- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
447-448

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elsass-Lothringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(41,791 inv.). Mankönets öfvervikt (106,5 mot 100)
beror på den stora militärstyrkan och inflyttning af
industriarbetare till Lothringen. Af hela befolkningen
voro (1900) 84,5 proc. födda i rikslandet, 11,75
inom det öfriga riksområdet och 8,75 proc. i utlandet
(en större procent utlänningar än i någon annan tysk
stat), däraf 20,952 italienare och 14,938 fransmän. -
Befolkningsrörelsen är i alla afseenden svagare än i
Tyska riket i allmänhet. Under årtiondet 1891-1900 var
antalet födelser 31,1 pro mille (i hela riket 37,3),
antalet dödsfall 22,5 pro mille (23,5 pro mille) och
antalet ingångna äktenskap 7,2 (8,2). - Elsassarna,
måhända med undantag af befolkningen i norra Elsass,
tillhöra den alemanniska, lothringarna den frankiska
stammen.

illustration placeholder
Elsassiska folkdräkter.


Folkspråket är
i större delen af landet tyska; fransktalande äro
af Elsass blott enstaka kommuner i kretsen Altkirch
längst i s. v. samt västra delarna af kretsarna
Rappoltsweiler, Schlettstatt och Molsheim,
af Lothringen ungefär sydvästra hälften. Där går
språkgränsen i en mycket krokig linje från Saars källa
till Luxemburg. Lothringen, som aldrig varit ett tyskt
land i samma omfattning som Elsass och som af naturen
hör närmare samman med Frankrike än med Tyskland, var
1871 till öfvervägande del fransktalande. Sedan har
genom skolorna och genom inflyttning af tyska arbetare
franskan alltmera undanträngts, men ännu 1903 var
det i 311 af rikslandets 1,705 kommuner tillåtet att
använda franska i inlagor till myndigheterna. 198,173
pers. hade vid folkräkningen 1900 franskan till
modersmål. Katolikerna utgjorde 1905 76,5 proc.,
protestanterna 21,6 proc. och mosaiska trosbekännare
1,74 proc. De förstnämnde hafva biskopar i Strassburg
och Metz, hvilka lyda omedelbart under påfven;
den lutherska kyrkans ledning handhafves af ett
öfverkonsistorium och ett direktorium i Strassburg,
den reformerta kyrkan har 5 konsistorier, hvilka lyda
direkt under ministeriet, den israelitiska kulten
3 konsistorier. - Skolväsendet har af tyskarna
fullständigt omorganiserats med det resultat, att
skrif- och läskunnigheten betydligt tillväxt. I
spetsen står ett öfverskolråd, hvars ordförande är
statssekreteraren. De allmänna högre skolorna
inrättas och underhållas af kommunerna;
lärarlönerna etc. bestridas af staten, som därför
upptager skolafgifter. Af sådana skolor finnas:
14 gymnasier och lyceer, 3 progymnasier, 3 högre
realskolor och 7 realskolor. Högre privatskolor äro
ett protestant. gymnasium i Strassburg, biskopliga
gymnasier i Strassburg och Montigny vid Metz, ett
biskopligt progymnasium i Zillisheim (öfre Elsass)
och två andra kyrkliga läroanstalter i Bitsch och
Metz. Folkskolorna äro kommunala, men lärarpersonalens
ålderstillägg och vikariatsarfvoden samt pensioner
utbetalas af staten. För lärarpersonalens utbildning
finnas 5 lärar- och 2 lärarinneseminarier samt
5 förseminarier. Ett rikt doteradt universitet
(med två teologiska fakulteter) öppnades 1872
i Strassburg. Teknisk undervisning meddelas i
tekniska skolan i Strassburg, lägre tekniska skolor
i Mülhausen och Thann, en kemiskola samt en spinn-
och väfskola i Mülhausen och en konstslöjdskola
i Strassburg.

Näringar. Af hela jordarealen voro 1900 46,8
proc. åker och annan odlad jord, 12,9 proc. naturlig
äng, 2,3 proc. betesmarker, 30,3 proc. skogbeväxt
mark, 2,3 proc. vinberg samt 5,4 proc. vägar och
vatten m. m. Jordbruket skötes vida bättre i Elsass än
i Lothringen. Större delen (16,6 proc.) af åkerjorden
användes till hveteodling och nästan lika mycket
till odling af hafre. E. producerar mer vin än något
annat tyskt land (i medeltal 1,4 mill. hl., med ett
värde af omkr. 30 mill. kr.). Äfven fruktodlingen är
betydande. Af tobak skördades 1903 3,540 ton och af
humle 4,315 ton. De viktigaste industrigrenarna äro
järn- och textilindustrien. Lothringen eger salt,
stenkolslager (företrädesvis vid Saarbrücken) och
järnmalm, viktigast oolitisk brunockra, som finnes i
riklig mängd och stor utsträckning v. om Mosel. Efter
användningen af den basiska defosforiseringsmetoden
har brytningen högst betydligt ökats (1902 brötos
nära 9 mill. ton), och något mer än hälften
nedsmältes inom landet (39 masugnar lämnade
s. å. 1,6 mill. ton tackjärn). Järnindustrien
är hemma hufvudsakligen in. v., i trakten af
järngrufvorna, ehuru äfven i Elsass (i kretsen
Hagenau, i Strassburg, Mülhausen och Gebweiler
m. fl. st.) finnas stora mek. verkstäder, valsverk,
stålverk m. m. Textilindustrien, som sysselsätter nära
en tredjedel af alla arbetare, har sitt hufvudsäte i
Ober-Elsass, särskildt i Mülhausen, vidare i Kolmar
och i Vogesernas dalar, där vattendragen lämna
riklig kraft, och omfattar tillverkning af såväl
bomulls- som ullgarn, bomulls- och ylleväfnader,
jämte kattuntryckeri, färgerier och blekerier;
äfven silkesspinnerier och sidenbandsväfverier
samt plyschfabrikation finnas. Efter föreningen
med Tyska riket har bomullsindustrien gått något
tillbaka till förmån för ylleindustrien. Andra viktiga
industrigrenar äro glasindustrien (i lothringska
delen af Vogeserna), porslins- och stengodsindustrien
(i Saargemünd), kemisk-tekniska industrien, den
vidtberömda tillverkningen af gåslefverpastejer i
Strassburg samt beredningen af musserande viner,
delvis med begagnande af från Champagne införda
viner. - Handeln motsvarar den lifliga industrien och
främjas af 743 km. vattenvägar (däraf 412 km. kanaler:
Rhen-Rhônekanalen, Rhen-Marnekanalen o. a.) och 2,017
km. järnvägar (1906).

Författning och förvaltning. Lagar rörande rikslandet
utfärdas af kejsaren med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:45 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free