- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
453-454

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elsevier - Elsevier - Elsheimer - El Solitario - Elssholzia Patrinii - Elssler, Therese - Elssler, Fanny - Elster - Weisse E. - Schwarze E. - Elster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1885) och
"Nouvelles études",
R. Bergström, "En Elzeviersamling" (i "Litt. o. natur", 1889), och
C. Lundahl, "Släkten Elzevir" (i festskriften "Pro novitate", 1898).

(R. G.)

Louwys Aernouts E., holländsk landskapsmålare,
representerad i svenska samlingar, f. 1617 i Leiden,
d. 1675 i Delft, son till målaren Aernout E. af den
berömda boktryckarfamiljen. E., hvars målningar nu äro
mycket sällsynta, var på sin tid en ansedd artist, som
jämte den store Johannes Vermeer och Ant. Palamedesz,
var en af de ledande inom Delfts målargille. I museet
i Dessau ses af hans hand ett
Landskap med andjakt (1647),
och i den forna Schagerströmska samlingen i Stockholm
var han företrädd af en tafla med liknande motiv (1648).

O. G–g.

Elsevier [-vir], en tryckstil. Se Elzevirstilen.

illustration placeholder

Elsheimer
[-hajmer], Adam, tysk landskaps- och figurmålare,
f. 1578 i Frankfurt, d. 1620 i Rom, var elev af
Hans Grimmers lärjunge Filip Uffenbach och växte
upp i Dürerska traditioner, men nådde sin egentliga
utveckling i Rom, där han vistades från 1600. Hvad
han där i målarkonst fick skåda gjorde honom, liksom
så mången annan främmande artist, till en början
yr i hufvudet. Vacklande hit och dit, lät han sig
efter hvartannat mer eller mindre tydligt påverkas
af Correggio, Tintoretto, Carraccierna, o. s. v.,
och han blef sig själf, först sedan han frigjort sig
från de stora förebildernas fjättrar och begynt att
studera omgifningarna kring Rom – som han dock icke
målade direkte efter naturen, utan i minnet, i små,
sirligt utförda landskap, poetiskt stämningsfulla,
i milda, sammetslena och klara färger, med bibliskt
eller mytologiskt staffage. Märkligast är dock i
dessa hans små målningar, i hvilka landskapet vanligen
dominerar, hans originella behandling af ljusdunklet,
hvari han frestade nya uppgifter och djärft sökte
tolka dygnets skilda tider äfvensom månsken och
af ljus och facklor upplysta nattstämningar. Det
var främst genom dessa helt nya egenskaper i hans
miniatyrlika, oftast på koppar målade landskapsbilder,
som han kom att göra ett så djupt och fruktbärande
intryck icke blott på Rubens, som dock ej lät sig
fånga af det diminutiva formatet, utan främst (genom
de holländske lärjungarna och efterföljarna J. van
Swanenburgh, P. Lastman, Sal. de Bray, m. fl.) på
Rembrandt och dennes skola. Därigenom blef E.,
Tysklands mest framstående målare på sin tid, en
konstnär af en epokgörande betydelse, som icke kan
öfverskattas. – Till E:s favoritmotiv hörde
Flykten till Egypten,
framställd såväl i dags- som månljus,
Den barmhärtige samariten,
Josef i brunnen och
Johannes Döparen.
Hans taflor träffas i museerna i Florens, Dresden,
München, Berlin, Wien o. s. v. I Sverige är hittills
intet egenhändigt arbete af honom kändt.

O. G–g.

El Solitario, pseudonym. Se Calderón, S. E.

Elssholzia Patrinii, Kryddmynta, bot., en

till fam. Labiatæ hörande ettårig växt med 15–50
cm. hög stjälk, skaftade, naggade, äggrunda eller
elliptiska blad och röda blommor, gyttrade i vecken af
breda skärmblad, bildande ensidiga ax. Den förekommer
förvildad på odlade ställen flerstädes från Skåne till
Uppland.

G. L–m.

Elssler. 1. Therese E., österrikisk dansös, f. 1808
i Wien, d. 1878 i Meran, var utmärkt i sin konst,
framför allt ryktbar för sin kraft och smidighet;
hon dansade mest i mansdräkt och uppträdde tillsammans
med systern (se nedan). 1850 ingick hon morganatiskt
äktenskap med prins Adalbert af Preussen (då hon erhöll
titeln "freifrau von Barnim") och blef änka 1873.

2. Fanny E., den föregåendes syster, dansös,
f. 1810 i Wien, d. där 1884, anställdes redan 1817
vid Kärntnerthorteatern i Wien och kom 1825 till
Neapel, där hon utbildade sig hos balettmästaren
Gioja. Sina första triumfer firade hon i Berlin
1830, och sedermera väckte hon hänförelse i London
och Paris äfvensom i Amerika (1840–42). 1834 ingick
hon äktenskap med den franske skriftställaren Veron,
men skildes sedermera från honom. 1851 lämnade hon
scenen. Fanny E. var en af 1800-talets berömdaste
danskonstnärinnor. Hennes dans, liksom hennes
pantomimiska framställningar, var i hög grad
uttrycksfull och liflig, kryddad af skälmskhet
och förhöjd genom hennes personliga skönhet. Till
hennes triumfer hörde dansen cachucha (se fig.) och
hufvudrollen i Aubers "Den stumma från Portici".

E. F–t.
illustration placeholder
Fanny Essler dansande cachucha.



Elster, tvenne floder i Tyskland. 1. Weisse E. l.
Saal-E., biflod till Saale, upprinner i Böhmen
nära sachsiska gränsen, flyter genom konungariket
Sachsen, delar af Reuss och Sachsen-Weimar samt
preussiska Sachsen och faller ofvanför Halle ut i
Saale. Längd 195 km. Bifloder: t. h. Trieb, Göltzsch
och Pleisse, t. v. Weida. – 2. Schwarze E., biflod
till Elbe, upprinner i östra delen af konungariket
Sachsen, flyter in i preussiska Sachsen och faller,
mellan Torgau och Wittenberg, från högra sidan in i
Elbe. Längd 180 km.

(J. F. N.)

Elster, by och badort i Sachsen, reg.-omr. Zwickau,
i en naturskön bergstrakt vid Weisse Elster, 2
km. från bömiska gränsen, omkr. 500 m. ö. h. 1,990
inv. (1900). Det har en ren och mild bergsluft samt
11 järnhaltiga glaubersaltkällor af 10–15° C., hvilka
hufvudsakligen innehålla glaubersalt, koksalt, soda,
järnoxidkarbonat samt, i stor mängd, kolsyra. Goda
badinrättningar. Mycket berömda moorbad, dessutom
begagnas kolsyrebad. Vattnet användes mot många med
blodbrist förenade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:45 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free