- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
103-104

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekman, Gustaf Henrik - Ekman, Gustaf - Ekman, Johan Oskar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

två af förstäderna, var Göteborgs enda
folkskola. Såsom representant för Göteborg var han
ledamot af borgarståndet vid riksdagen i Örebro
1810. I egenskap af ordf. för borgerskapets äldste
förvärfvade han stor förtjänst bl. a. genom grundandet
(1811) af stadens skjutsinrättning, hvarigenom
skjutsåliggandet, som dittills fullgjorts af på
dryga villkor antagna entreprenörer, öfvertogs af
staden själf. 1812 var han ledamot i kommittén för
utarbetande af en ny sjötullsstadga, med därtill
hörande tulltariffer, och förfäktade då liberala
grundsatser. I det 1813 stiftade Göteborgs och
Bohus läns hushållningssällskap var E. en af de
förste ledamöterna. 1814-20 var han ledamot af
Karantänskommissionen i Göteborg. Likaledes var han
ledamot af Trollhätte kanalbolags styrelse och i många
år dess ordf., tills det af J. G. Schwan bildade nya
bolaget öfvertog kanalverket, hvarunder Ströms kanal
byggdes. Mycket erkännande vann E. för den oegennytta
och det nit han ådagalade såsom ledamot i Göta kanals
diskontdirektion (tills denna upphörde), under denna
inrättnings mest brydsamma omständigheter. Desslikes
var E. under många år ledamot af "direktionen
till segelfartens förbättrande mellan Vänern och
hafvet" och uppgjorde den reorganisationsplan,
hvarigenom nämnda direktion (efter upplösning
af det gamla Trollhättebolaget) förändrades till
K. direktionen för Göteborgs hamn- och älfarbeten
och dess förvaltning inskränktes till ett mindre
område. Den enda yttre utmärkelse E. kunde förmås att
emottaga var titeln kommerseråd (1810).

illustration placeholder

2. Gustaf E.,
den föregåendes son, bruksidkare, f. 29 maj 1804
i Göteborg, d. 3 maj 1876 å Långbanshyttan, blef
student i Uppsala 1821, tog bergsexamen 1825 och
ingick s. å. som auskultant i Bergskollegium. 1826
fortsatte han sina studier vid bergsskolan i Falun,
anställdes 1827 som elev på Järnkontorets stat och
företog 1828-29 en utländsk resa, hufvudsakligen
för att studera framställning af tackjärn och
smidesjärn. 1830 förordnades han af fullmäktige i
Järnkontoret till vikarierande och 1833 - sedan han
i England ytterligare studerat järnhandteringen -
till e. o. öfversmidesmästare. Från denna befattning
tog han afsked 1836, då han öfvertog förvaltningen
af det hans fader tillhöriga Lesjöfors bruk (i
närheten af Filipstad), som under hans ledning blef
en mönsteranstalt. 1867 tillhörde E. riksdagens
Första kammare, där han bl. a. förordade ett närmare
samband mellan folkskolan och elementarskolan samt
ett tidigare studium af naturkunnighet. 1868 var
han medlem af kyrkomötet. - "De förbättringar inom
järnhandteringen, som leda sitt upphof från E., och
de föredömen han lämnade vid densammas utöfning äro
för Sveriges hela järnindustri af så framstående vikt
och betydelse, att de anvisa honom ett hedersrum bland
alla dem, som praktiskt egnat sig åt bergsmannayrket,
och säkert har ingen af dessa,
sedan Sven Rinmans dagar, inlagt så stora och
oförgätliga förtjänster om denna industris
utveckling som Gustaf E." Den förnämsta af
hans många uppfinningar är den 1843 konstruerade
"koltornsvällugnen" ("Ekmans vällugn"), hvilken, ehuru
Berzelius och Sefström till en början bestredo dess
värde, likväl, till följd af sina bränslebesparande
egenskaper, blef allmänt antagen i Sverige. Som
tjänsteman i Järnkontoret främjade E. särskildt
järnindustrien, genom att verka för ett allmännare
införande af lancashiresmidet och den i England
gjorda uppfinningen att begagna varm bläster vid
tackjärnstillverkningen. För folkbildningens höjande
verkade han genom muntliga föredrag för sina arbetare
och därigenom, att han inrättade utmärkta folkskolor
vid Lesjöfors, Långbanshyttan och Persberg. E. blef
led. 1831 af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg,
1847 af Vet. akad., som 1896 slog en minnespenning
öfver E., och 1858 af Landtbruksakad. - Jfr P. von
Möllers biografi öfver E. i "Lefnadsteckningar öfver
K. sv. Vet. akad:s efter år 1854 aflidne ledamöter"
(bd 2).

illustration placeholder

3. Johan Oskar E., affärsman, donator,
filantrop, den föregåendes kusin, son af den som
läkare och naturforskare aktade med. doktorn Johan
Jakob E., föddes 16 dec. 1812 i Göteborg och blef
vid två års ålder faderlös. Vid unga år kom E. på
handelskontor i Göteborg och blef 1834 rysk vice
konsul under sin styffader, konsul C. Lang. Han
knöt under 1830-talet vänskap med den unge,
från England hitflyttade D. Carnegie d. y. och
blef efter någon tid dennes kompanjon samt 1845
kontorschef och disponent i firman D. Carnegie &
Co., i hvars ledning han ännu vid sin höga ålder
deltager och hvars framgång till god del varit
beroende på hans affärsskicklighet. En väsentlig del
har E. tagit i Skandinaviska kreditaktiebolagets
utveckling. Detta bolags bildande föreslogs vid
1863 års nationalekonomiska möte, men påtänktes då
närmast såsom en svensk-utländsk "crédit mobilier",
hvaremot det under E:s ordförandeskap utvecklades
till ett rent svenskt penninginstitut. E. deltog
med intresse i det kommunala lifvet i Göteborg
såsom medlem af stadsfullmäktigkorporationen
1865-85 och såsom styrelsemedlem i flera kommunala
institutioner. I sin egenskap af ordf. i 1864
års s. k. "pauperismkommitté", som tillkom på
S. A. Hedlunds initiativ, var E. en af upphofsmännen
till det system för utskänkning af starka drycker,
som kallats "Göteborgssystemet" och som åsyftade,
att brännvinsförsäljningen ej skulle medföra
vinst vare sig för förläggaren eller utskänkarcn
(jfr Nykterhetsrörelsen). Han var vidare en af
stiftarna af Göteborgs arbetarbostadsaktiebolag
samt understödde frikostigt flera kyrkliga
och filantropiska institutioner, bl. a. Svenska
nykterhetssällskapet. 1879-81 var E. en af Göteborgs
stads representanter i Andra kammaren samt utsågs
1882 af Göteborgs



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free