- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
71-72

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eitelberger von Edelberg, Rudolf - Eitner, Robert - Ejakulation - Ejalet - Ejassisjön l. Njarasasjön - Ej blot til lyst - Ejder - Ejdersläktet - Ejektor - Ejer Bavnehöj - Ejgsta - Ejub l. Ejjub

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Wien. E. grundade 1864 österrikiska museet för
konst och industri och var dess direktör till sin
död. Han hade sin betydande andel i Wienakademiens
omgestaltning och öfver hufvud taget i den
konstindustriella fackutbildningens förbättrande. Hans
skrifter röra sig såväl inom dithörande ämnen som om
medeltida konstminnen inom landet m. m. Gesammelte
kunsthistorische schriften
utkommo 1879-84. I
förening med fackmän utgaf han Quellenschriften
für kunstgeschichte und kunsttechnik des
mittelalters und der renaissance
(18 bd, 1871-82).
G-g N.

Eitner [a’j t-], Robert, tysk
musikhistoriker, f. 1832 i Breslau, d. 1905 i
Templin (prov. Brandenburg), öppnade 1863 en
musikskola i Berlin, stiftade 1868 "Gesellschaft
für musikforschung" och blef redaktör för den af
detta sällskap utgifna tidskriften "Monatshefte
für musikgeschichte" samt åvägabragte
1872 subskription på en "Publikation älterer
praktischen und theoretischen musikwerke". Han
utarbetade bl. a. Bibliographie der gedruckten
musik-sammelwerke des 16. und 17. jahrhunderts
(1877)
och ett stort Biographisch-bibliographisches
quellenlexikon
(10 bd, 1900-04) öfver
musiker under kristna tidräkningen. E. fick
1903 professors titel.
A. L.*

Ejakulation (af lat. ejaculari, kasta ut),
utsprutning (stötvis).

Ejalet (pl. ejalat), ett i turkiskan allmänt
förekommande arabiskt ord, som betyder styrelse,
guvernörskap, provins. I administrativt
hänseende betecknade det förr (före 1865)
de af en vali (generalguvernör) styrda
län, i hvilka Turkiet är indeladt och hvilka
nu vanligen benämnas vilajet (se d. o.).
H. A.*

Ejassisjön l. Njarasasjön, en 1892 af
Baumann upptäckt saltsjö (salthalt 31 proc.) i tyska
Öst-Afrika s. ö. om Victoria Njansa, omkr. 1,050
m. ö. h. Den sträcker sig i riktningen n. ö.-s. v.,
är omkr. 60 km. lång och 6-12 km. bred. Den har ringa
djup och mottager flera tillflöden, bl. a. Wembäre
(Simbiti) från s. v. (J. F. N.)

Ej blot til lyst, da., "ej allenast till nöje",
inskrift öfver ridån på k. teatern i Köpenhamn. Denna
inskrift föreslogs 1774 af teaterdirektören Jacobi
och har fått burskap som en allmängiltig lösen för
den dramatiska konsten.

Ejder (isl. æðr), Somateria mollissima, zool.,
är norra Europas och polarländernas viktigaste
och mest bekanta dykand. Angående dess ställning
i systemet och närmare kännetecken se Andfåglar
(där den å planschen finnes afbildad). I Sverige
förekommer ejdern rundt kusterna, allmännast i
Bohus län, på Stora Karlsö vid Gottland samt i
mellersta delen af östra skärgården. Undantagsvis
ha vilsekomna exemplar träffats vid de stora
insjöarna. Ehuru en äkta hafsfågel, som håller
sig ute på öppna hafvet och i yttersta hafsbandet,
går dock ejdern vid häckningstiden rätt långt in i
skärgården. Honan lägger 4-6 ägg i ett enkelt rede
på marken, ofta i någon bergsskrefva eller i skydd af
någon enbuske. Stundom träffas redet rätt långt från
stranden. Under rufningen plockar honan af sig dun,
som lägges i en krans kring äggen och bidrager att
hålla dessa varma. Det är detta från redet erhållna
dun, som är så högt värderadt och i handeln går under
namn af "äkta ejderdun", till skillnad
från det sämre, från den skjutna fågeln plockade
dunet, s. k. "dödt ejderdun". - Hannen öfverger hos
oss, i motsats till förhållandet i polartrakterna,
den rufvande honan, och hannarna slå sig tillsammans
i stora flockar, hvilka uppehålla sig i yttre
hafsbandet eller å grunda bankar ute till hafs. Där
undergå de sin ruggning och erhålla en brunsvart
dräkt, som bäres blott helt kort tid, ty på hösten
får hannen åter sin granna "vårdräkt". - Så snart
ungarna blifvit utkläckta, föras de af modern till
vattnet, i hvilket de från första dagen simma och
dyka förträffligt. En tid uppehåller sig familjen
vanligen i närheten af kläckningsorten, men beger sig
sedermera ut i hafsbandet. Från vår östra kust flyttar
ejdern vanligen i sept. eller okt. samt återkommer
i april. Vid västkusten däremot öfvervintrar
den. Ejderns föda utgöres förnämligast af musslor och
kräftdjur, som den upphämtar från bottnen, ofta från
stort djup, 40 m., ja ännu mera. Ejdern är nämligen
en skicklig dykare och kan vara under vatten långa
stunder. Vid simning under vatten begagnar den sig
hufvudsakligen af sina simfötter, som den härvid
riktar utåt sidorna, men man har äfven iakttagit,
att den simmar med vingarnas tillhjälp. - Ejderns
kött är ätbart, ehuru något tranigt, och kan vid
lämplig behandling lämna en smaklig stek. Af större
värde är dock dunet. I Norge och i polartrakterna,
hvarest ejdern vanligen häckar kolonivis, lämnar
duntäkten en god inkomst. Hos oss, hvarest snart sagdt
hvarje kobbe i yttre skärgården erbjuder lämpliga
häckningsplatser, ligga ejderredena mera spridda,
hvarför det är tvifvelaktigt, om duntäkten hos oss
kan få någon större ekonomisk betydelse. De stora
smakliga äggen utgöra för befolkningen i länder,
hvarest insamlande af ägg är tillåtet, ett ej
oviktigt födoämne. Fågeln skjutes för köttets
och dunets tillgodogörande hufvudsakligen för
vettar på vårstrecket (se Vettar). - Frågan om
bästa sättet för ejderns ekonomiska utnyttjande
i vårt land kan ännu ej sägas vara fullt utredd,
och lagstiftningen är ännu i detta hänseende mindre
tillfredsställande. - Ejdern är enligt nu (mars 1907)
gällande bestämmelser fridlyst under följande tider:
vid kusten af Östersjön t. o. m. Kristianstads läns
därvarande kust 24 april-31 juli (gamla hannar dock
endast 24 april-23 maj), i Hallands och Malmöhus län
samt västra kusten af Kristianstads län l febr.-31
aug., och i Göteborgs och Bohus län l febr.-30
nov. Dock gälla för vissa mindre kuststräckor och
ögrupper särskilda bestämmelser. G. G.

Ejdersläktet, Somateria, zool. Se Andfåglar och Ejder.

Ejektor (af lat. ejicere, utkasta). 1. Ångstrålpump
(se Pump). - 2. Skpsb., apparat, hvarmed ur
pannorna utrakad aska m. m. aflägsnas från pannrum
och slungas öfverbord. Ejektor förekommer å stora
passagerarfartyg samt å örlogsfartyg. Vanligaste
typen är af Sees konstruktion (se fig. å sp. 73);
askan utslungas här medelst en kraftig vattenstråle.
2. C. K. S.

Ejer Bavnehöj, Danmarks högsta punkt, 172 m., belägen
i östra delen af Jylland, 7 km. s. v. om Skanderborg.
E. Ebg.

Ejgsta, socken på Gottland. Se Eksta.

Ejub l. Ejjub, nordvästlig förstad till
Konstantinopel, vid "Gyllene hornets" sydvästra
strand. I E:s moské, en kupolbyggnad af hvit marmor
(byggd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free