Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eleusinska mysterierna - Eleusis - Eleuteriologi - Eleuteropetal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1898), Jane E. Harrisen, "Prolegomena to the study of
Greek religion" (1901), Edv. Lehmann, "De eleusinske
mysterier" (i "Nord. tidskr., 1902), Sam Wide,
"Eleusis och de eleusinska mysterierna" (i "Ord
och bild", 1896). S. W-e.
Eleusis (grek. ’Eksvois,
lat. Elusis), en af de äldsta och viktigaste
städerna i det forna Attika, vid den efter detsamma
uppkallade viken, midt emot Salamis och n. v. från
Aten, med hvilket E. var förbundet genom den "heliga
vägen". Det hade i äldsta tider egna härskare, men
underkufvades redan tidigt af atenarna. Åt Demeter och
Persefone egnades där en festlig och vida frejdad
dyrkan. (Jfr Eleusinska mysterierna.) E. är nu en
ringa by med namnet Lefsina. En fullständig
utgräfning af E:s ruiner började 1882 under ledning
af grekiska arkeologiska sällskapet. Helgedomen
omfattade ett stort antal byggnader. Den heliga hallen
(grek. telesterion) har ombyggts flera gånger. 480
f. Kr. förstörde Xerxes’ här den äldre byggnaden,
som antages hafva härrört från Peisistratos’ tid,
och öfver dess ruiner byggdes i slutet af 5:e årh. en
ny, långt större hall (se planen, 4), hvars inre, 54
m. långt och 52 m. bredt, uppbars af 6x7 pelare. Längs
väggarna löpte trappformiga åskådarplatser (se
planen), som torde hafva rymt 3,000 personer. I
slutet af 4:e årh. byggde Filon en pelarhall
framför sydöstra sidan, 56 m. lång, 11,5 m. djup,
med 12 doriska pelare i fronten (se planen). Utom
rester af byggnader har man i E. funnit en stor
mängd inskrifter och bildhuggeriarbeten, bl. a. en
byst, som af flera konsthistoriker antagits för ett
originalarbete af Praxiteles, och en marmorrelief
(fig. 2) i ädlaste attiska stil, framställande
den eleusinske nationalheroen Triptolemos mellan
Demeter och Persefone, af hvilka den förra räcker
honom sädesaxet och den senare sätter en krans (nu
försvunnen) på hans hufvud. Jfr Philins, "Fouilles
d’Eleusis" och Baedeker, "Griechenland". (A. M. A.)
 |
| Fig. 2. Relief, funnen i Eleusis (se d. o.). |
|
| Fig. 1. Plan af mysteriehelgedomen i Eleusis. 1. Stora propyléerna. 2. Mindre propyléerna. 3. Plutons tempel. 4, Telesterion (Den heliga hallen), 5 o. 6. Pelarhallar från romartiden. 7. Romerskt tempel. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
