- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
89-90

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekelund, Jakob - Ekelund, Adam Vilhelm - Ekelund, Vilhelm - Ekenaes, John - Ekendahl, Daniel Georg - Ekendal, Jonas (Jon) Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1818, prästvigdes s. å. och tjänstgjorde sedermera
bl. a. som pastorsadjunkt i Klara församling och som
vice rektor (1820) i Klara skola i Stockholm. Vid
nämnda läroverk var han 1821–35 kollega.
illustration placeholder

Ingen svensk författare af historiska läroböcker, och
måhända ingen svensk läroboksförfattare i allmänhet,
har utvecklat en sådan flit och haft en så stor
läsekrets som E. "Till ungdomens tjänst" framställde
han fäderneslandets häfder och den allmänna historien
i femton olika arbeten, som utkommit i sammanlagdt
65 uppl. (af hvilka en öfversatts på finska och en
på spanska). Orsaken till hans läroböckers stora
spridning ligger till väsentlig del i den lifliga
och målande stil, hvari de äro affattade. Hans syfte
var att göra sina arbeten till både läroböcker och
läseböcker. Man har emellertid mot E. framställt den
anmärkningen, att han nog mycket sökte det "pikanta
såväl i berättelsens innehåll som i uttrycken". Sedan
trettio år hafva E:s skolböcker alldeles utträngts ur
läroverken, efter att hafva behärskat dem i nära ett
halft århundrade. De mest betydande bland dem äro:
Försök till lärobok i gamla historien, för lärdomsscholor (1826; 12:e uppl. 1873),
Försök till lärobok i medeltidens historia, för lärdomsscholor (1828; 9:e uppl. 1872),
Försök till lärobok i fäderneslandets historia, för lärdomsscholor (1829–31; 2:a uppl. 1833–41),
Fäderneslandets historia i sammandrag, för begynnare (1832; 11:e uppl. 1868),
Försök till lärobok i nya allmänna historien, för lärdomsscholor (1833–38; 3:e uppl. 1850–61),
Lärobok för första begynnare i fäderneslandets historia (1835; 12:e uppl. 1868) och
Fäderneslandets historia i mindre sammandrag (1839; 7:e uppl. 1864). –
E. utgaf därjämte en latinsk och en fransk läsebok,
åtskilliga biografier (i "Svenskt pantheon",
1832–36, bl. a. Lefnadsteckning öfver P. Hörberg,
2:a uppl. 1875) och den bohuslänska folksagan
Bergflickan på Oroust eller Den sista hedningen i Norge (1831) m. m.
samt åtskilliga öfversättningar ("Sakontala", romaner
af Walter Scott, W. Irving o. s. v.). – Som lärare var
E. omtyckt och värderad, ehuru han hade svårt att uppehålla
ordningen och ådagalade tämligen stor likgiltighet för sitt yttre.

(P. E. Lm.)

Ekelund, Adam Vilhelm, universitetslärare, f. 16
nov. 1796 i Alseda socken, Jönköpings län, d. 18
juni 1885 i Lund. Han blef 1816 student i Lund,
1820 filos. doktor, 1821 docent i matematik
och 1824 adjunkt i samma ämne samt var 1839–74
professor i fysik. 1834 kallades han till led. af
Vet. akad. Han författade bl. a.
Lärobok i mekaniken (1:a delen, Statik, 1838) och
Lärobok i fysik (1878).

(S. A–s.)

Ekelund, Vilhelm, skald, f. 14 okt. 1880 på Rönneholm,
Stehags socken, Skåne, blef student 1898 i Lund,
där han sedan varit bosatt. Från 1902 har han
företagit längre utrikesresor, särskildt i Tyskland
och Italien. E. debuterade 1900
i den af fyra lundensare utgifna kalendern "I skilda
färger" och har utgifvit diktsamlingarna
Vårbris (1900),
Syner (1901),
Melodier i skymning (1902),
Elegier (1903),
In candidum (1905),
Hafvets stjärna (1906) och
Dithyramber i aftonglans (s. å.) samt
verkställt öfversättningar ur grekiska antologien:
"Grekisk bukett" (s. å.). E. tillhör hvad man brukat
kalla "den skånska skolan", han har fortsatt och
utvecklat landskaps- och stämningsskildringen från
sin hembygd efter Ola Hanssons m. fl:s föredöme och
under inflytande af modern tysk lyrik. Intim och
subtil känslodikt utgör kärnan i hans alstring, som
vid sidan af de fina naturstämningarna äfven rymmer
skönhetsdyrkande hymner och dityramber. I motsats mot
1890-talets svenska vers, som framför allt utvecklat
olika strofiska versmått, har E. företrädesvis
användt s. k. fria metra, stundom af stor rytmisk
skönhet. 1902 och 1903 erhöll E. stipendium ur
Albert Bonniers stipendiefond för svenska författare.

R–n B.

Ekenæs, John, norsk målare, f. 1847 i Jarlsberg,
bondson, studerade i Kristiania för V. Krogh,
i Köpenhamn och München och är numera bosatt i Norge.
Han målar motiv ur norskt bonde- och fiskarlif, bl. a.
Förberedelse till fiske (1889, galleriet i Stuttgart),
Forellfiskare vid en fjällsjö (1896, Nya pinakoteket i München).

Ekendahl, Daniel Georg, svensk-tysk skriftställare,
f. 12 april 1780 på Ängaholm i Aringsås socken,
Kronobergs län, d. 4 sept. 1857 i Eisenach. Sedan
han genomgått Växjö gymnasium, studerade han i
Uppsala, Greifswald och Lund, i afsikt att ingå på
den diplomatiska banan. De politiska förhållandena
omintetgjorde denna plan, och han lät därför i
stället inskrifva sig vid den tysk-engelska legionen,
med hvilken han deltog i åtskilliga af striderna
1813–15. Därefter blef han lärare i historia vid
gymnasiet i Frankfurt a. M. och flyttade 1825
till Weimar. E. var en flitig författare. En
stor mängd artiklar af honom förekommer i
"Geographisch-statistische ephemeriden", i "Revue
encyclopédique", i "Minerva" och i "Blätter für
literarische unterhaltung" äfvensom i Brockhaus’
konversationslexikon. Hans arbeten, bland hvilka
må nämnas
Die höchsten ideen über kunst (1831),
äro hufvudsakligen af historiskt och statsrättsligt
innehåll samt behandla till största delen svenska
och tyska förhållanden. E. öfversatte äfven flera
arbeten från svenska till tyska och från tyska
till svenska (t. ex. 1:a delen af Goethes "Die
wahlverwandtschaften", 1813). Stundom utgaf han
öfversättningar såsom sina egna originalverk, t. ex. då
han i sitt namn på tyska publicerade Geijers historia.

Ekendal, Jonas (Jon)
Herman, seminarielärare, präst,
skriftställare, f. 13 okt. 1809 i Mosjö socken,
Örebro län, d. 17 mars 1862 i Flo, blef student i
Uppsala 1829, prästvigdes 1832, blef filos. magister
i Lund 1838, seminarieföreståndare i Strängnäs 1842,
skolkollega i Örebro 1843 samt kyrkoherde i Flo
(Skara stift) 1856. 1849–50 och 1852–53 gjorde han
resor i Sverige och utlandet för att taga kännedom om
folkskoleanstalternas tillstånd. – E., hvilken både
som skolman och präst utvecklade stort nit och mycken
duglighet, var jämväl en flitig författare. Skrifter:
Doktor A. Tholucks predikosätt, eller Konsten att återbringa de bildade samhällsklasserna till ett allmännare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:28:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free