- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
317-318

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk arbetsöfverföring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i en spänningsökning. Vid långa linjer uppsättas
åskledarapparater icke blott i ändstationerna, utan
äfven på ett antal punkter mellan dessa.
illustration placeholder
Fig. 14. Generator enligt Thurys system.


Förlusterna i en kraftledning bero som nämndt på
strömstyrkans kvadrat. Vid växelström uppstår vanligen
på grund af mottagningsapparaternas
natur en fasförskjutning mellan strömmen och
spänningen. Om denna vinkel betecknas med ?, blir
effekten W = E . I . cos ? watt. Faktorn cos ?
benämnes effektfaktor. Den angifver, att man för
att producera en viss effekt vid en viss spänning
måste använda en strömstyrka, som är större än
den strängt taget nödvändiga, d. v. s. använda i
samma mån gröfre ledningar. För att undvika denna
effektfaktor använder man stundom synkrona motorer
eller roterande omformare, hvilka hafva egenskapen att
kunna skjuta strömmens fas åt andra hållet och sålunda
kompensera den ofvannämnda fasförskjutningen. -
Vid höga spänningar uppträda äfven energiförluster
genom afledning i stöden och genom luften, särskildt
vid fuktig väderlek, samt genom s. k. dielektrisk
hysteresis i isolatormaterialet.

Den fasförskjutning, som härskar vid linjens ena
ända, är emellertid i allmänhet ej densamma som vid
den andra eller på andra punkter. Detta beror därpå,
att ledningen själf besitter såväl själfinduktion som
kapacitet. I allmänhet träder den förra i förgrunden,
men vid höga spänningar gör sig den senare äfven
tydligt märkbar. I själfva verket kan ledningen
tänkas uppfattad såsom en serie kondensatorer med
däremellan inkopplade själfinduktioner, "fördelad"
kapacitet och själfinduktion. I många fall kan man
dock vid beräkning af en lednings egenskaper antaga
den representerad af en enda kondensator
och en enda själfinduktion. Dessa
kunna då beräknas enligt följande formler. För en
enkel tråd i en ledning är kapaciteten

C= 0,0241 l/log2a/d mikrofarad och
själfinduktionskoefficienten
L =2 . 10-4 .l [log. nat. 2a/d+ 0, 25] henry.

Härvid betecknar l linjelängden i km., a afståndet
mellan trådarna och d trådens diameter, båda i cm.

Hittills har endast varit tal om luftledningar. I
vissa fall komma äfven till användning metallarmerade
isolerade kablar, förlagda under jord, såsom
vid passage under vattendrag eller vid ledningars
framdragande i städer. Kablar användas dock ej gärna
för högre spänning än 10,000 volt (se Elektriska
ledningar
och Elektricitetsverk).

Den likriktade strömmen har emellertid funnit
användning äfven för större elektriska
kraftöfverföringar, nämligen enligt Thurys system. Härvid kopplas
ett antal seriegeneratorer efter hvarandra ända
till sammanlagda spänningar af 50,000 volt. Dylika
anläggningar finnas på flera ställen i Schweiz,
Frankrike och Italien.

Mottagningen sker genom ett antal likaledes
seriekopplade motorer. För detta systems driftsäkra
genomförande fordras säregna regleringsapparater,
som af konstruktören äfven utförts med stor
skicklighet. Fig. 14 visar sålunda en generator med
vidsittande hastighetsregulator; denna kommenderas
af strömstyrkan, som hålles konstant, och påverkar
turbinens pådrag.
illustration placeholder
Fig. 15. Motor enligt Thurys system.

Fig. 15 visar en motor enligt
samma system med sin regulator; denna påverkar
dels borstställningen, dels fältmagnetströmmen
och kommenderas af motorns hastighet förmedelst en
centrifugalpendel (se för öfrigt "Teknisk tidskr.",
afd. för mekanik och elektroteknik 1906, 7:e
h.). Körande den speciella arbetsöfverföring, som
eger rum till rörliga föremål (fordon), se Elektriska


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free