Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elisabet, kurfurstinna af Pfalz - Elisabet, pfalzgrevinna vid Rhen - Elisabet Kristina - Elisabet Ludovika - Elisabet, Amalia Eugenia - Elisabet den heliga - Elisabet Farnese - Elisabetgrad - Elisabethstadt - Elisabetinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket uppburen och betraktades som en martyr för
protestantismens sak. Jfr Häusser, "Geschichte der
rheinischen Pfalz", II (1845), mrs Everett Green,
"Lives of the princesses of England" (1849-51) och en
uppsats af Opel i "Hist. zeitschrift", bd 23 (1870).
V.S-g.
6. E., pfalzgrefvinna vid Rhen,
abbedissa af Herford, "den filosofiska
prinsessan", den föregåendes dotter, f.
1618 i Heidelberg, d. 1680 i Herford,
uppfostrades under sina tidigaste år af sin farmor,
kurfurstinnan Juliana af Pfalz, född prinsessa
af Oranien, och blef under hennes inflytande
samt påverkad af sin familjs olycksöden tidigt
varmt religiös. I Holland, där hon sedan 1627
vistades hos sin moder, blef hon nära bekant med
filosofen Cartesius, tillhörde hans ifrigaste
lärjungar och underhöll ständig brefväxling med
honom till hans död, 1649. Cartesius tillegnade
henne sitt berömda verk "Principia philosophiæ".
Sedan hon mot slutet af 1640-talet lämnat moderns hus,
vistades hon vid flera tyska hof (Berlin, Heidelberg,
Kassel o. s. v.) hos släktingar, blef 1661 genom
sin kusins, "den store kurfurstens", försorg vald
till medhjälparinna åt abbedissan af Herford och
själf 1667 abbedissa därstädes. Det skydd hon
som sådan 1670 lämnade labadisternas sekt (se
Labadie), till hvilken hennes ungdomsväninna
Anna Maria v. Schürmann hörde, framkallade häftigt
missnöje bland den lutherska befolkningen i Herford,
och 1672 måste Labadie och hans vänner fly därifrån.
E. var sedan länge starkt påverkad af den nederländske
teologen Coccejus och trädde 1674 i förbindelse
äfven med de engelske kväkarnas ledare, Fox och Penn,
af hvilka den senare 1677 besökte Herford. Trots den
mystiskt religiösa riktning, hvarom dessa förbindelser
vittna, fortsatte E. sina djupgående filosofiska
studier och trädde under sina sista år i brefväxling
med Leibniz och Malebranche. Hennes bortgång
kändes af de fromma i många länder som en svår
förlust. Jfr Guhrauer, "Elisabeth, pfalzgräfin
bei Rhein" (i Kaumers "Hist. taschenbuch",
1850-51), Hölscher, "Die labadisten in Herford"
(1864), samt Foucher de Careil, "Descartes et
la princesse palatine" (1862) och "Descartes,
la princesse E. et la reine Christine" (1879).
V. S-g.
7. E. Kristina, drottning af Preussen,
Fredrik II:s gemål, f. 1715, d. 1797, var dotter till
hertig Ferdinand Albert af Braunschweig-Wolfenbüttel
och förmäldes 1733 med dåvarande kronprinsen Fredrik,
hvilken af sin fader, konung Fredrik Vilhelm II,
tvungits till detta äktenskap och därför icke
fann någon lycka i detsamma. Efter faderns
död 1740 afbröt Fredrik det familjelif han
dittills (i Neuruppin och Rheinsberg) fört
med sin gemål, och hon bodde sedan ensam i
Schönhausen nära Berlin och träffade sin make
endast vid de hoffester, där etiketten
fordrade hennes närvaro. Hon sysslade
åtskilligt med litteratur och har författat några
moralfilosofiska arbeten på franska språket.
Jfr Hahnke, "E., königin von Preussen,
gemahlin Friedrichs des grossen" (1848).
V. S-g.
8. E. Ludovika, drottning af Preussen,
Fredrik Vilhelm IV:s gemål, f. 1801, d. 1873,
var dotter till konung Max I af Bajern, förmäldes
1823 och utöfvade efter sin gemåls tronbestigning
(1840) ett ganska betydligt inflytande på den
preussiska politiken, närmast till förmån för
upprätthållande af
ett hjärtligt förhållande mellan preussiska och
österrikiska hofven. Som änka, från 1861, egnade
hon sig mest åt välgörenhetsverksamhet. Hennes
död inträffade i Dresden under ett besök hos
tvillingsystern, drottning Amalia af Sachsen. Jfr
A. v. Reumont, "E., königin von Preussen" (1874).
v.s-g.
Elisabetssyster i Stockholm. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>