- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
55-56

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eiffel, Alexandre Gustave - Eiffeltornet - Eiger - Eigg, l. Egg - Eigtved, Nikolai - Eijck (Eyck), Abraham van

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stora bron vid Bordeaux (1858), för hvilken
han tillämpade den då nya pneumatiska
grundläggningsmetoden.
illustration placeholder

Han har byggt bl. a. viadukter
och järnbroar i Frankrike, Portugal och Ungern,
till staden Paris’ paviljong och utställningens
hufvudfasad, den vridbara observatoriekupolen i
Nizza, som trots sin vikt af 100,000 kg. kan med
lätthet sättas i rörelse af en person, och slutligen
1889 Eiffeltornet (se d. o.). Han erhöll
s. å. Montyonska priset för mekanik af franska
vetenskapsakademien. För Panamakanalens fullbordande
hänvisade F. de Lesseps till E. och dennes förslag
att bygga ofantliga slussar i st. f. en kanal med
jämn nivå. 1893 blef E., hvilken varit entreprenör
vid dessa kanalarbeten, inblandad i Panamaaffären
såsom anklagad för att hafva mot betalning
understödt bolagets falsarier med sin auktoritet.

(G. H–r.)

Eiffeltornet [äfä’l-, e’jfel-],
fr. Tour Eiffel l. Tour de trois cents mètres
("Trehundrameterstornet"), det efter sin
konstruktör, A. G. Eiffel, uppkallade, 300 m. höga
järntorn af fackverkskonstruktion, hvilket till
världsutställningen 1889 uppfördes i Paris på
Marsfältet helt nära Jenabron och är den hitintills
ojämförligt högsta byggnaden på jorden (se fig. å
sp. 56). I tornets öfre del finnas tre laboratorier
(för astronomi, för fysik och meteorologi, för
biologi och mikrografiskt studium af luften) samt
en mindre bostad, öfver denna våning befinner sig
fyren, som med elektriskt ljus nattetid upplyser en
betydande omkrets. Ofvan fyrtornets kupol är på 300
m. höjd anordnad en liten terrass för vetenskapliga
iakttagelser. De tre för allmänheten tillgängliga
plattformerna i tornet äro belägna på resp. 57, 115
och 276 m. höjd. Upp till tornets spets leda 1,792
trappsteg, men bekvämare är att begagna hissarna,
af hvilka en hvar rymmer 30–40 personer. Tornets
sviktande i storm öfverskrider aldrig 15 cm. Det
helas vikt är 9 mill. kg. Den understa pyramidens
hörnpelare hvila på betongfundament, som för de två
närmast Seinefloden stående pelarna går 14 m. djupt,
för de två andra 9 m. Byggandet pågick 2 år och 2
månader, 1887–89. Kostnaden för tornet uppgick till
6,5 mill. frcs, hvaraf staten bidrog med 1,5 mill. År
1909 skall byggnaden öfvergå i statens ego. Till
dess går afkastningen till ett aktiebolag, bildadt af
Eiffel och några bankfirmor, med ett kapital af 5,1
mill. frcs.

Fr. E.

Eiger [a’jger], topp på Bernalperna i Finsteraarhorngruppen, s. om Grindelwald. 3,975 m.

Eigg [egg] l. Egg, liten ö vid västkusten af
Skottland, en af de inre Hebriderna, tillhörig
grefsk. Inverness, 29,5 kvkm., med 211 inv. (1901),
katoliker. Ön, som i Scuir of E. når en höjd
af 393 m., består af basaltklippor, hvilka
bilda den vackraste pelarrad på Hebriderna.

(J. F. N.)

Eigtved, Nikolai, dansk arkitekt, f. 1701, d. 1754,
var en tid ingenjörofficer i Sachsen och återvände

såsom sådan till Danmark efter att hafva med
kungligt understöd företagit en resa i södern och
därunder utbildat sig till byggmästare. I hemlandet
blef han öfverste, hofarkitekt och, kort före sin
död, direktör för konstakademien i Köpenhamn. Hans
förnämsta verk som arkitekt äro Amalienborgs fyra
palats
, i den tidens öfverlastade renässansstil.

Ph. W.*

illustration placeholder
Eiffeltornet. (Se föreg. sp.)


Eijck (Eyck), Abraham van, affärsman, son till
Gilius van Eijck, som inkallades från Holland vid
Göteborgs grundläggning, f. 1620, d. 1677, var
tidvis kommissarie i Kommerskollegium, blef 1667
kommersepresident i Göteborg och adlades 1672. I
Göteborgs historia intar han en bemärkt plats och
har för öfrigt liksom flera holländare inlagt stora
förtjänster om svenska näringslifvets mångsidiga
utveckling under 1600-talet. Han medverkade sålunda
vid anläggning af svafvel-, vitriol- och alunbruk,
grundade i Stockholm Sveriges första sockerraffinaderi
(1647), inrättade svenska faktorikontor i större
utländska städer och praktiserade inom handelslifvet
de nya former, som under holländskt inflytande just då
vunno tillämpning i den civiliserade världen. Äfven
vid försöket att inrätta en börs i Stockholm var han
lifligt verksam, men i fråga om detta företag liksom
åtskilliga andra var tiden ännu ej mogen för hans
idéer. Sina planer att få till stånd en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free