- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
459-460

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ely, Richard Theodore - Elymais - Elymas - Elymus arenarius - Elysée-palatset - Elyseisk - Elysén - Elysia - Elysium l. Campi elysii - Elytron - Elyx - Elze, Friedrich Karl - Elzevir - Elzevirstilen - Elöpatak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

viktiga "American economic association" och har
tjänstgjort som dess sekreterare (1885-92) och
president (1899-1901). Han har utgifvit en rad
skrifter om arbetarfrågan och socialismen (The
labor movement in America
, 1886, Socialism, 1894,
m. fl.) och har dessutom författat mycket lästa och på
vissa håll uppmärksammade, ehuru föga själfständiga
nationalekonomiska öfversiktsarbeten, bl. a. The
past and present of political economy
(1884),
Introduction to political economy (1889), Outlines of
economics
(1893) och Monopolies and trusts (1900).
E. Hkr.

Elymais, landskap i Persien. Se Elam.

Elymas. Se Barjesus.

illustration placeholder

Elymus arenarius L., Strandråg, bot., af
fam. Gramineæ, är ett högväxt gräs, som träffas
tämligen allmänt på sandiga hafsstränder (sällan på
sjö- eller älfstränder), hvilkas kanske mest
karakteristiska växtart den är. Därpå tyder äfven hela
utseendet: den hvitgråa färgen, det grofva, sega
strået, de i början platta, snart sammanrullade,
i spetsen stickande bladen, den vidt omkring
krypande rotstocken m. m. Strandrågen har med fördel
planterats på flygsandsfält för att binda sanden. På
Island användes den i forna tider som sädesväxt. Om
E. europæus se Korn. S. A. (G. L-m.)

illustration placeholder
Hufvudingången till Elysée-palatset (från S:t

Honorégatan).

Elysée-palatset [elise], fr. Palais de l’Élysée,
palats i Paris mellan Rue du faubourg S:t Honoré, Rue
de 1’Élysée, Avenue Gabriel och Avenue Marigny. Det
byggdes 1718 af arkitekten Molet för
grefven af Évreux, beboddes en tid af m:me de Pompadour,
var omväxlande i enskildas och statens ego, fick
1790 namnet L’Élysée-Bourbon efter hertiginnan af
Bourbon, som köpte det, och indrogs till staten
1792, då nationaltryckeriet inrymdes däri. Under
direktoriet fick palatset med sin trädgård tjänstgöra
som offentlig dans- och folkfestlokal; det egdes
sedan af Murat (1806), Napoleon I (1808), hvilken där
underskref sin tronafsägelse (1815), och hertigen
af Berry. Under Ludvig Filip och andra kejsardömet
härbärgerades i palatset främmande suveräner. Sedan
1873 (liksom förut 1848-51) har Elyséepalatset
varit bostad åt republikens president. Napoleon III
lät arkitekten Lacroix restaurera det och tillbygga
fasaden åt Avenue Gabriel (1860). 1900 tillfogades en
hedersingång där.

Elyseisk, som har afseende på Elysium,
paradisisk, himmelskt ljuflig, säll. - Elyseiska
fälten
. 1. (Lat. campi elysii). Se Elysium. -
2. (Fr. Champs-Élysées), en storartad parkanläggning
i Paris (se d. o.).

Elysén (fr. Élysée). Se Elysium.

Elysia (Enelysia), grek., kallades af forntidens
greker de ställen, där åskan slagit ned. De
betraktades såsom heliga.

Elysium l. Campi elysii, lat. (grek. Elysion
pedion
), Elysén, Elyseiska fälten, de godes sälla
vistelseort efter döden. Se vidare Eskatologi.

Elytron (plur. elytra), Skalvingar, Täckvingar, zool.,
kallas det hårda, hornartade och ogenomskinliga
främre vingparet hos skalbaggarnas ordning
(Coleoptera) bland insekterna. Dessa vingar taga
ej del i flykten, men betäcka de hinnartade, bakre
flygvingarna. Hos icke så få skalbaggar saknas dessa
senare, och täckvingarna äro då ofta med de inre
kanterna sammanvuxna vid hvarandra till en sköld.
J. G. T.*

Elyx Ang., paleont., ett till Conocephalidæ hörande
trilobitsläkte, af hvilket arten E. laticeps
Ang. förekommer i paradoxidesskiffern vid
Andrarum. Hufvudet är nästan fyrkantigt, utdraget
på bredden, med smal panna och utan ögon. A. Hng.

Elze, Friedrich Karl, tysk litteraturhistoriker,
f. 1821 i Dessau, d. 1889 i Halle, studerade i
Leipzig och Berlin samt var under många år lärare
vid gymnasiet i sin hembygd, men kallades 1875
till professor i engelska språket och litteraturen i
Halle. E. vann anseende såsom förmedlare af kännedomen
om Englands litteratur och språk i Tyskland och
gjorde sig särskildt ett förtjänt namn såsom anglist
genom en Hamletupplaga (1857, 1882), genom bidrag
till "Shakspere-Jahrbuch" och till de omarbetade
Schlegel-Tieckska Shakspereöfversättningarna, genom
studier öfver det Elisabetska dramat samt biografier
öfver Walter Scott (2 bd, 1864), Byron (1870, 3:e
uppl. 1886; öfv. till andra språk) och Shakspere
(1876). E:s sista verk var Grundriss der englischen
philologie
(1887). K- W-g.

Elzevir. Se Elsevier.

Elzevirstilen, boktr., en efter boktryckarfamiljen
Elzevir (Elsevier) uppkallad antikvastil (ex. se
faksimilerna vid art Elsevier).

Elöpatak [ä’18patak], badort i ungerska komitatet
Háromszék (Siebenbürgen), ligger på 624 m. höjd i en
sidodal till Aluta, v. om staden Sepsi-Szent-György,
och har 5 starka alkaliska järnkällor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:45 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free