" med Et brev, som enhver bedes at läse,
hvilket sedermera åtföljdes af Klaras skriftemål
och flera andra småberättelser, som i hennes samlade
arbeten förekomma under titeln Familjen Polonius. I
samma tidning offentliggjorde hon ock berättelsen En
hverdagshistorie
(1828), hvilken åtföljdes af en
serie noveller och skisser, som gjorde signaturen
"Forfatteren til En hverdagshistorie" högeligen
omtyckt i Danmark (hennes anonymitet röjdes först
efter hennes död). Hennes skrifter, af hvilka
ganska många öfversatts till svenska ("Berättelser
af förf. till En hverdagshistorie", 1835), tyska
och franska, utgåfvos 1849 -51 (af J. L. Heiberg)
samt 1866-67. - Fru E. hade af naturen erhållit
ett fint skönhetssinne, som utbildades genom en god
uppfostran och genom inflytandet från de högt bildade
kretsar, i hvilka hon umgicks. Liksom hennes son,
hvars lärjunge hon var, hämtade ämnet till sina
vådeviller från hvardagslifvet, sökte hon använda
samma stoff i berättelsens form. Hennes förnämsta
skriftställaregenskaper voro en sällspord förmåga att
afvinna helt vanliga händelser ett poetiskt intresse,
vidare en mild, men icke särdeles djup lifsåskådning,
en ganska fin och skarp, men något bleklagd
karaktärsteckning samt ett högst ovanligt mästerskap i
formen. Se J. L. Heiberg, "P. A. Heiberg og Thomasine
Gyllembourg" (1882), "Breve fra P. A. Heiberg"
(1883), H. Jæger, "En gammel kærlighedshistorie"
(1891), och H. Schwanenflügel, "P. A. Heiberg" (s. å.).

7. Albert Karl August Lars E., sonson
till K. A. Ehrensvärd (se ofvan 3), grefve,
ämbetsman, f. 10 jan. 1821 på Rödjenäs i Björkö
socken, Jönköpings län, d. 31 jan. 1901 på Tosterup,
Kristianstads län, blef 1837 student i Lund och 1841
filos. doktor. Han ingick 1842 såsom attaché på den
diplomatiska banan, blef 1845 andre sekreterare i
Utrikesdepartementet, 1850 legationssekreterare i
Petersburg samt 1852 förste sekreterare och 1855
kabinettssekreterare i Utrikesdepartementet. 1859
tog han afsked och sysselsatte sig till 1864
med landtbruk. Under denna tid var han ledamot
af styrelserna för Skånes enskilda bank och af
Skånska hypoteksföreningen samt 1862–64 ordf. i
Ystad-Eslöfbanans styrelse, 1862 ordf. i kommittén
för ordnande af prästerskapets inkomster samt 1863
vice ordf. i Kristianstads läns landsting.
illustration placeholder

1864
utnämndes han till landshöfding i Göteborgs och
Bohus län. På denna post utöfvade han en i hög
grad omfattande verksamhet, delande sin håg mellan
främjande af skärgårdens fiskerier, landsbygdens
skogsodling, folkundervisningen och sist, men icke
minst, residensstadens kulturella intressen. Han
tog nämligen ytterst liflig del i det uppsving,
som kännetecknade Göteborgs kulturella lif från
1860-talets början. I Göteborgs museums utveckling,
i föreläsningars anordnande, i konstintressets
främjande var E. en mäktig kraft; han gaf ock dem,
som verkade för andliga idrotter, månget kraftigt
handtag. – E. hade tidigt deltagit i det politiska
lifvet och bevistade ståndsriksdagarna 1847–48,
1853–54, 1856–58, 1862–63 och 1865–66. Det var på
grund af hans motion, som 1863 rikets ständer beslöto
anvisa ett årligt anslag åt vittra författare. Vid
den sista ståndsriksdagen uppträdde E. med värme för
det nya representationsförslaget. Ifrån 1867 till 1890
var han, med undantag af riksdagarna 1875 och 1876,
såsom representant för Göteborgs och Bohus län, medlem
af Första kammaren. 1867 var han ordf. i särskilda
utskottet för ärenden rörande folkskolan, 1868 i
bevillningsutskottet, 1873 i särskilda utskottet
för förändrad anordning i vissa delar af rikets
elementarläroverk och 1877 i särskilda utskottet för
försvarsväsendet. Han var ock ordf. 1876 i kommittén
för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning
i fråga om väghållningsbesvärets utgörande på landet
och 1880 i den s. å. tillsatta kommittén för ordnandet
af landtförsvaret. Såsom ledamot af Första kammaren
lade E. en moderat frisinnad åskådning i dagen; om än
till börd och lynne aristokrat, visade han stor
fördomsfrihet, hade blick för de breda lagrens kraf och
i kulturella spörsmål afgjordt fria åsikter samt ansåg
nödigt att i politiken taga hänsyn till tidens utveckling.
Han räknades alltså till den framstegsvänliga
sidan inom kammaren. Emellertid tog han afstånd från
sin ungdomsvän Arvid Posses politik och ingick
icke – såsom mången väntat – i dennes ministär,
hvaremot han 25 sept. 1885 efterträdde Hochschild såsom
utrikesminister i Themptanders kabinett. Den svåra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:45 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free