Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embryotomi - Embuscade - Emden - Eméer - Emendanda - Emendation - Emendera - Emeraldin - Emergenser - Eméric-David, Toussaint-Bernard - Emerita Augusta - Emeritkassor - Emeritlöner - Emeritus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Embryotomi (af grek. embryon, foster, och tome,
snitt), obstetr., en grupp förlossningsoperationer,
genom hvilka fostret styckas inuti moderlifvet
och därefter utskaffas den naturliga vägen. I
regel utföres embryotomi endast på dödt foster,
som ej naturens egna krafter kunnat utdrifva,
eller hvilket ej kunnat utskaffas ostyckadt genom
andra förlossningsoperationer, utan att moderns lif
bragts i fara. Embryotomi är nämligen i allmänhet
en för modern ofarlig operation. Undantagsvis kan
ackuschören - i sitt handlande ledd af principen
att moderns lif gäller förmer än fostrets - blifva
nödsakad att företaga embryotomi äfven å lefvande
foster, om moderns lif är i stor fara och andra
ingrepp för förlossningens afslutande, exempelvis
bäckenutvidgande operationer eller kejsarsnitt, ej
äro utförbara eller ej af modern tillstädjas. Den
vanligaste fosterstyckande operationen är borrning
af fosterhufvudet (kraniotomi 1. perforation),
oftast till följd af bäckenförträngning eller vatten
i hjärnan på fostret (hydrocephalus), då hjärnan
utspolas och fostret utdrages genom fattning af
det förminskade fosterhufvudet med en kraftig tång
(kranioklast 1. cefalotryptor). Med sistnämnda
instrument afses ej blott fattning, utan äfven
hoppressning af fosterhufvudet (cefalotrypsi). Om
fostret ligger i tvärläge och s. k. vändning af
fostret (omvandling till längsriktadt läge) ej
i tid utförts, medan den ännu ej var förenad med
lifsfara för modern, måste förlossningen så godt som
alltid afslutas genom fostrets styckning, hvarvid
antingen hufvudet skiljes från bålen (dekapitation)
och dessa delar hvar för sig utskaffas, eller
också fosterbålen öppnas och inälfvorna aflägsnas
(evisceration l. exenteration) samt det hopvikta
fostret därpå utdrages. Bvn.
Embuscade [äbyska7d], fr. (af fnhty. bûisc, buske),
krigsv., bakhåll; befästningsk., mindre skyttegraf
för en framskjuten löpgrafsvakt. Embuscader användes
i stor utsträckning under Sevastopols belägring.
L. W:son M.
Emden, stad (stadskrets) i preussiska reg.-omr. Aurich
(Hannover), 3,8 km. från floden Ems, som fordom
flöt tätt förbi staden. Numera äro mellan staden
och Ems’ mynning i Dollart storartade hamnbyggnader,
nämligen en för de största fartyg tillgänglig yttre
hamn (Aussenhafen, tillika frihamn) och en inre
hamn (Binnenhafen). Det lär ock vara regeringens
afsikt att där skapa en central örlogshamn för
Nordsjöflottan. 20,728 inv. (1905). Staden är
genomskuren af kanaler och står genom sådana
(bl. a. Dortmund-Ems-kanalen) i förbindelse med
nästan alla viktigare orter i Ost-Friesland. Mot
öfversvämningar skyddas den genom slussar och
vallar. Knutpunkt för statsjärnvägarna E.-Wittmund
och Münster-E. E. har många ålderdomliga
hus med gafvelfronter åt gatorna, 9 kyrkor,
däribland en gammal i gotisk stil, som rymmer
4,000 pers. Det mest framstående byggnadsverket
är rådhuset, byggdt 1574-76, efter mönstret af
rådhuset i Antwerpen. E. har tre skeppsvarf och två
mek. verkstäder, hvarjämte tillverkas tobak, tågvirke,
cement, papp, läder, tegel m. m. Staden drifver
sillfiske i Nordsjön och liflig handel, hufvudsakligen
med spannmål, kreatur, smör, ost, fisk etc. Flera
telegrafkablar (bl. a. till England, Nord-Amerika
och Spanien) utgå från E. Där finnes ett gymnasium,
en real-, en handels- och en navigationsskola. I
"Kunst" finnas tafvelgalleri och fornsaks- samt
myntsamling, tillhöriga ett par föreningar. -
E. nämnes först i 10:e årh. och blef stad i början
af 14:e årh. För att skydda sig mot dess sjöröfveri
besatte hamburgarna staden 1402 och behöllo den
till 1453. 1595 blef E. fri riksstad under beskydd
af holländarna, som där underhöllo en garnison ända
till 1744, då E. jämte Ost-Friesland förenades med
Preussen. Från slutet af 16:e årh. till 1800-talets
början var E. synnerligen framstående genom handel och
sillfiske. 1804 togs det af holländarna, var franskt
1810-14, blef därefter en preussisk stad, tillhörde
1815-66 Hannover och därefter åter Preussen. Staden
har ännu ett holländskt utseende ("Lilla Amsterdam").
J. F. N.
Eméer, urbefolkningen i det gamla Moab, enligt 5
Mos. 2: 10.
Emendanda (lat., egentl, hvad som bör rättas),
rättelser, tryckfel.
Emendation (lat. emendatio), rättelse, beriktigande.
Emendera (lat. emendare, af e, ifrån, och
menda, fläck, fel), förbättra, rätta (tryckfel o. d.),
göra felfri.
Emeraldin (af eng. emerald, smaragd), kem.,
en benämning på aldehydgrönt (se Anilinfärger,
sp. 1033).
Emergenser (af lat. emergere, komma fram), bot.,
benämnas sådana växtdelar, som i afseende på sin
uppgift och byggnad likna hårbildningar
(trikomer), men som äro högre organiserade än dessa. De
äro nämligen icke endast öfverhudsbildningar,
utan hafva uppkommit genom celldelningar såväl
i öfverhuden (epidermis) som i under öfverhuden
liggande väfnader. De äro ett slags kraftigt
utvecklade hår. Såsom exempel på emergenser må nämnas
barktornarna hos rosor och krusbär. Emergenserna kunna
t. o. m. vara försedda med ledningssträngar, såsom
törnarna på frukten af Datura (se d. o.), körtelhåren
hos Drosera (se d. o.). H. Hn.
Éméric-David, Toussaint-Bernard, fransk arkeolog och
konsthistoriker, f. 1755 i Aix, Provence, d. 1839,
blef 1791 mär i sin födelsestad, men nödgades fly och
hålla sig gömd under skräckregeringen och bosatte sig
efter dess fall (1794) i Paris, där han egnade sig åt
konsthistorien. 1809 blef han medlem af lagstiftande
kåren, 1816 af Académie des inscriptions och 1825
af kommissionen för fortsättandet af "L’histoire
littéraire de la France". Bland E:s skrifter
märkas Recherches sur l’art statuaire considéré
chez les anciens et chez les modernes (1805),
Jupiter. Recherches sur ce dieu, sur son culte
et sur les monuments qui le représentent (1833),
Vulcain. Recherches etc. (1838), Neptune. Recherches
etc. (1839), Histoire de la peinture au moyen
age, suivie de l’histoire de la gravure (1842; 3:e
uppl. 1863) och Histoire de la sculpture antique
(1853) och Histoire de la sculpture française (s. å.).
Emerita Augusta (Augusta Emerita). Se Merida 1.
Emeritikassor. Se Emeritus.
Emeritilöner. Se Emeritus.
Emeritus (lat., "den som tjänat ut"), urspr.,
inom romerska staten, en soldat, som uttjänat fulla
antalet tjänsteår (stipendia); sedermera tjänsteman
i allmänhet, hvilken, efter visst antal tjänsteår,
erhållit afsked från sin befattning med bibehållande
af sin lön eller viss del däraf. I Sverige har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
