- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
51-52

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eichstädt l. Eichstätt - Eichstädt, Heinrich Karl Abraham - Eichstätt, Eugène de Beauharnais - d´Eichthal, l. d´Eichtal, Gustave - Eichw. - Eichwald - Eichwald, Karl Eduard - Eichwald, Eduard Georg von - Eickel - Eidangerfjord - Eide, Egil - Eider - Eiderdanskar - Eiderkanalen - Eiderstedt - Eidfjord - Eidograf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverlätos staden och en del af furstendömet,
jämte landtgrefskapet Leuchtenberg, åt förre
vicekonungen af Italien Eugène de Beauharnais,
såsom ett fritt "standesherrschaft" under bajersk
landshöghet, hvarefter denne antog titeln "hertig
af Leuchtenberg och furste af E." Det upplöstes
1855. Biskopsstiftet upprättades åter 1821.

(J. F. N.)

Eichstädt [a’jch-], Heinrich Karl Abraham, tysk
språkvetenskapsman, f. 1772, d. 1848, blef 1803
professor och 1804 överbibliotekarie i Jena, grundade
1803 den berömda tidskriften "Jenaische allgemeine
literaturzeitung" samt utgaf dels upplagor af klassiker,
dels kritiska afhandlingar, bl. a.
Quæstiones philologicæ (1796–1803).
E. var en utmärkt latinsk stilist. Om hans förbindelse
med Goethe vittna de 1872 af Biedermann utgifna
"Briefe Göthes an E."

Eichstätt [a’jch-], Eugène de Beauharnais, furste af E.
Se Beauharnais 7 och Eichstädt.

d’Eichthal l. d’Eichtal [däkta’l], Gustave,
fransk skriftställare, af israelitisk börd,
f. 1804, d. 1886, blef tidigt lärjunge af Aug. Comte
och var en af de verksammaste medlemmarna af
saint-simonismen, för hvars intressen han offrade
större delen af sin förmögenhet. E. var ock en
ifrig filhellen. Bland hans arbeten, som beröra
hufvudsakligen etnografi och religionsvetenskap,
må nämnas
Examen critique et comparatif des trois premiers évangiles (2 bd, 1863).
Se Vernes, "G. d’E. et ses travaux" (1887).

Eichw., vid naturvetenskapliga namn förkortning för K. E. Eichwald.

Eichwald [a’jchvalt], klimatisk kurort och
kallvattenkuranstalt i nordvästra Böhmen,
vid foten af Erzgebirge, 420 m. ö. h., genom
elektrisk spårväg förenad med Teplitz (5 km.).

Ln.

Eichwald [a’jchvalt]. 1. Karl Eduard E.,
rysk naturforskare, f. 1795 i Mitau, d. 1876 i
Petersburg, blef 1823 professor i zoologi och
förlossningskonst i Kazan, 1838 i zoologi och
mineralogi vid mediko-kirurgiska akademien i
Petersburg och sedermera, till 1851, professor i
paleontologi vid bergsinstitutet därstädes. E. gjorde
vidsträckta resor, bl. a. äfven i Skandinavien, och
stora samlingar samt publicerade en mängd arbeten
i zoologi, geologi och paleontologi. Skrifter:
Geognostico-zoologicæ per Ingriam marisque Baltici provincias nec non de trilobitis observationes (1825),
Reise auf dem Caspischen meere und in den Caucasus etc. (2 bd, 1834–37),
Discours sur les richesses minérales de quelques provinces occidentales de la Russie (1835),
Ueber das silurische schichtensystem von Esthland (1840),
Die urwelt Russlands (1840–47),
Lethæa rossica ou le monde primitif de Russie (2 bd, 1852–68),
Analecten aus der palaeontologie und zoologie Russlands (1872) och
Geognostisch-palaeontologische bemerkungen über die halbinsel Mangischlak und die Aleutischen inseln (1872) m. fl.

(L–e.)

2. Eduard Georg von E., den föregåendes son,
rysk läkare, f. 1838 i Vilna, d. 1889, blef
med. doktor 1863, professor i medicinsk diagnostik
vid militär-medicinska akademien i Petersburg 1866
och professor i medicinsk klinik därsammastädes
1883. Sedan 1885 var E. föreståndare för den under
storfurstinnan Helenas auspicier inrättade

utbildningskursen för praktiska läkare. E:s
skrifter hänföra sig dels till kliniska,
dels till fysiologisk-kemiska spörsmål.

R. T–dt.

Eickel [a’jk-], by i Westfalen,
reg.-omr. Arnsberg, genom elektrisk spårväg förenad
med Bochum och Gelsenkirchen. 20,361 inv. (1905).
Stenkolsgrufvor. Soolbad. En termalsoolkälla
(Wilhelmsquelle), 32° C., håller klormagnesium,
klorkalcium och klornatrium. Goda badinrättningar.
Säsong 1 maj–midten af okt. Frekvens 3–4 tusen pers.

Ln.

Eidangerfjord, en hafsvik, som skjuter in i Eidangers
socken af Bratsbergs amt. Den utmärker sig för sina
vackra omgifningar.

Y. N.

Eide, Egil, norsk skådespelare, f. 24 aug. 1868 i
Haugesund, debuterade 1894 i Bergen, men räknar
sin sceniska karriär från hösten 1898, då han
uppträdde på Kristiania teater som
konung Sverre i Björnsons "Mellem slagene".
På Nationaltheatret, som han tillhört sedan dess
upprättande, har han med afgjord framgång uppträdt
i åtskilliga af Björnsons och Ibsens skådespel,
såsom i titelrollerna i
Sigurd Jorsalfar,
Kongen,
Brand och
Peer Gynt samt som
Bratt i "Over ævne",
Bothwell i "Maria Stuart i Skotland",
Gamle Dag i "Daglannet",
Nils Lykke i "Fru Inger til Östraat",
Haakon i "Kongsemnerne",
Stensgaard i "De unges förbund",
Julianus i "Kejser og galilæer",
Rubek i "Naar vi döde vaagner" och
Gudmund i "Gildet paa Solhaug".

O. A. Ö.

Eider [a’jder], gränsflod mellan Schleswig och
Holstein. Den uppstår af flera småsjöar s. om Kiel,
34 m. ö. h., flyter, i början med nordlig riktning,
genom Westen- och Flemhudesjöarna, vänder sig därefter
åt v. samt genomlöper i många krökningar ett genom
dammar mot öfversvämningar skyddadt marskland och
faller, mer än 1 km. bred, ut i Nordsjön, vid Tönning,
genom ett 15 km. långt, ända till 10 km. bredt
æstuarium. Längd 188 km., af hvilka 150 km. äro
segelbara. Genom Eiderkanalen, som förenade E. (vid
Rendsburg) med Kielfjorden och anlades 1777–84,
blef E. en på sin tid mycket viktig vattenväg. Men
sedan Kejsar-Vilhelmskanalen öppnades, ligga de delar
af densamma, som icke ingå i den sistnämnda, torra.

(J. F. N.)

Eiderdanskar, det politiska parti i Danmark,
som 1840–64 kämpade för närmare sammanslutning
mellan konungariket och hertigdömet Slesvig, med
frånskiljande af de tyska förbundsländerna Holstein
och Lauenburg. (Floden Eider skulle således bli rikets
södra gräns.) Det motsatta partiet, helstatsmännen,
ville ha Holstein och Lauenburg kvar i statsförbundet.

E. Ebg.

Eiderkanalen [a’jder-]. Se Eider.

Eiderstedt [a’jder-], halfö i sydvästra Schleswig,
mellan Eidermynningen och Heverströmmen. Den är
omgifven af dammar och dyner. 330,5 kvkm. 15,754
inv. (1900). Halfön består nästan endast af särdeles
fruktbart marskland och bildar f. n. en krets i
preussiska prov. Schleswig-Holstein.

Eidfjord (stundom kallad Öi-fjord), den
innersta armen af Hardangerfjord. Den omgifves
af den lilla socknen Eidfjord, inom hvilken det
bekanta vattenfallet Vöringfossen är beläget.

Y. N.

Eidograf (af grek. ei’dos, utseende, form, och
gra’fein, skrifva), ett slags af Wallace i Edinburgh
1821 uppfunnen och sedermera af Stanley förbättrad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free