- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
413-414

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elisabet, kurfurstinna af Pfalz - Elisabet, pfalzgrevinna vid Rhen - Elisabet Kristina - Elisabet Ludovika - Elisabet, Amalia Eugenia - Elisabet den heliga - Elisabet Farnese - Elisabetgrad - Elisabethstadt - Elisabetinnor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket uppburen och betraktades som en martyr för
protestantismens sak. Jfr Häusser, "Geschichte der
rheinischen Pfalz", II (1845), mrs Everett Green,
"Lives of the princesses of England" (1849-51) och en
uppsats af Opel i "Hist. zeitschrift", bd 23 (1870).
V.S-g.

6. E., pfalzgrefvinna vid Rhen,
abbedissa af Herford, "den filosofiska
prinsessan", den föregåendes dotter, f.
1618 i Heidelberg, d. 1680 i Herford,
uppfostrades under sina tidigaste år af sin farmor,
kurfurstinnan Juliana af Pfalz, född prinsessa
af Oranien, och blef under hennes inflytande
samt påverkad af sin familjs olycksöden tidigt
varmt religiös. I Holland, där hon sedan 1627
vistades hos sin moder, blef hon nära bekant med
filosofen Cartesius, tillhörde hans ifrigaste
lärjungar och underhöll ständig brefväxling med
honom till hans död, 1649. Cartesius tillegnade
henne sitt berömda verk "Principia philosophiæ".
Sedan hon mot slutet af 1640-talet lämnat moderns hus,
vistades hon vid flera tyska hof (Berlin, Heidelberg,
Kassel o. s. v.) hos släktingar, blef 1661 genom
sin kusins, "den store kurfurstens", försorg vald
till medhjälparinna åt abbedissan af Herford och
själf 1667 abbedissa därstädes. Det skydd hon
som sådan 1670 lämnade labadisternas sekt (se
Labadie), till hvilken hennes ungdomsväninna
Anna Maria v. Schürmann hörde, framkallade häftigt
missnöje bland den lutherska befolkningen i Herford,
och 1672 måste Labadie och hans vänner fly därifrån.
E. var sedan länge starkt påverkad af den nederländske
teologen Coccejus och trädde 1674 i förbindelse
äfven med de engelske kväkarnas ledare, Fox och Penn,
af hvilka den senare 1677 besökte Herford. Trots den
mystiskt religiösa riktning, hvarom dessa förbindelser
vittna, fortsatte E. sina djupgående filosofiska
studier och trädde under sina sista år i brefväxling
med Leibniz och Malebranche. Hennes bortgång
kändes af de fromma i många länder som en svår
förlust. Jfr Guhrauer, "Elisabeth, pfalzgräfin
bei Rhein" (i Kaumers "Hist. taschenbuch",
1850-51), Hölscher, "Die labadisten in Herford"
(1864), samt Foucher de Careil, "Descartes et
la princesse palatine" (1862) och "Descartes,
la princesse E. et la reine Christine" (1879).
V. S-g.

7. E. Kristina, drottning af Preussen,
Fredrik II:s gemål, f. 1715, d. 1797, var dotter till
hertig Ferdinand Albert af Braunschweig-Wolfenbüttel
och förmäldes 1733 med dåvarande kronprinsen Fredrik,
hvilken af sin fader, konung Fredrik Vilhelm II,
tvungits till detta äktenskap och därför icke
fann någon lycka i detsamma. Efter faderns
död 1740 afbröt Fredrik det familjelif han
dittills (i Neuruppin och Rheinsberg) fört
med sin gemål, och hon bodde sedan ensam i
Schönhausen nära Berlin och träffade sin make
endast vid de hoffester, där etiketten
fordrade hennes närvaro. Hon sysslade
åtskilligt med litteratur och har författat några
moralfilosofiska arbeten på franska språket.
Jfr Hahnke, "E., königin von Preussen,
gemahlin Friedrichs des grossen" (1848).
V. S-g.

8. E. Ludovika, drottning af Preussen,
Fredrik Vilhelm IV:s gemål, f. 1801, d. 1873,
var dotter till konung Max I af Bajern, förmäldes
1823 och utöfvade efter sin gemåls tronbestigning
(1840) ett ganska betydligt inflytande på den
preussiska politiken, närmast till förmån för
upprätthållande af
ett hjärtligt förhållande mellan preussiska och
österrikiska hofven. Som änka, från 1861, egnade
hon sig mest åt välgörenhetsverksamhet. Hennes
död inträffade i Dresden under ett besök hos
tvillingsystern, drottning Amalia af Sachsen. Jfr
A. v. Reumont, "E., königin von Preussen" (1874).
v.s-g.

illustration placeholder

Elisabet, Amalia Eugenia, kejsarinna af Österrike,
drottning af Ungern, f. 24 dec. 1837, var äldsta
dotter till hertig Maximilian Josef af Bajern. Hon
förmäldes 24 apr. 1854 med kejsar Frans Josef I, åt
hvilken hon skänkte två ännu (1907) lefvande döttrar,
ärkehertiginnorna Gisela och Maria Valeria, samt en
son, den 1889 under sorgliga omständigheter bortgångne
kronprins Rudolf. Särskildt i Ungern åtnjöt E., som 8
juni 1867 i Budapest kröntes till ungersk drottning,
stor popularitet. Hon var i yngre år en majestätisk
skönhet och synnerligen rikt andligen utrustad,
intresserad för naturvetenskaper, litterärt finbildad
(särskildt en varm beundrarinna af Heine) och känd
som djärf ryttarinna. I Wien och med hoflifvet
trifdes hon ej, utan tillbragte en stor del af året
på utländska resor, särskildt sedan sonen Rudolfs
tragiska död ökat den melankoli, hvaraf hon länge
lidit. På en dylik resa mördades hon i Genève 10
sept. 1898 af den italienske anarkisten Luccheni,
hvilken därvid uteslutande drefs af sitt fanatiska
hat mot alla högt uppsatta personligheter. Jfr
Clara Tschudi, "Kejsarinnan Elisabeth" (1901).
V.S-g.

Elisabet den heliga. Se Elisabet, tyska
furstinnor, 1.

Elisabet Farnese. Se Elisabet, spanska
drottningar och furstinnor, 3.

Elisabetgrad. Se Jelizavetgrad.

Elisabethstadt. Se Erzsébetváros.

Elisabetinnor, en från 1300-talet stammande
romersk-katolsk nunneorden, besläktad med
franciskanerna, numera af ringa betydelse. - Något
helt annat äro de likaledes katolska s. k.
Elisabetssystrarna, tillhörande den 1842 grundade
Sankt Elisabetföreningen och genom löfte för 3
år i sänder förbundna till tjänstgöring i sjukvård,
fattigvård o. s. v. Dylika "systrar" verka äfven i
Sverige i sin kyrkas tjänst. Såväl Elisabetinnorna som
Elisabetssystrarna äro uppkallade efter den heliga
Elisabet af Thüringen. J. T. B.
illustration placeholder
Elisabetssyster i Stockholm.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:07 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free